Jag får regelbundet frågor om hur jag själv investerar kvantitativt på börsen. Då jag gjort några förändringar i portföljen och på Börslabbet tänkte jag att det är lämpligt med en uppdatering. Förhoppningsvis ger det inspiration för den som konstruerar sin egen systematiska portfölj genom att dela hur jag tänker. För trots allt är hur man investerar ganska personligt och beror på sin egen situation och riskvilja. Dessutom vill jag visa att jag har ”skin-in-the-game” och investerar utifrån det jag skriver och som portföljerna på Börslabbet.
Personlig kontext
Hur man investerar beror som sagt till stor del på ens personliga förutsättningar och risktolerans. Själv investerar jag ganska defensivt och är inte all-in i aktier. Främst beror det på att jag driver en börstjänst som gör att min inkomst korrelerar till stor del med börsen. Det gör att jag får dubbel exponering mot börsen, både i bra och dåliga perioder, vilket blir likt som om man investerar med hävstång.
Jag är även något riskavert och vill ta lägre risk än börsen. Sen har jag kommit så pass långt på sparresan att jag hellre skyddar nedsidan än tar maximal risk. För mig är ekonomisk frihet och finansiell trygghet viktigare än att bli så rik som möjligt. Jag försöker investera med ett öppet sinne och ta höjd för en annorlunda framtida och potentiella risker. Av dessa anledningar investerar jag i en allvädersportfölj med fokus på att få en hög riskjusterad avkastning.
Investerarfysikerportföljen
Min portföljallokering är följande:
- 50-55 % aktier
- 20-25 % global trendföljning
- 15-20 % guld
- 5-10 % räntor
Det innebär grovt hälften aktier och hälften i en defensiv del bestående av trendföljning, guld och räntor. Riskmässigt är den ganska lik en 70/30-portfölj. Detta är min privata portfölj som utgör majoriteten av mitt sparande. Sen har jag även en stor exponering genom företaget och investeringar där. För att inte avvika för mycket skriver jag en årlig investeringsplan och har en så kallad ”Investment Portfolio Statement” med tydliga regler för sparandet.
En förändring jag gjort är att ha intervall för att kunna justera risk över börscykeln. Detta efter mina studier som visat att avkastningen på Börslabbets strategier varierar i högre grad än börsen utifrån styrräntan och ekonomins utveckling. Att bättre förstå vad som driver börsen har varit ett stort intresse de senaste åren och detta ger mig en frihet att justera risken. Totalt handlar det om 10 % som går att fördela med max 5 % i varje för att begränsa påverkan. Det är lite överkurs och mest ett sätt för mig att lära mig mer om börsen och dess cykler.
Avkastning sedan 2020
Grafen nedan visar avkastningen sedan 2020 då jag investerat likt mina nuvarande strategier och allokering. Portföljen har gett 17,2 % i CAGR och 1,18 i Sharpe. Utvecklingen visar att portföljen lyckats fånga uppsidan och begränsa nedsidan.
Tittar vi på rullande nedgångar var portföljen ner med -10 % under 2022 mot -30 % för Stockholmsbörsen. I år när globalindex föll kraftigt på grund av valutarisken så var portföljen ner med -4 % mot -18 % för globalindex. Alltså har den varit bra på att skydda nedsidan.
Allokering inför 2026
Inför 2026 är min allokering i mitten av intervallen ovan då vi är mitt i börscykeln. Givet dagens exponering i Global trendföljning innebär det 67,5 % aktier, 25 % guld och 7,5 % räntor. Alltså en stor vikt mot aktier och guld då de har bra momentum just nu. Dagens situation rimmar även väl för tidigare gånger svensk ekonomi gått in i högkonjunktur vilket talar för mer uppsida för Stockholmsbörsen och Börslabbets strategier.
Sedan början av 2024 har jag haft en övervikt i aktier och nu när konjunkturen förbättrats har jag minskat till neutralt. Jag kommer att minska till 50 % aktier om vi närmar oss barometerindikator 110 eller styrräntan höjs. Det senaste året har jag även ökat min exponering mot guld då jag tror att det kommer att vara det bästa skyddet i nästa kris (mer om det nedan).
Aktieportföljen
Aktiedelen är helt investerad i strategierna på Börslabbet. Fördelningen är likaviktad i de fyra portföljerna på Börslabbet:
Den enda skillnaden är att jag koncentrerat momentumsparandet i momentumportföljen. Den inkluderar även nordisk momentum nu när det finns valutakonto på kapitalförsäkring (mer om det på Börslabbet framöver). I övrigt investerar jag likt Börslabbets portföljer.
Portföljerna investerar drygt hälften i vardera Sverige och utlandet samt hälften tillväxt (momentum/kvalitet) och värde. Det är en enkel exponering och spridning av risker. Det är även en anledning till att just dessa fyra portföljer finns på Börslabbet då man kan enkelt skala genom att lägga till portföljer beroende på hur diversifierad man vill vara. Totalt ger det en viss hemmabias men jag tycker det är motiverat då det minskar handelskostnader, vi känner vår hemmamarknad bäst (vilket ger en bättre edge) och vi har en fortsatt billig börs och valuta.
Defensiva halvan
Medan syftet med min aktieportfölj är att få hög avkastning genom att kvantitativt investera i aktier är syftet med min defensiva halva att skydda nedsidan. Jag tycker att det illustreras väl med ett backtest. Om vi bara fokuserar på den defensiva delen med en enkel exponering på 50 % trendföljning, 25 % guld och 25 % räntor likt allvädersstudien får vi resultaten nedan. Det har gett en aktielik avkastning, dubbelt så hög riskjusterad avkastning mot börsen (1,06 vs 0,47) och nedgångar på upp till -8 %.
| 2001-2025 | Årlig avkastning | Volatilitet | Sharpe | Max nedgång |
|---|---|---|---|---|
| Defensiva halvan | 9,8 % | 8 % | 1,06 | -8 % |
Vi kan även titta på resultatet att exkludera den defensiva delen i sparandet utifrån allvädersportföljstudien. Min totala exponering inklusive innehaven i företaget är likt Tillväxtportföljen. Om vi exkluderar den defensiva delen helt och endast investerar i aktier ökar avkastningen med 20 % (CAGR 19,8 / 16,3). Men det skulle även innebära att volatiliteten ökar med 50 % (21 / 14) och nedgångarna med 65 % (-55 / -33). Alltså 20 % högre avkastning med runt 60 % högre risk.
Själv tycker jag att det är dålig risk/reward, speciellt då min inkomst är kopplad till utvecklingen. Jag vill hellre ha en lugnare resa än att bli rik snabbare och skillnaden i avkastning innebär att det tar drygt 20 % längre tid att nå finansiella milstolpar. Resultaten utgår även från att aktiedelen ger dubbelt så hög avkastning per år än den defensiva, vilket inte behöver ske framöver. Genom att sprida investeringarna är syftet att klara sig oavsett vad som sker.
Guld och räntor
Jag ser delen som är investerad i guld och räntor som den säkra delen av portföljen. De skyddar när risktillgångar (aktier) inte går bra, gör att man köper vid nedgångar och agerar som buffert vid kris. Många ser en stor buffert som förlorad avkastning men det är oftast något som mest ökar finansiellt välbefinnande. Min allokeringen innefattar en långsiktig räntebuffert och jag har valt att ha dubbelt så mycket i guld än räntor i min privata portfölj.
Själv har jag varit en stark förespråkare för guld de senaste åren. Guld skyddar mot inflation och vi vill äga guld vid negativa realräntor. Men även ohållbara skuldproblem och geopolitiska risker talar för en högre guldallokering idag. Jag tror därför att guld kan bli det bästa skyddet framöver då nästa lågkonjunktur kan pressa många länders statsfinanser och leda till skuldkris. Det har även inte varit en större nackdel att äga guld och det har gett högre avkastning än börsen de senaste 20 åren.
Räntesparande och belåning
Under året har jag lagt om mitt räntesparande och belåning nu när räntan har sjunkit igen. När vi skaffade bolån i mitten av 2022 band vi det och jag investerade i obligationer. Det gjorde att vi klarade räntepuckeln bra. Tills i somras har vi i snitt betalat 3,4 % i ränta på bolånet medan räntefonderna har gett 4,5 % avkastning per år.
Nu har jag bytt till helt rörligt räntesparande och belåning. Främsta anledningen är för att jag nu använder Avanzas förmånliga lån (PB bolån och rabatterad värdepapperskredit) där jag lånar till en ränta ca 2 % i snitt. Mitt räntesparande har jag på sparkonto med insättningsgaranti som ger 2,75 % ränta. Så med lite optimerande har vi hittills lyckats låna till en lägre ränta än mitt räntesparande.
Minimera aktivitet och kostnader
Andra saker jag fokuserat på är saker som att minimera aktivitet och kostnader. När man valt sin allokering är det bra att sitta still i båten och endast balansera om en gång per år. För allvädersportföljerna ger det 0,2 % högre avkastning per år mot att balansera om varje månad. Dessutom har jag tidigare sparat 0,2 % per år i handelskostnader de år då jag inte varit så aktiv. Totalt innebär det upp till 0,4 % per år av att inte vara så aktiv.
Genom att använda manuell växling sparar jag 0,2 % per år och genom att flytta min belåning till Avanza har jag sparat 0,2 % per år. Många bäckar små och sammanlagt kan lägre aktivitet och kostnader leda till 0,8 % per år i högre avkastning.
Fokuserar på 80/20-principen
Summerat försöker jag att fokusera på 80/20-principen i min portfölj. Det viktigaste är att spendera mindre än det man tjänar och investera detta disciplinerat och långsiktigt i det som gett bra avkastning. Detta gör jag genom att investera utifrån vad som historiskt fungerat med kvantitativa strategier. Jag investerar även diversifierat för att få lägre risk och högre riskjusterad avkastning än börsen och fokuserar därför på min tillgångsallokering.
Med detta försöker jag att ha en genomtänkt sparande som ska klara sig i en oviss framtid. Det är mitt sätt att investera systematiskt utifrån vad som fungerat och det passar hur jag investerar. Det är ett sätt att vara aktiv och investera annorlunda än marknaden, vilket jag ser extra stor potential för idag. Hittills har det fungerat bra vilket graferna ovan visar och min förhoppning är att den fungerar bra framöver oavsett vad framtiden bjuder på.