När vi har ett volatilt klimat på börsen som nu tenderar många investerare känna ett behov av att agera. Nätmäklarnas sidor kraschar och det är rekordhöga volymer på börsen. Även fondflöden har varit rekordhöga i år. Senast vi upplevde detta var vid pandemiutbrottet som även det präglades av rekordvolymer.
Vad tidigare kriser visar är att det kostar för de flesta att agera. Fondsparare rekordsålde aktiefonder i mars 2020 medan börsen dubblades efterföljande 1-2 åren. Under 2021 var aktiefondsparandet rekordhögt när börsen var dyr, för att sen vara nära noll under 2022.
Men även att agera åt det andra hållet behöver inte alltid vara det rätta. De som köper dippen innan en björnmarknad inser snabbt att dippen kan fortsätta dippa. En mild kris kan alltid bli en djup kris och vi vet det först i efterhand. Därför har det oftast varit bäst att följa sin investeringsplan och sitta still i båten vilket även många studier visat.
Årlig ombalansering är bäst över tid
Investerar man efter en diversifierad portfölj med olika tillgångar (aktier, räntor, etc) har många studier visat att årlig ombalansering är bäst. Exempelvis har Vanguard gjort en ingående studie på optimal ombalansering utifrån möjliga avkastningsutfall som även tar höjd för transaktionskostnader (för index ETF:er). I studien kommer de fram till att årlig ombalansering är optimalt (se grafen nedan) och att det är fallet oavsett hur mycket man har i aktier (de testar 35 – 90 % i aktier).
Relevant för dagens läge är att mest nytta av årlig ombalansering är när marknaden är som mest volatil. Alltså är det bäst att sitta ner i båten när det stormar.
Momentum och mean reversion
Den stora anledningen till att det är mest lönsamt att ombalansera en gång per år är på grund av momentum och mean reversion. På kort sikt (månader) tenderar momentum att fortsätta och volatiliteten vara hög. På lång sikt (år) tenderar marknader att återgå till medelvärdet. Då vi nyttjar mean reversion när vi ombalanserar bör vi även agera utifrån det tidsspannet (år). Dessutom bygger dessa effekter på våra beteendebrister vilket gör det lätt att även själva falla för det om vi är för aktiva.
Vi fokuserar här på ombalanseringen av vår portfölj. Sen kan vi givetvis även nyttja momentum och ha en del av portföljen i trendföljning. Då sitter vi aldrig stilla utan byter ständigt mot den tillgång med högst momentum, oavsett marknadsklimat.
Det kostar mer att handla i kris
Något som även tas upp i Vanguards studie är att det kostar mer att handla i kris. De utgår från ETF:er som är mycket likvida och där spreaden blir upp till 0,2 % högre i kris. Det är inte en så stor kostnad men ändå en bidragande orsak till att ombalansera mer sällan.
Men för den som investerar i småbolag kan detta påverka markant. Det har jag själv upplevt i aktierna i Börslabbets portföljer under kris. Börslabbets amerikanska portfölj balanserar om i början av april varje år och när det var dags i april 2020 efter pandemiutbrottet var spreaden på 10 % i vissa bolag. Likviditeten hade helt torkat upp och i efterhand har det visat sig vara klart bättre att balansera om någon månad efteråt. Även 2022-2023 minskade likviditeten mycket i svenska småbolag och spreaden ökade. Så investerar man i småbolag är det ännu viktigare att undvika vara aktiv i kris.
Sitt still i båten bäst i längden
Det kan låta lite simpelt att sitta still i båten och endast ombalansera en gång per år. Men jag har själv inte hittat något bättre sätt och mina egna studier har bara bekräftat det Vanguard och andra har hittat. Det är oftast bäst att låta investeringarna löpa och inte stå i vägen för det. Det har jag även upplevt i mitt eget investerande då trenden oftast pågår längre än vad man tror och mean reversion kan ta lång tid att verka.
Dessutom gör det att vi kan fokusera på det som oftast spelar mer roll; vår exponering och risk samt att minimera avgifter och aktivitet. Det är även lättare att hålla sig lugn och agera rationellt om vi vet att aktivitet inte lönar sig. Något att ha med sig om volatiliteten fortsätter i år.