Kommer vi alla att automatiseras?

Ett populärt ämne idag är att vi är inne i en snabb förändringstakt där allt mer jobb kommer att automatiseras och att alla våra jobb kommer att automatiseras. Vad kommer hända när vi inte kan jobba längre? Och hur ska vårt välfärdssystem kunna betalas om vi inte kan tjäna några pengar? Detta togs upp bland annat på en innovationsföreläsning som jag var på nyligen. Huvudbudskapet i föreläsningen som att vi behöver anpassa oss, ändra sättet vi arbetar på och att det kommer leda till stora samhällsförändringar är ganska klara. Men kommer vi alla att automatiseras bort?

Denna fråga är högst relevant för oss, både som lönearbetare, samhällsmedborgare och investerare. För vem kommer tjäna på att våra jobb automatiseras? Datorerna och algoritmerna kommer ju inte kräva något betalt. Däremot deras upphovsrättsmakare och ägare kan göra det. Allt som produceras i ekonomin kommer förr eller senare att generera inkomster till någon människa. Om det är löntagaren eller ägaren av kapital är något som återkommande tagits upp genom århundranden (från Wealth of Nations till Das Kapital och tills dagens debatt). Datorer som ersätter tjänstemän är inte så mycket större skillnad mot traktorer som ersätter lantbrukare och maskiner som ersätter fabriksarbetare. Vi har gått från att 75 % arbetar inom jordbrukssektorn till 2 % idag. Denna förändring ledde givetvis till konflikter och större förändringar, men vi har i slutändan fått det alla bättre och det har gjort att vi slipper slita långa dagar ute på åkern.

Givetvis kommer automatiseringar påverka strukturen i ekonomin och är något vi redan sett med högre arbetslöshet bland de som saknar gymnasieutbildning. En annan fråga är om automatiseringarna kommer leda till ökad ojämlikhet bland löntagare togs upp nyligen på bloggen Ekonomistas av Harry Flam i sitt inlägg “Det är facket, dumbom!”. Han tar upp en studie som försöker beskriva varför det skett ökning av ojämlikhet i USA och om det beror på globalisering eller teknikutveckling. Det Harry Flam lyfter fram är snarare att det beror på låg facklig anslutningsgrad och att vi trots hög globalisering och digitalisering i Sverige inte sett liknande utveckling sedan 90-talet (efter vi återinförde fackliga förhandlingar med industrin som riktmärke för lönestegringen). Alltså visar det helt enkelt på liknande beteende som skedde vid industrialiseringen; när effektiviseringar sker kan det antingen tillfalla de högre upp i organisationen (högre tjänstemän, VD:ar och ägare) eller arbetarna. Med hög facklig anslutningsgrad tillfaller det till större del arbetarna. Inget nytt helt enkelt.

Det som däremot kan ske om det sker en allt för snabb automatisering där inte vi människor hinner anpassa oss tillräckligt snabbt är att företagens vinster ökar. Det är något som vi kan observera om vi kollar på exempelvis den svenska börsen. Om vi utgår från vad företagen ger tillbaka till sina aktieägare genom utdelning så har den ökat markant. Nedan visas graf för utdelning i procent av BNP sen 1870 utifrån Riksbankens historiska monetära statistik. Kollar vi på årets uppgifter delar Stockholmsbörsens bolag ut 258 miljarder vilket blir 5,4 % av BNP. Kollar i USA görs återköp och utdelningar totalt till ett värde på 1267 miljarder det senaste året vilket blir 6,5 % av USA:s BNP. Alltså en klart större andel än tidigare.

Utdelningar från Stockholmsbörsen i procent av BNP. Källa: Riksbanken

Om vi nu får se en snabb automatisering av våra jobb så allt fler försvinner utan att ersättas med nya kommer de pengarna till slut hamna någon annanstans. Aktiemarknaden kan helt klart vara där en del hamnar. Det var något jag insåg för 5 år sedan då jag läste på en hel del om framtida automatisering och kände att investera i aktier är helt klar något som framtidssäkrar en själv mot automatisering (genom en passiv inkomst). Utöver det så har jag också valt att framtidssäkra mitt eget yrkesval genom att specialisera mig på dataanalys, något som är i allt större behov på marknaden. Nu tror och hoppas jag att vi lyckas anpassa oss tillräckligt snabbt och kommer förr eller senare hitta policyåtgärder som motverkar de negativa effekterna av automatisering, men många får nog känna sig redo att byta arbetsuppgifter om de är lätta att automatisera (allt från chaufförer till jurister). För att återgå till frågan om vår välfärd som exempel; om vi nu effektiviserar bort alla våra jobb kan ju alla börja jobba inom välfärden och ta hand om våra sjuka och äldre. Det hela handlar bara om hur vi allokerar våra resurser.

4 reaktioner på ”Kommer vi alla att automatiseras?”

  1. Ett väldigt intressant ämne och jag delar din slutsats. Jag är övertygad om att många jobb kommer försvinna de närmsta 10 åren och kapitalet kommer flyttas mer och mer till aktieägarna. Jag förstod dock inte detta innan jag började plugga så jag är inte lika framtidssäkrad som du i mitt yrke även om jag närmsta decenniet inte behöver oroa mig.

    Tills dess är det bara att, så gott det går, försöka investera i företag som har framtiden för sig.

    Mvh
    Den tysta investeraren

    1. Henning Hammar

      Ja, troligen kommer det nog inte gå så snabbt som vissa tror och förhoppningsvis kan man utjämna en del av effekterna genom att ta del av automatiseringarna genom investeringar.

  2. Chaufförer ja visst! Men jurist och liknande jobb? Troligen kommer de få fler “verktyg” men man ska nog inte underskatta vikten av relationer och förtroende som många jobb innehåller? Dessutom förstår jag inte i så fall varför dataanalys skulle vara säkrare? Inte den mest insatta så är mer bara nyfiken. Kul att du tar upp mycket blandade ämnen, fortsätt så!

    1. Henning Hammar

      Ja, håller med, relationer och förtroende kommer ju bestå. Det är väl mer assistentsysslor som kommer försvinna troligtvis. På samma sätt som det kan bokföring allt mer kan automatiseras. Det som kvarstår blir ju de mer kvalificerade uppgifterna och affärsrelationer. Vilket egentligen inte är något negativt, de enkla och tradiga uppgifterna ersätts med mer utvecklande uppgifter. Som i fabriken där det är mer tekniker som arbetar än de som gör ensidiga uppgifter. Det jag menar med dataanalys är lite liknande. Här blir själva algoritmerna, skriva koden, affärsrelationer och annat det viktiga och det man utvecklar. Då det mesta underliggande sker automatiskt redan där så blir det mindre konkurrens från automatiseringar. Men kanske analys och kodande blir automatiserat framöver också, då får man bara spana vidare efter andra arbetsuppgifter i relation med det hela.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *