Ray Dalio är en av världens mest framgångsrika makroinvesterare och har gjort sig känd inom både investerings- och ekonomikretsar med hans åsikter om makroekonomi. Han ligger bakom hedgefonden Bridgewater som är en av världens största hedgefonder. Jag har följt honom under några år och han kommer alltid ut med intressant material och tankar. Bland annat publicerade han boken ”Principles” för några år sedan och nu förra året kom han ut med en bok som heter ”Big Debt Crisis” 10-år efter finanskrisen, en bok som går att ladda ner gratis via hans hemsida.
Om boken
Boken är helt klart en intressant läsning för den som vill lära sig mer om makroekonomi och sätta finanskrisen i perspektiv. Totalt finns det i boken 48 skuldkriser som tas upp där de delas in i två kategorier; deflationär skuldkris och inflationär skuldkris. Huvudskillnaden beror på om skulden är i inhemsk eller utländsk valuta. Som exempel var finanskrisen främst en deflationär skuldkris i industriländer, som i USA och de europeiska länder som blev mest skuldsatta. Sverige och övriga nordiska länder hade enligt klassificeringen deflationära skuldkriser under 90-talet. De inflationära är oftast i utvecklingsländer, som i latinamerika på 80-talet, Asien i slutet på 90-talet och nu senast Ryssland för några år sen.
Allmänt är Dalios teori att det finns två cykler, en kortsiktig cykel som vi känner som konjunkturcykeln, och en långsiktig skuldcykel. Han går igenom det i denna video för den som vill veta mer. De kortsiktiga cyklerna är mini-skuldcykler och där lågkonjunkturen inte är direkt omfattande medan skuldcyklerna slutar i en skuldkris och en långvarig depression. I USA skedde det under 30-talet och nu under finanskrisen.
I boken går han igenom den typiska skuldkrisen i första delen, dels den deflationära och dels den inflationära skuldkrisen. Sen i andra delen går han igenom tre kända fall i detalj; Weimarrepublikens inflationära skuldkris, USA:s depression på 30-talet och finanskrisen i USA. Sista delen av boken består av de 48 skuldkriser som ligger till grund för studien, alla som enskilda case.
Själv har jag läst den första delen som sammanfattar det typiska fallet och några av casen i den sista delen. Allmänt är det en helt klart intressant läsning där han lägger fram hur en skuldkris kan utspela sig och för en uppfattning om den senaste och det som utspelat sig i USA och flera Europeiska länder sen dess. Han tycker att den senaste krisen var bra hanterad i USA:s fall och går igenom de olika verktygen som makthavare har för att angripa krisen. Det som är extra intressant för oss investerare är de kriterier som kan användas för att identifiera en bubbla:
- 1) Prices are high relative to traditional measures.
- 2) Prices are discounting future rapid price appreciation from these high levels.
- 3) There is broad bullish sentiment.
- 4) Purchases are being financed by high leverage.
- 5) Buyers have made exceptionally extended forward purchases (e.g., built inventory, contracted for supplies, etc.) to speculate or to protect themselves against future price gains.
- 6) New buyers (i.e., those who weren’t previously in the market) have entered the market.
- 7) Stimulative monetary policy threatens to inflate the bubble even more (and tight policy to cause its popping).
Utöver det listar han också de tre monetära policies som centralbankerna kan implementera i en djup skuldkris och som diskuterats mycket frekvent senaste decenniet:
- MP 1: Sänk räntan till nära 0 %.
- MP 2: Gör QE och tillgångsköp.
- MP 3: Ge pengar till folket.
Just om MP3 publicerade han nyligen en längre artikel på LinkedIn då han anser att det kan vara behov av något sådant framöver. I stort sett; Vad för monetär policy kan centralbankerna göra om vi går in i en lågkonjunktur när de både sänkt räntan till 0 % och maxat QE? Jag tror vi kan se mer av MP 3 fram över, speciellt om vi exempelvis går in i en lågkonjunktur här i Sverige och Europa där MP 1-2 redan körs för fullt.
Fallet Sverige
Själv tycker jag det var extra intressant att läsa boken för att se om vi lider av en risk för skuldkris här i Sverige, eftersom vi till skillnad från flera andra länder i Europa inte genomgått en minskning av skulder efter finanskrisen. För drygt 3 år sedan när bostadspriserna och belåningen ökade i hög takt här i Sverige tog jag upp det här på bloggen i detta inlägg och en debattartikel kom av ekonomer som hette ”Sverige in i dimman”. Kollar vi till de kriterier som finns för att indentifiera en bubbla ovan var det många som stämde in under 2016.
Nu efter 3 år har vi sett en annorlunda utveckling. Mycket på grund av Finansinspektionens amorteringskrav och ett avsvalnande av marknaden. Om vi fokuserar på den privata belåningskurvan i Sverige för senaste tio åren har den knappt ökat i relation till BNP sen 2008 trots uppgångar i hushållens belåning (i och med att företag lånat mindre). Vi har också haft en sjunkande utlåningstillväxt sen 2016 och är nu nära 5 % per år. När man läst boken kan man också förstå Riskbankens oro om att hushållens skulder är en stor risk för svensk ekonomi och kanske har nu Finansinspektionens krav gjort att vi slipper en allvarlig kris framöver. Men ännu har vi inte sett en minskning av skulden och en kris kan alltid segla upp långt framöver (enligt Dalios teori ökar skulderna i varje konjunkturcykel för att sen avslutas i en skuldkris där de efteråt minskar). Vad som väl händer får framtiden utvisa.
Boken är helt klart läsvärd och det är intressant att se hur en skuldkris utspelar sig så man kan identifiera en när den sker framöver. Trots allt har 41 av 48 kriser som tas upp i boken skett sedan 1980, vilket gör att det är mycket möjligt att vi kommer få uppleva nya framöver.