Förra veckans inlägg om att investera under hög inflation väckte fler frågor från läsare. Mer specifikt var många inne på att energi- och råvaruaktier gått bra under tidigare ihållande inflationsperioder. Håller helt klart med om det och finns många anledningar till att det kan gå bättre då det både varit underinvesterat och lågt värderat.
Den stora utmaningen är att hitta rätt aktier att investera i. Dessutom är det oklart om det är fossila eller förnyelsebara energikällor som kommer gå bäst nu när de förnyelsebara blivit billiga. Inflation sker också sällan konstant utan varierar kraftigt, vilket både kommer gynna och missgynna energi och råvaror.
Därför tänkte jag gå igenom hur man kan använda kvantitativa strategier (värde och momentum) som skydd mot inflation där speciellt årets utveckling fungerar bra som illustration.
Energi- och värdeaktier under inflation
Grafen nedan från GMO visar ganska tydligt hur energi- och värdeaktier gick under senaste perioden av hög inflation (1967-1982). Då gav USA börsen samma avkastning som inflationen (CPI). Olje- och värdeaktier gick klart bättre och gav en bra realavkastning. Olja gick också bra, men som GMO också tar upp i artikeln är det svårt att realisera samma avkastning på sikt i oljeterminer då avkastningen består av mer komponenter än bara spotpriset.
Det viktiga som jag vill lyfta fram här är också den ojämna avkastningen för olja och oljeaktier. I stort sett kom hela avkastningen för olja under 1973 och 1979 och oljeaktier gick först riktigt bra 1979-1982, alltså efter tio år av hög inflation. Exkluderar man perioden 1980-1982 då egentligen inflationen börjat falla visar sig värdeaktier fungera klart bättre som skydd mot inflation.
Kvantitativa strategier under inflation
Det finns en anledning till att värde går bättre under inflation. Det är för att den osäkerhet som skapas under inflation gör att pengar idag blir mer värda än pengar i framtiden. Värde handlar främst om att köpa billiga aktier utifrån deras vinster idag. Därför har värdeaktier gått bra i år och tillväxt gått sämre (som har sina vinster i framtiden).
En annan egenskap är att kvantitativa strategier är flexibla. Det gynnar momentum vilket bygger på att köpa aktier utifrån vad marknaden anser mest vinst finns att hämta (idag energi bland annat). I grafen nedan visade OSAM hur faktorpremien (relativavkastningen) varit högre under inflationperioder för både värde och momentum.
Shareholders yield som är utdelningar + återköp är också en variant av värde som fungerat bra under inflation. I Sverige har det räckt med att fokusera på utdelningar vilket innebär att utdelningsstrategier är också bra sätt att skydda sig mot inflation.
Kvantitativa strategiers skydd i år
Jag tycker att årets innehav och utveckling varit ganska illustrativt för hur kvantitativa strategier kan skydda under inflation. Nedan visas innehaven i Börslabbets nordiska portfölj som investerar efter Trendande värde, Trendande utdelning och Trendande kvalitet. Dessa är strategier som bygger på värde, momentum och bra lönsamhet (kvalitet).
Då portföljen investerar i hela Norden får man stor exponering mot Norge som har mycket energibolag. Som syns är totalt halva portföljen nu i råvaror och energi medan resten är industri. Alla branscher som gått bra i år och i grafen nedan visas årets utveckling som varit 18 procentenheter bättre än nordiskt börsindex.
Det krävs inte att få ha nordisk exponering för att få exponering mot energi- och råvaror. Nedan visas branschexponeringen för min privata kvantportfölj som har nästan hälften i energi- och råvaror trots att den investerar över 50 % i Sverige. Den har gått något sämre på -11 % i år men bättre än index.
Kvantitativa strategier kan skydda mot inflation
Kvantitativa aktiestrategier kan alltså med sin dynamiska allokering skydda bra mot inflation då de skiftar mot vad som fungerar i dagsläget. Då perioder av hög inflation också är mer utmanande och föränderliga kan kvantitativa strategier lättare dra nytta av felprissättningar.
Som visades i inlägget förra veckan skyddar aktier och riskfyllda tillgångar sin köpkraft under ihållande perioder av inflation. Med kvantitativa strategier kan man skydda sig ännu bättre och dra nytta av den föränderliga tillvaron genom att skifta exponering mellan olika branscher. Den föränderliga tillvaron gynnar också Global trendföljning då olika marknader tenderar att trenda mer och med större variationer under högre inflation.
Den fina bonusen är att det inte är ett krav på att inflationen ska vara hög för att det ska fungera. Som vi ser i studierna på Börslabbet fungerar kvantitativa strategier också vid låg inflation (perioden för testet). Det är helt klart mycket viktigt eftersom det i stort sett är omöjligt att förutspå inflation under kommande tio år. Även om det kommer varningar för högre inflation nu måste vi ta med i beräkningen att det kan återgå till det vi hade innan.