Värderingsmodell för kryptovalutor

Allt färre skriver och diskuterar Bitcoin och kryptovalutor nu på senare tid då de sedan årsskiftet tills nyligen varit i en björnmarknad. Marknadsvärdet för kryptovalutor gick ner från 825 miljarder USD från början av året till 250 miljarder USD i början av april, alltså en nedgång på hela 70 % på endast 4 månader. Man kan tydligt säga att många kryptovalutor var inne i en bubbla vid årsskiftet och värdet av flera kryptovalutor har i år gått ner som mest med 80 %.

Som det brukar vara med björnmarknader fortsätter dessa ett tag när trenden vänt nedåt. Nu har vi sett en uppgång på senare tid, men det kan vara fortsatt för tidigt att utropa att björnmarknaden är över. När Bitcoin och kryptovalutor senast hamnade i en bubbelfas tog det lite mer en ett och ett halvt år innan trenden var bruten och under perioden var det flera perioder som kryptomarknaden initialt repade sig för att sedan falla tillbaka. Under denna period gick kryptovalutorna ner med 80-97 %, något jag diskuterade på bloggen i början av den senaste bubblan.

Det är viktigt att komma ihåg att sentiment och spekulation är en stor faktor i dessa typer av tillgångar. De som är intresserade och tyckte att detta är något intressant att investera i bör snarare få upp ögonen nu efter nedgångarna, då marknaden är mer sansad, än när allt var i bubbelscenario. Om nu blockkedjor och de underliggande teknikerna slår igenom kan det uppkomma bra lägen att investera i denna nedgång, liksom det uppstod under 2015-2016 innan den senaste hysterin. Det gäller bara att hitta vad i sådana fall, vilket kan vara mycket svårt.

Jag har senaste halvåret lyssnat på min favorit-podcast “Invest Like The Best” serie Hashpower. Det har varit en intressant djupdykning i olika kryptovalutor och jag har insett att det finns mycket att upptäcka där, men också att det är ganska komplicerat och svårt. De nya teknologierna som utvecklas kan det mycket väl bli något av, liksom de nya teknologier som utvecklades under IT-bubblan. Men liksom då kan många vara alldeles för tidiga, för högt värderade och inte hålla för tillfället. Förra årets ICO-mania kan liknas lite med Pets.com och liknande historier från IT-bubblan.

Ett inslag jag gillade i podcast-serien var avsnittet om hur man värderar en kryptovaluta, mer specifikt den värderingsmodell som introduceras på Medium i detta inlägg.

Värderingsmodell

Idéen för värderingsmodellen av kryptovalutor är att beräkna värdet i en kryptovaluta liknande som en penningmängd. Det innebär följande:

Marknadsvärdet (M) gånger omloppshastigheten (V) bör motsvara priset på varan (P) gånger kvantiteten (Q). För exempelvis Bitcoin innebär priset på varan alltså priset på de individuella transaktionerna. Det gör att PQ motsvarar transaktionsvolymen i dollar och utifrån denna kan man beräkna marknadsvärdet givet en viss omloppshastighet på följande sätt:

M = PQ/V

Volymen V anges för ett år och PQ är transaktionsvolymen för det året. Kollar vi historiskt ser vi att omloppshastigheten V oscillerat kring i snitt 6 och att det är främst transaktionsvolymen PQ som ökat, som i sin tur gjort att värdet på Bitcoin ökat.

 

Under uppgången låg Bitcoins omloppshastighet på i snitt 5 (ovan visar uträknad omloppshastighet där snittet för 7-dagars dagsomsättningen i dollar på större marknadsplatser och är omräknad till årlig basis, källa Blockchain.info). Den årliga omloppshastigheten går enkelt att räkna ut genom marknadsvärde genom dagsomsättning gånger 365 (dagar/år). När Bitcoin toppade var marknadsvärdet 325 miljarder, dagsomsättningen 4 miljarder, vilket gav en omloppshastighet på 4,5 på årsbasis.

Vi ser nu att på senare tid har omloppshastigheten minskat markant och är nu på rekordlåga 1-1,5 mot ett historiskt snitt på 6. Detsamma hände i björnmarknaden under 2014 då förra bubblan sprack. När sedan omloppshastigheten ökade sjönk priset ytterligare och med en “normal” omloppshastighet på runt 5 skulle dagens pris på Bitcoin vara lägre än hälften av dagens pris.

Nedan visas vad som hände med Bitcoins marknadsvärde under åren 2014-2015 då omloppshastigheten ökade efter sommaren 2014. Som syns var det då en större uppgång under maj-juni då omloppshastigheten föll till lägstanivåer och priset inte fallit fullt lika mycket. Sen när omloppshastigheten ökade föll priset igen och nådde bottnade först i början av 2015.

För att avgöra framtida motiverat pris får man i så fall utgå från vad framtida motiverbara transaktionsvolym är och utgå från att omloppshastigheten är runt 5 i snitt som historiska data visat på. Nedan visas transaktionsvolymen per dag för senaste året.

I snitt hade Bitcoin en transaktionsvolym på 1,23 miljarder USD per dag (450 miljarder i årstakt) och som max nära 4 miljarder USD per dag (1 450 miljarder i årstakt). Om vi antar att transaktionsvolymen återgår till det årliga snittet och en omloppshastighet på 5 blir värdet: M = PQ/V = 450/5 = 90 miljarder dollar.

Utöver beräkningen av det aktuella värdet finns en DCF-variant med i beräkningen. Det diskonterar värdet av kryptovalutan exempelvis 10 år fram i tiden tills idag för den potentiella marknad som finns då. Det gör att man kan motivera ett högre värde än dagens på grund av detta. Säg att det är resterande belopp, vilket innebär drygt 60 miljarder. Med diskonteringsränta på 20 % innebär det att dagens marknadsvärde är prissatt för en marknad på drygt 2 300 miljarder dollar årligen om tio år.

Värdering av hela kryptomarknaden

Hela kryptomarknaden är värderad till drygt 400 miljarder USD i dagsläget och har en omsättning på ca 22 miljarder dollar per dag, vilket blir 8 000 dollar per år (källa Coinmarketcap). Totalt blir omsättningshastigheten 20 och det är ungefär vad den varit senaste halvåret. Detta går att jämföra med M1 i dollar som är 3 700 miljarder och har en omsättningsvolym på 20 000 dollar per år (med en omsättningshastighet på 5,5). Alltså utgör redan kryptovalutor drygt 10 % av M1 och 40 % av omsättningen i M1.

Jämför vi med omsättningen på världens största börs, NYSE, är denna på drygt 50 miljarder dollar per dag och 16 000 miljarder dollar för 2017. Så omsättningen i kryptovalutor är i dagsläget ungefär halva omsättningen M1 i dollar och halva den omsättning som är på världens största börs. Som mest var omsättningen det dubbla vid årsskiftet, alltså i nivå med NYSE och M1 i dollar. Så man ser hur tydligt valutan var i en bubbla då kryptoekonomin antogs vara av liknande storlek som världens största ekonomi.

Slutsats

Denna värderingsmodellen är i alla fall ett intressant sätt att se på valutorna och ger något svart på vitt att räkna på. Om nu detta är en vettig modell är oklart. Det kan verka konstigt att värdera en kryptovaluta i form av en valuta då flera anser det som en tillgång. Exempelvis inte behöver betyda att en ökad volym i en aktier eller guld ökar priset på tillgången. Därför kan det mer vettigt att se värderingen som ett mellanting av en valuta och som en tillgång. Utöver det lider den också av samma brister liksom DCF-modeller med många antaganden om framtiden.

Oavsett ska det bli intressant att se vad som händer med kryptovalutorna i efterdyningarna av den bubbla som skedde vid årsskiftet och den reaktion vi sett nu på senare tid. Bubblan har i alla fall fått många att få upp ögonen för kryptovalutor och vi kanske ser några lösningar som bygger på blockkedjor framöver i vår vardag.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *