Klimatkompensera genom att investera?

Många tänker en del på klimatet och försöka vara klimatsmart. Samtidigt vill man inte uppoffra alltför mycket och vill gärna ha bil eller åka på en viss resa. För att slippa drabbas av den nya folksjukdomen “klimatångest” har jag under senaste året tänkt på att man kan vara pragmatiskt istället och klimatkompensera genom att investera. Alltså, påverka klimatet genom sina investeringar i sådant som drar ner koldioxidutsläppen så att man kan ta den där flygresan med något bättre samvete. Dessutom, genom att investera i något långsiktigt kan man göra en bestående effekt och påverka världen åt det håll man vill. Jag har kollat lite på olika alternativ för hur man kan investera för att kompensera sina egna utsläpp och kollat lite på effektiviteten i sin investering. Kollade främst på kraftgenerering då det är enkelt att räkna på. För jämförelse beräknas genomsnittssvensken släppa ut 10 ton/CO2 per år utifrån sin konsumtion (i Sverige och andra länder).

Investera i sol och vind

Det finns inte direkt många alternativ för att investera i sol och vind via kapitalmarknaderna. Två jag hittade och tänkte titta närmare på är Trine som bygger solkraft i utvecklingsländer samt Pattern Energy som investerar i vindkraft. Därutöver kan man exempelvis investera i underleverantörer till vindkrafts och solbranschen, som Eolus Vind, Vestas och First Solar. Däremot är klimatpåverkan lite mer tvetydig i dessa då man inte direkt investerar i utbyggnaden vilket man gör i Trine och Pattern Energy.

Trine är det ganska många som känner till där man via crowd funding lånat ut pengar till solkraftsprojekt i utvecklingsländer. Själv gillar jag verkligen idén då man både erbjuder en bättre lösning än vad som funnits tidigare och investerar i länder under utveckling. Det gör att det blir en kombination av både en klimatkompensering och bistånd och det går enkelt att se hur många ton koldioxid man sparar genom sina investeringar. Jag har räknat på lite olika projekt och de varierar mellan 0,2-7 ton koldioxid/år/investerad tusenlapp (kan skilja ganska mycket) och lånen ger en ränta på ca 4-8 % per år. Dessutom är Trines beräkningarna på koldioxidbesparingar ganska konservativa och räknar med en livstid på solcellspaketen på 2-3 år när de egentligen håller mer än 8 år för batterier och 25 år för solcellerna. Det gör att påverkan kan egentligen vara mer än 3 gånger högre än estimaten på sidan.

Pattern Energy är ett annat alternativ jag kom över när jag sökta på alternativ för att investera i förnyelsebar el. De fungerar mer som ett “yield co” vilket är ett bolag med kontinuerligt kassaflöde, mycket likt REIT:s som varit populära i investeringskretsar för deras direktavkastning. Bolaget investerar i vindkraft världen över och ger en direktavkastning på 8,5 % per år. Bolaget anger på sin sida att deras vindkraftverk sparar 12 miljoner ton/CO2, vilket innebär med ett marknadsvärde på 1 900 MUSD att man sparar ca 0,7 ton/år/investerad tusenlapp samtidigt som man får 8,5 % utdelning per år. Samtidigt är det en aktie som varierar i kurs vilket gör att risken är något högre än ett lån. Oavsett så är det ett intressant alternativ.

Egna solceller och vindkraftsandelar

Ett enkelt och mer traditionellt sätt att kompensera för sina utsläpp är att investera i egna solceller att sätta på taket eller i vindkraftsandelar. På så sätt kan man se till att det verkligen sker en investering i förnybar el. Jag testade Fortums solkalkylator och fick fram att det kostar ca 150 000 kr efter ROT att investera i en solcellsanläggning som producerar ca 10 000 kWh/år vilket ger en besparing på ca 10 000 kr per år. Totalt under 30 år blir det en återbetalning på 300 000 kr, vilket innebär ca 2 % per år. Får man investeringsstöd på 30 % ökar det något till 3,5 %. Om vi uppskattar att all el annars skulle komma från kolkraft som ger utsläpp på 1 kg CO2/kWh blir det en besparing på 10 ton CO2 per år. Kollar vi per investerad tusenlapp blir besparingen 0,07 ton/år vilket är ganska lågt.

Vindkraftsandelar kostar ca 4500 kr per 1000 kWh via exempelvis Utellus. För det får man rätten att köpa vindkraft för 35 öre/kWh vilket kan jämföras med snittet på NordPool på runt 45 öre/kWh för 2018 och 30 öre/kWh för 2017. Så det är lite oklart om man sparar några pengar på det och om det blir en investering.

Vad jag valt

En stor anledning till att jag valde göra denna genomgång är mitt eget intresse över att leva hållbart och klimatvänligt. Dessutom driver en kompis till mig bloggen Klimatfokus och doktorerar nu i cirkulär ekonomi. I höstas hjälpte jag honom med att kolla på att investera klimatvänligt och vilka alternativ som finns för detta. Jag kom fram till att man göra ganska stor påverkan genom att tillägna en liten del av sitt sparande till just investeringar i klimatet. Jag har nu därför valt att investera 20 000 kr via Trine utspritt på 5 lån med en ränta på snitt 6 % och en löptid på 1-3,5 år. Totalt visar deras beräkningar att det ger en besparing på 80 ton/CO2 (motsvarande 8 års utsläpp) och att det ger 350 människor solel där det mesta kommer från ett solcellsprojekt i Indien. Helt klart något som är värt att avvara lite av sina besparingar till att investera i. Vi får se hur stor kreditrisken blir framöver, men då investeringarna uppnår många av FN:s utvecklingsmål ser jag det också som någorlunda av ett bistånd utöver att det är ganska diversifierat mot andra investeringar.

När det kommer till att investera i egen solkraft eller i vindkraftsandelar blir besparingen inte direkt enorm och solceller är svårt att investera i om man bor i lägenhet som jag. Istället kan man mycket väl göra påverkan genom att köpa sin el från förnyelsebara energikällor som sol och el. Jag kollade in den oberoende Elpriskollen från Energimarknadsinspektionen och hittade flera avtal med endast sol eller vind som var billigare än mitt nuvarande avtal. Det gör att man kan både spara pengar och göra något gott för miljön (då elen är ursprungsmärkt säkerhetsställs det att elen som levereras är sol eller vindel). Själv föll mitt val på GodEl med 100 % vindel, märkt med “Bra miljöval” och ger bort sin vinst till välgörenhet. Gillade också Svensk NaturEnergi som är Wallenstams elbolag och som bygger egen vindkraft (alltid kul att veta vilka vindkraftverk sin el kommer ifrån). Jag vill också påpeka att det gör skillnad vad man väljer sin el ifrån eller investerar i förnyelsebart då vi har en nordisk elmarknad där 42 % av elen kommer från fossila bränslen i den nordiska residualmixen och endast innehåller 17 % förnybart. Det gör att vid ett icke-val kommer över 80 % av sin el från icke-förnybara källor (fossila bränslen + kärnkraft) som släpper i snitt ut 0,33 kg CO2/kWh. Det innebär att man kan spara 0,66 ton CO2 per år för en lägenhet (2 000 kWh) och 6,6 ton CO2 för en eluppvärmd villa (20 000 kWh) genom att välja vindel istället för vanlig nordisk mix.

Slutsats

Det fanns några alternativ för att investera på för att klimatkompensera sig själv och jag blev ganska förvånad över hur lite som behövdes för att göra det. Många projekt och investeringar ger en besparing på 0,5-1 ton/år/investerad tusenlapp och då går det att göra genom att investera 10 000 – 20 000 kr. Sen tyckte jag att det var intressant att se att man kan spara ganska mycket koldioxidutsläpp bara genom att byta elavtal, något som är ganska enkelt och går oftast att få för ganska likvärdigt pris. Istället för att ha klimatångest kan man med ganska små medel göra något åt saken och investera för en bättre värld. Dela gärna om ni har några tips om hur man kan investera för ett bättre klimat eller en bättre värld.

17 reaktioner på ”Klimatkompensera genom att investera?”

  1. Ett bolag som jag tycker du ska titta på är Organoclick. Det är ett svenskt miljöteknikföretag som utvecklar, producerar och marknadsför funktionella material och kemitekniska produkter.

  2. Hej Investerarfysikern

    Har inte förstått skillnaden på klimatpåverkan om person A eller person B äger en aktie som bidrar till höga koldioxidutsläpp. Om jag investerar i kolkraft blir ju inte utsläppen mindre för att jag inte äger aktierna. Möjligtvis om jag äger 50% och kan stänga hela bolaget, men annars tror jag mest det lindrar klimatångesten som du så pricksäkert beskriver det

    mvh
    myntaren

    1. Ja, det blir väldigt indirekt. En populär aktie ger kanske företaget en större självsäkerhet i investeringar och satsningar men så länge pengarna bara bollas mellan olika aktieägare så påverkar det egentligen inte företaget.

      (Jag äger aktier i Eolus Vind mest för känslan av att vara med och heja på vid sidlinjen och i brist på bättre idéer.)

      1. Ja, håller med er i diskussionen. Blir ganska indirekt och har också svårt att se den direkta påverkan av att handla aktier på andrahandsmarknaden som börsen är. Därför mitt val föll på att investera via att låna ut till klimatprojekt. Men ändå, man är ju delägare av företaget som sysslar med verksamheterna och tjänar pengar på vad de sysslar med. Så det blir ju indirekt. Och om de vidare investerar i verksamheten så blir det ju en investering när man äger den.

        Kan ju tillägga att jag inte tar hänsyn till om bolagets verksamhet i de kvantitativa strategierna då just detta är ganska svårt att utvärdera påverkan på andrahandsmarknaden. Har ägt både kol, olja och gruvbolag då fokus mer legat på att investera i billiga bolag än vad just deras verksamheter är.

        1. Ignorerar ledningen för bolaget alltid aktiekursen? Förutsatt att de jämför sej med konkurrenter som har en klimatvänligare strategi vars kurs är bättre borde det här ha en åtminstone periodvis direkt påverkan?

          Bra inlägg!

          1. Nej, det har du rätt i. Båda förväntan och förtroende ligger återspeglat i aktiekursen. Också brukar ledningen vara stora ägare själva. Så påverkan från andrahandsmarknaden är inte helt obetydlig, men med direktinvesteringar är det klart enklare att se sin påverkan.

  3. Du/de räknar in Polen och/eller Tyskland i den nordiska elmarknaden antar jag? Annars går det inte ihop med vad man kan se på t.ex. https://www.electricitymap.org/ . I så fall finns det i praktiken ingen risk att 80% av just din ström kommer från fossila bränslen eftersom vi för det mesta exporterar fin-el till Polen snarare än importerar ful-el (se den länkade kartan).

    Tack för inlägget för övrigt! Jag letar också efter sätt att kombinera klimatförbättringar med investeringar och det är inte lätt. Inte ens de förslag du har ovan är klockrena. Det verkar vara ett område där det inte är avsaknad av pengar utan avsaknad av personlig vilja och det går inte att muta rika västerlänningar att leva mer klimatsmart.

    1. Det som står i länken ovan från Energimarknadsinskeptionen är just Nordisk residual mix, alltså det som är kvar efter ursprungsmärkning tagits till hänsyn. Det är alltså det som blir kvar efter de som valt vind och vattenel. Innebär inte riktigt att det är vad hela produktionen, utan det man köper som icke-väljare. Räknar med allt som säljs på Nordpool, är ju också en myndighet som räknar ut det och krav på att elbolagen måste säga det till sina kunder som inte gjort val vad deras el innehåller, så borde ju vara det som är det som köps. Notera, det är bara 42 % som är fossilt, de andra 40 % är kärnkraft. Menar mest att man kan göra ett aktivt val, på samma sätt som med vad man äter, vilken bil man kör, etc, och som kommer påverka i längden, även i liten utsträckning.

      Ja, håller med att det är svårt. Mesta man kan påverka med är sina egna konsumtionsval. Men att investera i förnyelsebara tekniker är ju i alla fall ett steg på vägen.

  4. Som andra och du var inne på i kommentarerna är det ju viktigt att belysa att aktier är en andrahandsmarknad och aktiekursen egentligen inte påverkar företagets ekonomi. Om jag inte köper en viss aktie så gör någon annan. Att köpa klimatvänliga aktier minskar där med inte globala utsläppen, bara mitt eget avtryck. Detta resonemang hörde jag i Sparpodden. Detta tror jag många missar utan istället tror det motsatta.

    En annan idé man tog upp var aktivistfonder, eller aktivistgrupper på sociala medier där man går samman och använder sina röster på bolagsstämman och tvingar igenom förändringar. Nu vet jag inte ens om det fins i Sverige.

    1. Fast det resonemanget behöver inte vara sant. För att om alla valde bort ohållbara företag så skulle ju inte någon annan köpa de aktierna. Samma resonemang går att applicera på det mesta när det gäller klimatet, vad en person gör spelar inte roll men om alla tillsammans hjälps åt så blir det effekt. //klimatfokus

  5. Tack för tipset om Trine! Kände inte till dem tidigare men gillar det jag ser. Så bra med konkreta förslag på vad man som enskild person faktiskt kan göra istället för att fastna i klimatångestfasen.

  6. Tyvärr missar du ett centralt begrepp nämligen det som i dessa sammanhang brukar kallas additionalitet. Det vill säga, bidrar din investering eller ditt val av förnybar el att mer sådan tillförs till systemet? Det gör den nästan aldrig. Det är bland annat därför Konsumentverket inte tillåter Polarbröd att säga att deras bröd bakas på förnybar el trots att de byggt (givetvis med stöd, skatteavdrag osv) egen vindkraft som (på årsbasis) producerar lika mycket som de konsumerar.

    Nästan all utbyggnad av förnybar el drivs på av stöd och en investering kommer dränera den potten. När det gäller förnybar el tyder det mesta också på att, pga dess intermittens, finns en begränsad andel som den kan utgöra av ett elsystem innan behovet mättas. Överproduktion vissa tider gör marginalnyttan (och därmed också intäkten) dramatiskt mattas av samtidigt som ibland veckolånga stillestånd kräver någon sorts backup. I Sverige där vi har unikt mycket planerbar vattenkraft kan man intala sig att den är backupen om man blundar för klimatnyttan den vattenkraften skulle gjort om den exporterats men i världen kommer det vara en fossil backup (förhoppningsvis med CCS). Det jag vill säga med detta är att det inte duger att kolla på marginalen när man bedömer hur mycket koldioxidutsläpp man sparar utan måste se på systemnivå i ett framåtblickande perspektiv.

    Slutligen ställer jag mig frågande till Trines uträkning om solpanelernas utsläpp. I
    livscykelanalyser där solpanelers livscykelutsläpp räknas för harmoniserade förhållanden (hög solinstrålning, 25-30 års livslängd) kommer man ofta fram till i storleksordningen 40-50 gCO/kWh. Halverar du livslängden hamnar du på 100 g, halverar du ännu en gång på 200 g osv. Att en liten panel som har dåligt utnyttjande och som troligtvis skrotas innan sin tekniska livslängd pga ökad levnadsstandard skulle vara bättre än ett fossilt alternativ ställer jag mig frågande till.

  7. Kul att du fick ändan ur och gjorde detta inlägg Henning! Bra sammanfattning! En sak jag tycker är väldigt viktig att påpeka är att man inte främst bör fatta beslut för att dämpa sin klimatångest, utan för att minska sin påverkan. Sen ser jag investeringar som ett kraftfullt verktyg att styra utvecklingen åt “rätt håll” och något som alla kan och bör göra utan större bekymmer. När det gäller flygresan så bör man tänka till innan man åker, för i princip är det omöjligt att flyga och leva inom gränsen för vad planeten klarar av. Och det finns ingen klimatkompensation som kan köpa en fri, de utsläpp som släpps ut stannar i luften. Det man gör när man kompenserar är i bästa fall att undvika framtisa utsläpp. Där kommer additionalitet/risk etc. In I bilden som avgör effekten av kompensationen. Jag rekommenderar att se klimatsmarta investeringar som ett sätt att inte ytterligare bidra till klimatförändringarna, utöver de (allt är höga) utsläpp som 99.x % av alla svenskar har.

    1. Henning Hammar

      Ja, självklart borde man tänka till innan man gör saker och minska sin totala påverkan. Utsläppen man gör kommer ju ändå ske och när de är uppe i luften är de redan gjorda. Men känns ändå något mer betryggande att kunna göra en investering som drar ner på världens utsläpp och ta någon slags handling i det hela.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *