På grund av bubblan i kryptovalutor som var i slutet av förra året fick jag upp intresset att dyka ner och förstå den underliggande tekniken. Senast jag satte mig in i kryptovärlden var under 2013-2014 då jag investerade en liten summa i Bitcoin (se ett av de första inläggen på bloggen gällande Bitcoin). Nu fem år senare har det hänt en hel del i kryptosfären och som vanligt med en bubbla drivs den av optimismen kring ny teknik.

Kryptovalutor är en intressant ny tillgångsklass som ändrar lite hur man 1) kan föra över pengar digitalt 2) skapa kontrakt och 3) dela information/material. För att följa upp vad som kommit ut ur den senaste bubblan har jag nu på senare tid gjort en genomgång av den underliggande tekniken och de idéer som ligger bakom de största kryptovalutorna. Tänkte dela det här på bloggen för att ge bild av potentialen för kryptovalutor.

Digitala pengar

Kryptovalutor skapades som ett svar på att det inte finns ett smidigt sätt att betala online utan en tredje part, exempelvis en bank/Paypal. Det gör att det i en digital ekonomi blir svårt för invånarna att göra motsvarande kontanta betalningar. Som lösning föreslogs Bitcoin, en decentraliserad valuta där man genom en kedja av block kan bokföra alla betalningar och transaktioner vilka inte går att ångra. Denna blockkedja delas på ett nätverk som bekräftar betalningarna genom att göra kryptografiska beräkningar. Var 10:ende minut skapas ett nytt block av transaktioner och när denna är bekräftad går det inte att ångra själva transaktionen.

För att skapa incitament för nätverket som gör beräkningarna får de dels ta del av nya mynt som skapas i varje nytt block och dels ta del av transaktionsavgifter. Det gör att det kommer finnas villiga personer som deltar i nätverket för att bekräfta transaktionerna.

Problemet med Bitcoin och nya valutor

På senare tid har det visat sig att det finns vissa nackdelar med just implementeringen av Bitcoin. När Bitcoin skapades sattes en gräns på 1 MB för varje block. Det gör att endast 2000-2500 transaktioner kan ske per 10:e minut (drygt 300 000 per dag). Då transaktionspriserna sätts av högstbjudande kostade en transaktion som mest 50 USD i snitt i slutet av förra året. Som svar kom Bitcoin Cash förra sommaren som skapades genom en delning av Bitcoin-kedjan och har en maxgräns på 8 MB per block (motsvarande 20 000/block eller 3 miljoner transaktioner per dag). Också andra kryptovalutor har implementerat bättre sätt att bekräfta transaktionerna då problemen blev tydliga ganska tidigt.

Ett annat problem med just Bitcoin är just det stora nätverket av datorer som löser kryptografiska problem. Detta kallas ”proof-of-work” och detta nätverk drar en hel del energi och kostar en hel del mer än vad som skulle behövas för att endast genomföra och bekräfta alla transaktioner. Därför har nya lösningar tagits fram. ”Proof-of-work” innebär att man får nya mynt tilldelade till sig om man myntar ny kryptovaluta och bekräftar transaktionerna. ”Proof-of-stake” är ett nytt sätt som innebär att man får ny kryptovaluta helt slumpmässigt i proportion till hur många man äger. I detta system tjänar nätverket endast på transaktionsavgifterna för att bekräfta transaktionerna. Kryptovalutan Cardano bygger på en sådan implementering och Ethereum har sagt att de ska implementera det framöver.

Det finns också andra sätt hur kryptovalutor valt att implementera sitt nätverk. Exempelvis har Ripple och Stellar valt att inte använda ett datornätverk som löser kryptografiska problem utan istället ett nätverk av noder som via omröstning kommer fram till konsensus (se exempelvis intro till Stellar Consensus Protocol). Det gör att nätverket blir mycket mer skalbart och användbart för att bygga nätverk ovanpå. Ripple användas nu av flera banker för att göra transaktioner och behandlar i dagsläget ca 1 miljon transaktioner per dag.

Digitalt guld

Att föra över pengar säkert och effektivt är en av de saker som gjort att folk blivit intresserade av Bitcoin och kryptovalutor. En annan sådan sak är begränsningen av digitala mynt då exempelvis antalet Bitcoin är fix. Det har gjort att många fått upp ögonen för Bitcoin i form av investeringsobjekt och digitalt guld.

Speciellt för mer osäkra länder har Bitcoin seglat upp som en kandidat för att investera i istället för dollar eller euro. Exempelvis länder drabbade av hyperinflation har köpt Bitcoin för att behålla värdet på sina pengar. I andra länder som Ryssland och Kina är det vanligt att föra över pengarna i utländsk valuta för att säkerhetsställa köpkraft och Bitcoin ses nu som ett bra alternativ. Men också i västvärlden där man har stabila valutor har misstro till centralbankerna gjort att många kollar på Bitcoin som alternativ till guld.

Liksom guld blir det en viss risk att hålla Bitcoin och kryptovalutor, ännu mer då de är lätt utsatta för att bli hackade. Det nya är att stora investerare förvarar sina tillgångar i så kallade ”cold storage”, alltså i datorer som är förvarade i valv vilka aldrig varit uppkopplade mot internet och på så sätt är skyddade för att bli hackade trådlöst.

Min egen misstro till att ha stora tillgångar i Bitcoin är 1) de kan enkelt bli hackade, 2) de är digitala och digitalt förvarade (tänk MP3-fil), 3) glömmer man bort lösenordet gör det att sina bitcoin blir förlorade om man inte har en säkerhetskod (som kan vara en säkerhetsbrist), 4) skickar man till felaktig adress finns det ingen återvändo. Andra ägodelar finns ganska tydligt i lagboken hur du har rätten till dem, men inte för kryptovalutor.

Smarta kontrakt, ICO:s och dapps

Hittills har jag gått igenom det som var första tankarna med kryptovalutor och som drev den första hypen under 2013 när jag blev intresserad. Sen dess har det hänt en hel del med kryptovalutor där introduktionen av den i dagsläget näst största kryptovalutan, Ethereum, skapade möjligheter för helt nya tillämpningar. Tidigare var nyttan av kryptovalutor koncentrerade till att vara en form av digitala pengar och digitalt guld. Men genom att implementera en möjlighet att skicka med kod i blockkedjan öppnades det för så kallade smarta kontrakt och decentraliserade appar (dapps). Ethereum är på så sätt uppbyggd av konton och kontrakt, där kontrakten är förprogrammerade för att utföra en viss åtgärd.

Exempelvis kan det vara att skapa en ny valuta, initial coin offering (ICO). Det gör man genom att skicka Ethereum till detta kontrakt. När tillräckligt mycket Ethereum kommit in, skapas valutan och nya tokens i valutan delas ut till de som var med. Mycket i likhet till hur det går till när man deltar i en nynotering, IPO.

Man kan också ha andra tillämpningar med dessa smarta kontrakt, exempelvis går det att skapa decentraliserade organisationer och appar. Det gör att man kan skapa projekt eller företag där alla har rätt att rösta och säga till om utvecklingen, vilket kan vara lämpligt i exempelvis projekt som att utveckla kryptovalutor.

Det finns en mängd olika dapps och idéer där ute (här är en samling). Ett exempel är Filecoin där man ska kunna betala för serverutrymme med deras coin. Utöver det finns det också nya projekt som bygger på Ethereums idé men som vill förbättra infrastrukturen. Två exempel är EOS och Tron där båda vill bygga bättre plattformar för att göra dapps.

Potentiella marknader

Som det verkar finns det en del potential i kryptovalutor och det som jag känt varit mest intressant på senare tid är smarta kontrakt och dapps. Vi kanske ser mer saker som bygger på dessa framöver. Vad som kommer att slå igenom och inte är svårt att säga och det är också svårt att säga vad potentialen är för de olika marknaderna. Som det verkar nu är det globala överföringar, finansiella transaktioner och vissa andra marknader som AirBnB och Uber-liknande tjänster.

I ett tidigare inlägg gick jag igenom en värderingsmodell för krypotvalutor och man kan från denna få en uppfattning kring värderingen av valutorna. Den utgår från att värdera valutorna i form av penningmängd som i en ekonomi, där värdet sätts utifrån vad transaktionsvolymen är varje år. Transaktionsvolymen är alltså den volym som representerar den underliggande kryptomarknaden och dess ”nytta”.

I dagsläget är volymen i kryptovalutor drygt 22 miljarder dollar per dag (källa Coinmarketcap), vilket innebär 8 000 miljarder dollar per år. Det är en måttstock på den underliggande ”kryptoekonomin”. Det kan jämföras med 20 000 miljarder för M1 i dollar och 16 000 miljarder dollar per år i omsättning på NYSE. Ett annat exempel att jämföra med är omsättningen i världens banker, som är nära 5 000 miljarder. Totalt sett är värderingen för kryptovalutor hög idag och det ställs höga förväntningar på framtiden. Vilka valutor som kommer att bli kvar och slå igenom kommer att bli intressant att se.

Slutsats

Kryptovalutorna bygger på riktigt intressant teknik och många möjligheter till fortsatt utveckling i form av ett bättre betalningssystem, nya valutor och nya tekniker. Många av de underliggande teknikerna kan revolutionera nuvarande branscher och decentralisera internet. Exempelvis kan bolag som eBay, Uber, AirBnb och Facebook utmanas av de nya teknikerna där man kan bygga liknande koncept men på decentraliserade nätverk. Det skulle kunna bli ett skifte från den centralisering vi sett senaste tio åren på internet.

Nu om det blir fallet kvarstår att se. Kryptovalutor och blockkedjor kan vara lämpliga tillämpningsområden inom vissa områden men var det kommer slå igenom vet ingen i dagsläget. Hörde nyligen talas om att Lantmäteriet har ett projekt om att använda block-kedjan för att kunna sköta fastighetstransaktioner på ett säkert sätt. Vi får se var blockkedjor dyker upp inom för andra områden framöver.

Om nu kryptovalutor är en bra investering vid dagens värdering är oklart. I likhet med IT-bubblan kan en hysteri göra att spännande tekniker blir klart övervärderade och det verkar inte som hysterin är fullt över ännu. Men liksom efter IT-bubblan kan det skapas lägen i tider av pessimism, så man kan mycket väl ha ögonen öppna. Vad den långsiktiga effekten kommer bli av kryptovalutor är det ännu ingen som vet.