Ett bra år för amerikanska värdeaktier

Det senaste året har visat sig vara ett bra år för amerikanska värdeaktier. Börslabbets amerikanska portfölj är upp med +34 % i årstakt och var uppe på över 40 % vid ombalanseringen den 1:a april. Detta trots att portföljen främst är investerad i småbolag där småbolagsindexet Russell 2000 har gett +20 % under samma period (storbolagen har gett +30 %).

Att portföljen har gått så bra har mycket att göra med de mekanismer som jag skrivit om driver avkastningen för kvantitativa strategier. Därför tycker jag att den amerikanska portföljen är ett intressant case study och där vi kan se många likheter mellan Sverige idag och USA för ett år sen.

Börslabbets amerikanska portfölj det senaste året
(jämförelser är Russell 2000 och S&P 500 ETF:er i euro inkl utdelning)

Konjunktur och värderingar har drivit avkastningen

Det senaste årets utveckling i USA har varit ett bra exempel på vad som historiskt driver avkastningen i kvantitativa strategier. Den höga avkastningen beror på:

  • Positiv utveckling av konjunktur och tillväxt. Tillväxten i amerikansk ekonomi ökade från 0,7 % till 3,1 % förra året. Detta till skillnad mot svensk tillväxt på -0,2 % under förra året. Det visar att avkastningen för kvantitativa strategier följer tillväxten i ekonomin där perioder av överprestation sker när tillväxten ökar.
  • Låga värderingar. Värdeaktier i USA var rekordbilliga förra året efter det föregående årets nedgångar. De var nästan lika billiga som efter coronakraschen. Liksom efter coronakraschen resulterade det i bra efterföljande avkastning och visar på att avkastningspotentialen är som högst när värdeaktier är billiga.
  • Sjunkande kreditspreadar. I mars förra året rådde det bankkris i USA när Silicon Valley Bank gick i konkurs. Det skapade oro och drog upp kreditspreadarna. Sen dess har kreditspreadarna i USA sjunkit med 2 procentenheter. Sedan sommaren 2022 då kreditspreadarna toppade har den amerikanska portföljen gett +58 % i avkastning. Som jag skrev i höstas ger värdeaktier bra avkastning efter en björnmarknad där toppar i kreditspreaden indikerar köp.
  • Sjunkande värdespread. Värdespreaden i USA gjorde en historiskt toppnotering under mars förra året och har sjunkit sen dess. Det har gjort att skillnaden mellan billiga och dyra aktier har minskat det senaste året vilket har gynnat värdestrategierna. Höga värdespreadar ger stora skillnader på börsen vilket indikerar en högre potential för att generera alfa.

USA visar vägen för Sverige

Vad ovan mekanismer visar är vad som kan hända om tillväxten tar fart här i Sverige. Svensk ekonomi är fortfarande i lågkonjunktur och värdebolagen är lika billiga som för ett år sen. Storbolagen har gått bra men riskviljan har precis återkommit i småbolagen. Justerat för inflation är de fortfarande ner med över 30 % sen starten av 2022. Även trots att värdespreaden har minskat sen 2021 är den fortsatt hög där många bolag handlas till P/S-tal i nivå med normala P/E-tal.

Utvecklingen för strategierna i USA visar också på att det tar tid. Fram till sommaren förra året underpresterade den amerikanska portföljen mot övriga börsen. Det var först när återhämtningen i USA blev mer tydlig som portföljen gick bra. Detsamma skedde under pandemin där portföljen gav över 100 % avkastning mellan november 2020 och november 2021. Alltså efter att börsen redan återhämtat sig och passerat tidigare ATH.

Amerikanska värdeaktier är fortsatt attraktiva

Trots uppgången i amerikanska värdeaktier innebär det inte att de blivit oattraktiva. Värdespreaden är fortsatt hög i USA och uppgången det senaste året har främst varit koncentrerad till de största bolagen. Grafen nedan visar Nasdaq 100 jämfört med Russell 2000 (småbolagen) vilket överstiger IT-bubblans nivåer. Senaste 3 åren är Russell 2000 ner med -15 % medan Nasdaq 100 är upp med 25 %.

Nasdaq 100 vs Russell 2000

Jag tycker själv dagens läge påminner mycket om början av 2021. Spekulativt inom vissa delar av börsen men där ekonomin ser ut att återhämta sig och tillväxten förbättras. Det skulle i så fall vara gynnsamt för vinstutvecklingen och kvantitativa strategier. Men vi vet sen inte hur länge det fortsätter. Dessutom kan det resultera i en ny våg av inflation där högre räntor vilket kan ge korrektioner likt den vi är inne i.

Hur utvecklingen blir vet vi först i efterhand. Som jag skrev tidigare i år tycker jag att dagens läge talar extra mycket för att diversifiera. Oddsen just nu är i alla fall högre än normalt för bra avkastning i kvantitativa strategier och där Sverige just nu ser mer attraktivt ut än USA.