Det finns många förespråkare för att investera enbart i aktier då det gett högst avkastning över tid. Oftast ses säkra tillgångar så som räntor och guld endast som något som sänker avkastningen.
För att ge en annan syn har jag summerat 10 anledningar för att ha just säkra tillgångar i portföljen:
- Sänka risken. Detta är vanligaste anledningen som tas upp då många inte klarar den risk det innebär med att ha allt på börsen. Dels på grund av de dagliga svängningarna men också på grund av de stora nedgångarna vid en krasch. Det finns en anledning till att standardrekommendationen i USA är 60 % i aktier och 40 % i obligationer då det är den risk som många är nöjda med att ta. Det kan vara svårt att klara nedgångar på 50 % eller mer och då många inte har upplevt det så det är svårt att veta hur man kommer agera.
- Köpa vid nedgångar. Vid större krascher är den stora fördelen att man kan öka i aktier. Diversifiering är underbart på det sättet eftersom trots den lägre avkastningen för räntor mot aktier över tid kompenseras en del av att man kan köpa under nedgångar. Så en 60/40-portföljs avkastning är högre än enbart den viktade summan av aktiers och obligationers avkastning då man marknaden är cyklisk och man säljer aktier på toppen och köper vid botten. Är man alltid fullinvesterad går det inte att utnyttja.
- Kontracykliskt investerande. Genom att investera i både aktier och säkra tillgångar agerar man kontracykliskt. Man säljer när aktier är dyra och risktagandet högt (exempelvis förra året) och köper när pessimismen är stor och marknaden är riskavert (som i år). Genom att följa sin plan och allokering agerar man motsatt sentimentet och köper när andra säljer och säljer när andra köper. Det kan vara skönt psykologiskt då det annars är lätt att dras med i det allmänna sentimentet som är positiv vid börstoppen och negativt vid börsbotten. För mer läsning gällande det kan jag rekommendera Howard Marks bok ”The Most Important Thing”.
- Diversifiera över olika ekonomiska regimer. Aktier går bra när tillväxten i ekonomin ökar och vi har låg eller fallande inflation. Det innebär också att aktier går sämre när tillväxten faller och inflationen stiger. Därför är det bra att ha andra tillgångar i portföljen som går bra under under dessa perioder. Obligationer går bra när tillväxten faller och guld går bra när inflationen stiger.
- Skydda sig vid kriser, inflation och stagflation. Det för in oss på en av de stora anledningarna och det är att skydda sig vid större kriser, perioder av inflation eller stagflation. Återkommande har aktier gått dåligt under större kriser och tagit flera år innan de återhämtat sig. Dessutom har de historiskt gått dåligt vid perioder av stigande inflation och stagflation om den höga inflationen skulle fortsätta.
- Aktier går inte alltid bäst. Oftast tas argumentet upp att vi bör investera långsiktigt i aktier och inte bry oss om tillfälliga kriser. Argumentet är att de flesta börser återhämtat sig vid de stora nedgångar och kriser vi sett. Men detta är inte alltid fallet och beror dels på survivorship bias. Hade du allt i ryska eller kinesiska aktier under första halvan av 1900-talet fick du se värdet gå till noll. Detsamma skedde också i Tyskland och Japan efter andra världskriget (nästan noll). I Sverige klarade vi oss bättre, men den 30-åriga perioden under och mellan första och andra världskriget (1914-1944) gav aktier noll i realavkastning medan obligationer gav 5 % per år. För att spä på smärtan föll börsen med över 80 % både i Sverige och i USA under denna period.
- Tail risk och ruin. Det är flera som gör mothugg mot dessa historiska exempel med att det var en helt annan tid och helt andra förutsättningar. Trots det har det skett liknande nedgångar i närtid där Stockholmsbörsen tappade 2/3-delar av sitt värde efter IT-bubblan och Nasdaq med nästan 80 %. Grekiska börsen har tappat nästan 99 % av sitt värde sen finanskrisen och man skulle förlora nästan alla pengar på den ryska börsen i år. Så det sker fortfarande och anledningen till att ha säkra tillgångar i portföljen är just för att undvika dessa typer av stora fall till noll och finansiell ruin (tänk att spela rysk roulette varje dag). För mer läsning om det kan jag rekommendera Nassim Nicholas Talebs böcker.
- Om man investerar aktivt. Det är oftast breda index som syftas på för de som förespråkar 100 % aktier då de ofta återhämtar sig. Problemet är att så fort man avviker och investerar aktivt i enskilda aktier (även om man investerar kvantitativt) ökar risken. Utöver marknadsrisken tar man en aktiv risk och denna kan vara förödande. Som tidigare nämnt gick techaktier och Nasdaq ner med -80 % efter IT-bubblan. Hade man haft enbart högriskaktier eller krypto i år kan man ha fått liknande nedgångar. Även som värdeinvesterare kan portföljen gå ner kraftigt, vilket den gjorde under finanskrisen och under början av coronapandemin. Oftast är det de bästa tillfällena att investera i värdeaktier och det blir svårt att öka om man är fullinvesterad. Det är viktigt att komma ihåg att en aktie inte är ett index och att endast några procent av alla aktier står för aktiers överavkastning mot räntor.
- För att klara utgifter. Bara för att börsen kraschat stannar inte våra liv. Stora anledningen till att vi har ett sparande är för att klara oförutsedda utgifter, större utgifter och livsförändringar. Det kan handla om oförutsedda utgifter vid arbetslöshet, sjukskrivning, höga elpriser, reparationer och annat. Men det kan också handla om nya steg i livet där man behöver pengar till en bil, bostad, bröllop och barn. Att ha pengar i säkra tillgångar ger en frihet och det är svårt att veta hur livet ser ut under kommande 5-10 år som en krasch och efterföljande återhämtning kan ta.
- Överlevnadsmentalitet. Detta är ett uttryck som jag gillar från Morgan Housels ”The Psychology of Money” om att man ska ha en överlevnadsmentalitet med sitt sparande. Att aldrig låta det gå till noll helt enkelt. Att aldrig avbryta ränta-på-ränta effekten som Charlie Mugner. Det kan hända som sagt om man enbart är investerad i en marknad, ett segment eller tar för hög hävstång och risk. Med en viss del i säkra tillgångar kan man klara sig från att hamna på noll.
Hur mycket säkra tillgångar man sen har i sin portfölj beror på sin egen risknivå och hur mycket man är villig i att offra i avkastning över tid. Är man mycket riskavert kan det handla om 50 % av portföljen eller mer, medan vill man ta mycket risk kan det handla om så lite som 10 %.
Anledningarna ovan gör att jag alltid har en del av portföljen i säkra tillgångar även om jag över tid är mest positiv till riskfyllda tillgångar. Sen behöver man ta risk för att få bra avkastning och att ha allt i säkra tillgångar är inte heller ett alternativ. Världen är inte svart eller vit och man behöver oftast både risk och säkerhet i portföljen.