Det var ett tag sen jag skrev om mina egna inköp och tankar om sparandet här på bloggen då jag haft fullt upp med annat. Tänkte dela med mig lite hur jag investerat mina egna pengar på senare tid och mina tankar om det.
Jag sköter vanligtvis mitt sparande som så att jag sätter av 30-40 % av lönen och väljer vad jag ska köpa den månaden. Då nysparandet är ganska högt relativt portföljen behöver jag inte göra några ombalanseringar, utan mest styra genom insättningar. Finns en Vanguard-artikel som visar att det räcker att använda kassaflödet (utdelningar och ränta) i en diversifierad portfölj för ombalansering. Så om ens sparande och utdelningar är mer än 5 % av portföljvärdet per år går det att använda detta för att göra den rätt balanserad. Det gör att man för det mesta kan ha ett ”buy-and-hold” tänk i sina investeringar.
Ökat min buffert och diversifierat
Ett fokus har varit att utöka min egen buffert (i form av sparkonto). Dels då jag nu i våras blev egenföretagare på heltid, dels för att jag kanske kommer köpa bostad inom några år och dels för att det en del signaler tyder på att vi är på väg in i lågkonjunktur så jag vill ha mer kassa. Jag började spara mer i bufferten i slutet av 2017 och nu i efterhand har det varit ett helt okej beslut då vi inte sett någon markant uppgång på börsen sen dess. Nu är bufferten på en lagom nivå och det mesta av mitt sparande framöver kommer gå till aktier.
Jag har också investerat mer i andra diversifierande tillgångar. Efter jag skrev tidigare i år om att klimatinvestera genom att investera valde jag att investera via lite olika projekt via Trine. Tyckte det var ett intressant sätt att göra lite gott med sitt investerande, samtidigt som man får ränta på pengarna. Tänkte också att det kunde vara ett bra sätt att få högre ränta (även om det är mot högre risk) i sitt räntespar. Har totalt ca 3 % av min portfölj investerat där, så en liten andel.
Jag har också valt att öka mitt innehav i guld. Mycket i och med att det är en bra diversifierande tillgång, är historiskt lågt värderat mot börsen och tenderar att gynnas vid ökande inflation (om vi nu får se en sådan). Efter att ha läst Big Debt Crisis av Ray Dalio har jag också fått lära mig att guld är bra att äga i skuldkriser (och utländska tillgångar) och det känns bra att ha guld i portföljen som en krisförsäkring. Totalt är ca 6 % av min portfölj investerad i guld i dagsläget.
En annan sak jag investerat i igen är faktiskt kryptovalutor. Jag har investerat i Bitcoin sedan 2014 och har haft kvar ett litet innehav efter att ha sålt det mesta vid bubblan i slutet av 2017. Såg nu läge igen i början av året då jag misstänkte att vi såg en upprepning av läget 2015 (stort fall efter bubblan och sen ett nyväckt intresse). Köpte lite Bitcoin och Ethereum som jag sen ökade i när intresset väcktes på nytt. Är en liten spekulativ post som gett bra avkastning hittills, men får se hur det går då man aldrig vet med Bitcoin.
Ökat sparande i kvantitativa aktiestrategier
Under det senaste året har jag fortsatt investera successivt i mina kvantitativa aktiestrategier och har nu på senare del har jag ökat detta sparande. Mycket på grund av att vi sett ett år där de haft en sämre utveckling mot index, vilket tenderar att leda till högre sannolikhet för bättre avkastning framöver (skrev om kvantitativa strategiers cykliska natur på Börslabbet för ett tag sen). Många börjar tveka vid en underprestation, men jag ser det som ett köpläge då jag vet att det kommer emellanåt och är något helt naturligt när man investerar kvantitativt.
Vi har sett flera bra tillfällen att öka i aktier under året och själv har jag försökt passa på att öka när det skett. Främst ökar jag vid mina kvartalsvisa ombalanseringar, vilket tyvärr inte skedde vid årsskiftet då det var riktigt bra köpläge. Ångrade mig för att jag inte passade på att köpa mellan ombalanseringarna även om jag skrev att det bjuds på mellandagsrea på aktier nästan exakt på botten. Har nu lärt mig av läxan och passade på att öka i de amerikanska värdestrategierna nu i juni efter de gick ner en del i maj.
Utöver det kvantitativa sparandet i aktier har jag också successivt investerat i global trendföljning. Min fördelning av aktiesparandet är ca 2/3-delar i kvantitativa aktiestrategier och 1/3-del i global trendföljning och har hållit denna ganska konstant under de senaste åren. Jag investerar i främst genom europeiska ETF:er via DeGiro och är nöjd med både utvecklingen och kostnaden för det. Global trendföljning har senaste året gett en mer jämn utveckling än globalindex och visat att det är ett sparande till lägre risk. Min courtagekostnad var totalt under 0,2 % av portföljen för senaste året. Också ett år som detta har det visat fördelar med att kombinera trendföljning och kvantitativa aktiestrategier på grund av dess diversifierande effekt.
Framtida utveckling av sparandet
Under våren breddade jag mitt amerikanska sparande genom att inkludera flera strategier och investera efter Börslabbets amerikanska portfölj. Det innebär att jag inkluderar nu strategierna trendande värde, sammansatt värde och EV/EBIT i portföljen mot tidigare trendande värde och net-nets. Anledningen till detta var att jag vill ha en ren kvantitativ portfölj som är enkel att implementera och där passar inte net-nets då dessa är svåra att investera i rent kvantitativt (och dessutom mycket illikvida). Jag ville också bredda portföljen i att investera i flera olika strategier på samma sätt som i Sverige. Nu skedde detta byte med dålig timing då net-nets hade ett dåligt år förra året och sammansatt värde och EV/EBIT hade knackig utveckling i Q2. Men på sikt tror jag det kan vara lönt att investera i flera strategier. Även om de haft en knackig utveckling är en stor del av de aktier som köptes i början av april fortsatt i topp i screenern vilket endast inneburit att de blivit billigare (värde har blivit mer värdefullt). Därför valde jag att öka i dessa nu i slutet av juni.
En framtida utveckling jag tänkt göra i portföljen är att inkludera en nordisk portfölj. Detta då jag vill investera mer i Europa eftersom europeiska börserna värderas klart lägre än de amerikanska och de europeiska och amerikanska börsens prestationer tenderar att gå i cykler. Valet föll på en nordisk portfölj just för att det är svårt att investera i övriga Europa och Norden har korrelerat mycket bra med europeiska börserna. Även om 50 % av en nordisk portfölj skulle investera i Sverige är det klart bredare och inkluderar mer sektorer än om man bara investerar i Sverige. Denna kommer troligen att investera årsvis i Börslabbets trendande strategier för att minska omsättningen och kostnaderna (växlingskostnader kan annars bli enorma). Kommer mer om detta framöver här på bloggen och på Börslabbets blogg.
Sammanfattning
Allt som allt har det varit en del som jag investerat i på senare tid. Det har blivit en del diversifierande tillgångar, men också passat på att öka i mina kvantitativa aktiestrategier. Det jag i alla fall har lärt mig av året är att det är bra att vara diversifierad och inte satsa allt på ett kort. Då är det enklare att klara av underprestation och vara långsiktig i sitt sparande. Året har också lärt mig att hålla fast vid sin strategi och förstå varför man investerar i den och på så sätt klara av motgångar. Har sagt det många gånger förut; vill man ha högre avkastning än börsen gäller det agera annorlunda än börsen.
Hur har du investerat i guld, dvs hur gör man? Köpa aktier i guldbolag? Eller finns det andra sätt!?
På min nätmäklare Avanza hittar jag inget.
Hej! Skrivit ett längre inlägg om olika alternativ på Börslabbet: https://borslabbet.se/alternativ-att-investera-guld/ Själv investerar jag genom guld ETF:er, för tillfället ETFS Physical Gold eller ETFS Physical Swiss Gold. Går tyvärr inte köpa hos Avanza (där får man köpa trackers som Guld S), men det går via både Nordnet och DeGiro. DeGiro har gratis courtage på ETFS Physical Gold så köper den via dem.
Har du något bra tips på hur man håller statistik över sin årsavkastning, sharpkvot osv när man använder olika nätmäklare?
Summerar själv utvecklingen i den totala portföljen årligen, sen har jag separata portföljer hos olika nätmäklare (ex kvantitativt aktiespar hos en och global trendföljning hos en annan). I slutet av året summerar jag bara avkastningen hos de olika mäklarna i ett excel dokument viktat efter innehavets storlek. Går ju att göra varje månad också utan att ta för mycket tid. Gör en månadssummering av mina besparingar så man kan följa dessa på ett snyggt sätt (gjorde ett utdrag av det tidigare på bloggen här: https://investerarfysikern.se/2017/09/loning-och-inkop-i-portfoljen/)
Känns logiskt att öka sin diversifiering via en nordisk portfölj. Men, efter att ha jobbat i Danmark i många år och sett hur valutan går och upp och ner så undrar jag om diversifiering och ökad möjlig ökad avkastning är värd valutarisken. Har inte samma koll på NOK och finska slantar.
Hej! Jo, givetvis finns det en valutarisk med att investera utanför Sverige. Däremot är ändå nordiska valutor klart mindre svängiga mot den svenska än de amerikanska. Så ser det också som en diversifiering i olika valutor. Även om valutarisken finns så har avkastningen för den svenska börsen och de nordiska varit mycket lika varandra ex senaste 10 åren.
Hej,
Hur ser du på det faktum att Guldet verkar kosta mer än produktionskostnaden? Överpris? Finns ju en risk att det faller tillbaka till samma pris som produktionskostnaden. För silver är det tvärtom. Silverpriset är lägre än produktionskostnaden men ökar ändå inte i pris.
Hej,
Tror det mest är andra mekanismer bakom prissättningen än produktionskostnaden. Har det i stort sett alltid varit. Helt enkelt blir det bara en vinst för de som producerar när produktionskostnaden är lägre.
Hej,
Det är m.a.o. ren spekulation som driver guldpriset. Vad tror du om silverprisets utveckling framöver? Det bör ju vara ett ypperligt läge att köpa på sig silver där utbudet är begränsat fram till dess att det blir lönsamt att producera nytt silver?
Ja, kanske det. Kollar man silver jämfört med guld så är ju priset på det lägsta på mycket lång tid. Så kan ju vara bra tillfälle.
Intressant att guldpriset är högre än produktionskostnaden. Det behöver ju inte i sig påverka guldpriset, men det borde påverka aktievärderingen på gruvbolag som tar fram guldet. Och dessa katier har stigit kraftigt. Om det stämmer med guldpris vs produktionspris så borde dessa bolag sjunka i värde istället. Stämmer verkligen din uppgift?
Hur stor del lägger du i butterfly som du har på shareville?
Verkar ju vara riktigt trevlig och enkel
Har den mest bara som bevakningsportfölj, så endast 1-2 % i den för tillfället. Men min portfölj i övrigt följer liknande princip (och blandar aktier, guld och räntor som i golden butterfly) men mer aktiv.
Tack för ett intressant inlägg som vanligt!
Jag har ett par funderingar kring Nordenportföljen som du nämner. Har du studerat effekterna av att ligga kvar ett helt år i taget i trendande strategier i Norden, jämfört med utvecklingen som fås vid att ombalansera kvartalsvis? Är utvecklingen såpass likvärdig att det är värt att hålla aktierna för att slippa växlingsspreaden? Vad använder du för att rangordna trenden vid årsvis ombalansering, tittar du fortfarande på snittet av utvecklingen över 3, 6 och 12 månader eller går du på längre perioder, eller t.ex. enbart utvecklingen sedan 12 månader tidigare? Räknar du om utvecklingen till SEK eller tittar du bara på vad som gått bäst enligt den lokala valutan?
Hej! Har inte lika mycket data för just Norden som Sverige men i allmänhet skiljer det inte så mycket att ombalansera årsvis mot kvartalsvis i de trendande strategierna (därför jag investerar årsvis i Norden). Det är sammansatt momentum som används (alltså snittet på 3, 6 och 12 månader) då det fortfarande är samma effekt man vill komma åt även om man håller aktien en längre period. Alla kurser räknas i lokal valuta för att utgå från just kursutveckling. Både portfölj och aktuella nordiska aktier går att följa via Börslabbet: https://borslabbet.se/ Kommer nog också komma ett test på den nordiska portföljen där framöver för de senaste 10 åren.