När ska man äga guld?

Guldet har gått riktigt bra i år och är upp med nästan 20 % i SEK. Den starka rörelsen kom efter att guldet bröt upp över tidigare all-time-highs i början av mars och har nästan kontinuerligt gått upp sen dess. Återigen ett bevis på hur starkt momentum kan vara och att det kan vara lönsamt att köpa på ATHs.

Uppgången har gjort att priset på 1 oz guld har ökat från 3000 kr till 24 800 kr de senaste 20 åren. En CAGR på 11,1 % per år och strax efter Stockholmsbörsens 11,5 % under samma period. Dessutom har det likt tidigare inflationsperioder varit ett bra skydd mot inflation med en avkastning på +50 % sen starten av 2022. I jämförelse har Stockholmsbörsen gett 0 % under samma period.

Men trots att guld har gett en aktielik avkastning de senaste 20 åren är det inte alltid fallet. Därför tänkte jag att vi ska titta på när man egentligen ska äga guld.

Guld en ”säker” tillgång i portföljen

Jag ser guld som en ”säker” tillgång tillsammans med räntor. Det är för att sänka risken i portföljen och skydda sig vid kriser och björnmarknader. Guld har gett en bra krisalfa och har i snitt gett 45 % högre avkastning än börsen under historiska björnmarknader. Det skedde även under 2022 där guld gav 45 % högre avkastning mot Stockholmsbörsen till börsbotten under hösten.

Ser vi över längre tidsperioder har guld likvärdig avkastning som räntor. I Ray Dalios bok ”The Changing World Order” visas att guld och korta räntepapper har båda gett 1 % realavkastning per år sen 1850. Men det har också varierat kraftigt under perioder. Som tas upp i boken är det i tider av låg och negativ realavkastning, fiatvaluta och krig som man vill äga guld.

Det är i stort sett där vi har svaret; Vi vill äga guld när räntorna inte kompenserar för inflation och devalveringar.

Guld jämfört med svenska realräntor 1970-2023

För att analysera när vi ska äga guld har jag tittat på perioden sen 1970 då guldet har varit fritt prissatt mot dollarn och kronan. I grafen nedan visas sambandet mellan guldets realavkastning i snitt de senaste 5 åren jämfört med korta realräntor¹ (inverterad axel). Vi vill äga guld när räntor ger låg eller negativ realavkastning. När räntor ger hög realavkastning vill vi istället äga det.

För att se om vi kan förutsäga framtida avkastning har jag tittat på hur väl senaste årets realränta förutspått efterföljande avkastning för guld. Realräntan räknas som kort ränta minus inflation det föregående året. För 2023 blir det 3,4 % ränta minus 4,4 % inflation, alltså -1 % realränta. Sen anges efterföljande årets realavkastning för räntor och guld. Tabellen nedan visar resultatet.

Det är efter år med negativ realränta som vi vill äga guld vilket de senaste åren har visat. Det är först när vi får över 2 % realränta då räntor är mer attraktivt (2 % är det 150-åriga snittet för realräntan). Även vid de låga realräntor som nu råder har guld gett högre avkastning (idag ligger 10-årig realränta på 1 %).

Ett annat tillfälle då räntor är mer attraktivt än guld är när valutan är kopplad till guld. Det talar lite för sig själv då man får en ränta plus att pengarna går att växla till guld. Exempelvis när Sverige hade guldmyntfot under 1873-1913 var avkastningen i snitt 5 % högre för räntepapper än guld.

Staten som styr när vi vill äga guld

Tar vi det ett steg längre vill vi äga guld när staten inte gör valutan tillräckligt attraktiv att spara i. För trots allt är det staten som sätter räntan, styr inflationen, väljer valutaregim och kan trycka pengar (genom Riksbanken). Det är också staten och rättssamhället som ser till att vi får den ränta vi har rätt till, ger insättningsgarantier och skyddar valutan (mot inre och yttre angrepp).

Genom att man hålla realräntorna negativa har det gjort att man vill äga guld. De senaste tio åren vi har fått 10 % högre avkastning per år att äga guld framför räntor. Trots räntehöjningarna har Riksbanken ännu inte kompenserat oss för inflationen och vi har fortsatt fått en negativ realränta det senaste året. Det talar fortsatt för att guld är mer attraktivt än ett räntesparande. Men fortsätter räntorna att öka kan vi återigen ser en situation där räntesparandet är mer attraktivt. Tills dess är det däremot en bra bit kvar.

1. Korta realräntor anges här som 30-dagars statsskuldväxel (T-bills i USA) minus inflation. Det har varit likt styrräntan och för att få motsvarande ränta idag kan man investera i sparkonto med hög ränta eller korta räntefonder. ↩︎