Bokrecension: Quantitative Momentum

I början av året har jag läst boken ”Quantitative Momentum” som är en bok från de på Alpha Architect där de lägger fram sin forskning och strategi för att investera efter momentum. Då jag hade läst det mesta av deras forskning på deras blogg och genom deras white papers trodde jag inte att jag skulle få ut så mycket av boken. Vilket fel jag hade. Boken var riktigt bra och rekommenderar den varmt till de som vill investera efter momentum.

Boken är indelad i del 1 och del 2. Del 1 handlar om att förstå momentum och del 2 handlar mer om deras studier och hur man bygger en bra momentum-strategi. Det är främst del 1 jag verkligen gillar då de skriver en riktigt bra introduktion till om vad momentum är och vad det inte är. Det jag gillar bäst med denna del är deras vetenskapliga metodik som de introducerar i kapitlet ”Less religion; More reason” och deras ramverk av bevisbaserat investerande. Enkelt summerat; Sluta ”tro” på din investeringsstrategi, undersök istället vad som fungerat och investera efter detta.

Något som de tar upp i boken som jag inte läst så mycket om är att all momentum är inte bra momentum. Exempelvis fungerar inte långsiktig eller kortsiktig momentum på grund av återgång till medlet. För några år sedan kollade jag på en föreläsning av Jim Simons (en matematiker som blev framgångsrik hedgefondförvaltare) som sa att han utnyttjade bland annat kortsiktig momentum på 80-talet men att det snabbt blev överanvänt av hedgefonder och effekten försvann. Det kan fortsatt finnas, men oftast är det att de aktier som presterat bäst på 1-veckas till 1-månads sikt presterar sämre kommande vecka/månad.

Långsiktiga vinnare kan man också lätt förta som momentumaktier. Många tror att de aktier som gått bäst på börsen tidigare 3-5 år kommer fortsatt överprestera börsen. Men fallet är att de som gått bäst under så långa tidsperioder presterar sämre än de som gått sämst. Troligtvis beror detta på att trender och momentum oftast överdrivs, vilket gör att aktier antingen blir över- eller undervärderade. Alltså är bästa momentum den mellanlånga, vilket är uppgångar på 3-12 månaders sikt.

I övrigt har boken många bra inslag om hur man kan förbättra en momentum-strategi, flera som jag bland annat implementerat på Börslabbets momentum-strategier. Jag gillar speciellt delen om olika idéer på förbättringar som inte fungerar och de testat. En momentumstrategi blir exempelvis inte bättre av att ta bort alla aktier med negativ momentum eller att lägga till stop-loss.

För den som vill investera efter momentum så kan jag varmt rekommendera boken. Det är väl investerade pengar för den som på sikt vill förstå och investera efter momentum.

9 reaktioner på ”Bokrecension: Quantitative Momentum”

  1. André Granström

    Läste den förra månaden, för dem som vill läsa om strategier är Quantitative Momentum, Quantitative Value & What Works on Wall Street bland dem bästa jag har hittat!
    Är grymt sugen på att bygga ihop en strategi av trendande värde med sammansatt kvalitativt momentum, där jag tänkt utnyttja sättet att sortera bort de bolag som har hög sannolikhet av bokföringsfiffel & likviditetsproblem via metoden i QV.

    1. Henning Hammar

      Trevligt! Håller med dig helt klart, riktigt bra böcker. Har också kollat lite på systemen likt de i QV för att rensa bort bolag med bokföringsfiffel och likviditetsproblem, speciellt för net-nets. Bara tyckt det varit svårt att få en objektiv bild och ett score som verkligen gör markant skillnad. Du får gärna dela om du hittar en bra implementering.

      1. André Granström

        Det är absolut intressant för net-nets, just för att sortera bort dem ”soggiga fimparna” eller vad du nu kallande dem 😀 Jag har ungefär samma problem, så planen för den här månaden är att rota runt efter lite rapporter/studier som använt metoden och backtestat. Hoppas på att kunna hitta något statistiskt signifikant gränsvärde! Helst önskar jag att jag kunde köra mina egna backtester, just för att se om det ens ger en markant skillnad på den svenska marknaden, och speciellt kopplat med denna strategi. Man vill ju inte börja lägga in saker som teoretiskt bör ge bättre överavkastning men i slutändan börjar överkomplicera.

      1. Mindre skillnader mot Dual Momentum än jag trodde. Hade onekligen varit intressant med liknande backtest ur ett svenskt perspektiv. Svenska index och global småbolag dvs, kan din automagiska maskin fixa det Henning? 🙂

        1. Henning Hammar

          Ska kolla på det, kan inte lova något då jag har mycket att testa för tillfället. Återkommer framöver med test i så fall 🙂

  2. Det rekommenderas ju varje månad för bäst avkastning men såklart med baksidan av transaktionskostnader.

    Hur resonerar du kring deras approach gentemot många andras i kontexten av att de alltid köper topp X varje månad, trots att många av aktierna som redan ägs kanske halkat ned till plats x+5 i rankningen och fortfarande är utmärkta momentumaktier som samlar upp/vilar?

    Har du sett någon forskning på ämnet att just hela tiden köpa och sälja så man varje månad äger topp x, kontra att t ex alltid bara köpa överst i rankningen men kanske låta det vara OK att en aktie trillar ned till topp x*2.

    Praktiskt exempel:
    – Håll topp 25 aktier efter momentumrankning
    – Månadsvis ombalansering

    1) Aktie1 handlas in månad 0, halkar i månad fyra ned till plats 23 och behålls vid portföljbalansering.
    2) Aktie2 halkar ned till plats 26 – men uppvisar fortfarande väldigt bra momentum i absoluta termer

    Är det vettigt att ha lite ”slack” till säg topp 40?

    1. Tror de har topp X för att det är enklast att handla och implementera. Också om man tar topp X % är det motsvarande approach. Har inte sett mer komplicerade tillvägagångssätt som gått bättre, men kan mycket väl vara så att det du föreslår kan vara bra. Man måsta ha ganska klara regler på hur man ska handla och det kan bli ganska komplicerat. Så som i det du föreslår blir då frågan: När ska man byta ut? Ska man då alltså hålla en aktie från den är med i topp X tills den fallit ut ur topp X*2. Sen ska den bytas ut mot en aktie som sen är i topp X och då den i topp troligtvis. Det som tester visat är att exempelvis aktie 1-10 presterar bättre än 11-20. Så det behöver inte nödvändigtvis leda till bättre resultat med att göra så, bara något lägre courtage. I mina tester på Stockholmsbörsen har jag också fått likvärdig avkastning om man gör kvartalsvis ombalansering efter säsongseffekt (1:a mars etc) som månadsvis ombalansering. Så går att lösa på annat sätt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *