Att hitta sin edge

Om man vill lyckas på börsen och slå index gäller det att hitta sin edge. Det gäller att på något sätt hitta en väg där man lyckas vara bättre än de andra där ute genom att identifiera felprissättningar på något sätt. Dessutom gäller det att också behålla tron på sin edge och varför sitt system bör fungera bättre än de andra på aktiemarknaden. Det roliga med just detta är att denna tro gör att många blir så pass övertygade över att den edge de utvecklat är det enda rätta, vilket gör att de ignorant slår bort de andra sätten. Men den som studerat marknaden och de som lyckats över tid inser att det finns många vägar till att slå börsen.

Själv har jag också många gånger varit skeptiskt till flera sätt att försöka slå börsen. Dels på grund av att jag försökt och inte riktigt förstått, men också på grund av min egen ignorans. Ett område jag har haft svårt med och testat själv är just trading och teknisk analys. Jag hade svårt med detta mycket på grund av att jag inte vet vad jag ska leta efter och då jag tycker det är svårt att koppla ihop underliggande fundamenta och marknadsrörelser när mycket är så slumpmässigt på börsen. Det går inte att säga exakt att på grund av nyhet X  eller rörelse Y så kommer aktie Z röra sig W %. Trots detta vet jag nu utifrån mina egna studier att marknadsrörelser kan vara något mycket kraftfullt, exempelvis genom momentum. Många traders och investerare har visat på förmåga att få en uppfattning av responsen på börsen och framgångsrikt dra nytta av dessa. Som en kock som kan smaka av en rätt och veta exakt vad som saknas har de utvecklat en respons för att veta hur de ska agera på olika signaler.

Ett annat fält som jag själv testat på och också tycker är svårt är att investera i aktier utifrån en egen fundamentalanalys. Då framtiden alltid är osäker vet man aldrig vad som kan hända i ett företag/marknad eller liknande. Det enda man kan utvärdera är företagets potential, historik, affärsmodell, marknad och kompetens. Sen får man göra en kvalificerad uppskattning. Då företagets pris sätts utifrån framtida vinster blir det ett avvägande mellan nuvarande pris, framtida tillväxt och diskonteringsränta. Många visar att de kan göra det på ett bra och smidigt sätt, identifiera bra affärsmodeller och se vad som funkar. Här kan felprissättningar ske då folk är för pessimistiska för företagets framtid, där de antingen tror att verksamheten inte kommer att vända från dåliga förhållanden eller att tillväxten kommer vara lägre än vad den blir. Som många sett senaste åren så har marknaden exempelvis underskattat den höga tillväxten i många It-företag och de som lyckats identifiera vinnarna har blivit rikligt belönade. Också här är det missprissättningar som kunnat bekräftas empiriskt i studier, där det visat sig både vara lönt att köpa börsens billigaste bolag eller de med högst tillväxt och avkastning på eget kapital.

Det som knyter samman dessa områden är att de kräver mycket fokuserad träning, lära sig av tidigare utövare och förstå vad som funkat, men också testa och implementera strategierna själva. Många av de skickliga investerarna har utvecklat sin edge under år och tusentals timmar av arbete. För att bli bra måste man verkligen gilla det man håller på med och lägga ner energi. Många lyckas inte med det och väljer att ge upp. De fåtal som lyckats riktigt bra är oftast de man läser om i nyheter, böcker, bloggar och twitter.

Trots det tror jag att det går att hitta sin edge på andra sätt än att lägga år på att analysera aktiekurser eller årsredovisningar. Börsen är i sig många gånger kortsiktig och odisciplinerad och felprissättningar kan uppstå i många fall där det finns en övertro eller en överdriven pessimism. Genom att vara långsiktig och disciplinerad kan man på så sätt skapa sin edge. Min egen edge har jag hittat i att investera systematiskt i det som fungerat på börsen, i områden av felprissättningar och flera av de nämnda ovan. Många ser detta som “för enkelt” och ingen match och jag har ännu inte sett någon institutionell investerare här i Sverige som implementerar liknande metoder. Kritiker kommer fortsatt säga att det inte fungerar på grund av att informationen nu är publik, men trots att “hemligheten” varit ute i decennier har de mycket väl fungerat bra under åren jag investerat. Människan ändrar sig inte i första taget och felprissättningar på marknaden kommer på ett eller annat sätt att fortsätta att bestå.

6 reaktioner på ”Att hitta sin edge”

  1. Det kändes inte solklart var jag skulle skriva den här kommentaren, men rubriken till det här inlägget får fungera som paraply till de funderingar jag tänkte dela med mig av här. Det är väl ändå det vi som följer din blogg försöker göra – att hitta vår egen edge i våra investeringar och att lära oss mer. Hoppas du inte har nåt emot en kaskad av frågor 😉

    Jag är nyfiken på studien du gjorde till Börslabbet (https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/). Tre av strategierna kombinerar värde och momentum. Du gjorde också ett backtest på dessa tre som enskilda värdestrategier (enskilda nyckeltal) utan momentumeffekten och ytterligare några nyckeltal, resultatet syns i första tabellen under 5.5. Här köpte du ju de billigaste aktierna enligt respektive nyckeltal, hur blev resultatet om du hade bytt endast en gång per år? Värdestrategier behöver ju inte uppdateras lika ofta som momentum, men det kanske var visade sig vara bättre att byta en gång i kvartalet. Du har ingen studie eller artikel att länka till?
    Presterade samtliga nyckeltal i tabellen bättre med momentum än utan?

    Value composite kombinerar ju en rad nyckeltal, Magic Formula bara två. Jag gissar att det går att kombinera ungefär vilka värdemultiplar som helst och få fram en värdestrategi som avkastar bättre än börsen som helhet. Finns det andra kända kombinationer av nyckeltal?

    Med alla dessa backtester du ägnat dig åt, till vilken grad håller du för troligt att du hittat mönster och inte orsakssamband? Och är du orolig för att Börslabbet någon gång i framtiden kommer bli kursdrivande?

    Vill berömma dig för en riktigt intressant blogg, har fått ut mer av den vad gäller inlägg, länkar, boktips etc. än nåt annat i den svenskspråkiga investeringsvärlden. Hoppas arbetet på Ångström går bra också, vi kanske ses där nån gång i framtiden!

    1. Hej! Intressanta funderingar och passande att fråga under detta inlägg.

      Ja, första upplagan som jag publicerade var faktiskt med årsavkastning och uppdaterade studien vid årsskiftet för att inkludera månadsdata och kvartalsvis ombalansering då det visade sig klart bättre för strategier inklusive momentum. Du kan läsa första upplagan här (https://borslabbet.se/wp-content/uploads/2018/10/Vad-fungerar-pa%CC%8A-Stockholmsbo%CC%88rsen.pdf) Som du säger så fungerar värde bättre att balansera om på årsbasis än kvartalsbasis. Det är bara momentum som gynnas av att fördelas om kvartalsvis. Och alla gynnades av att kombineras med momentum. Men det gäller endast för om man inkluderar småbolag då det är där momentum-effekten är stark. Skulle man endast investera i large cap är värde klart bättre och momentum ger ingen direkt fördel.

      Ja, det stämmer att man kan få ihop helt klart många bra strategier. Har ett antal jag funderat på att kanske lägga till på Börslabbet framöver. Exempelvis har det varit lönsamt att köpa efter kombinationerna P/B + ROE, P/FCF + ROE + Direktavkastning, Omsättningstillväxt + Vinsttillväxt + ROE, P/FCF + EV/EBITDA + EV/EBIT. Det är bara några jag testat och finns säkert flera som kan vara intressanta att testa framöver.

      Det flesta backtester jag gjort är just out-of-sampling tester där jag läst på om strategier som andra kommit fram till, antingen genom egen erfarenhet, och som jag sen applicerat. Value composite/Trendande värde är tagen från USA om vad som fungerat bäst där och visade sig också vara en av de bästa strategierna i Sverige. Magic formula är skapad utifrån de erfarenheter Joel Greenblatt fått genom att investera i 30 år med 40 % avkastning per år. Kombinationen P/FCF + ROE + Direktavkastning var något som George på Börsdata sa var det bästa man kan gå utifrån när han blev intervjuad förra året utifrån sin erfarenhet att ha läst tusentals rapporter. Visade sig vara en riktigt bra strategi. Trendande utdelning kommer från den stora popularitet kring utdelningsaktier på Stockholmsbörsen (finns flertal böcker) och Trendande kvalitet kommer från att många visat att man kan få bra avkastning genom att investera i bolag med hög avkastning på eget kapital. I stort sett visar alla dessa strategier att många aktiva förvaltare hittat små nischer av alfa och dessa går att utnyttja med enkla regler.

      Tack, kul att höra då målet varit att fylla den luckan! Hör gärna av dig om du är på Ångström framöver.

      1. Intressant med första versionen av studien. Värde ser ut fungera bättre om det får jobba på under ett helt år i stället för bara ett kvartal alltså. Nu verkar det skilja lite i urvalet av aktier mellan de olika versionerna av studien men slutsatsen kanske inte förändras.
        Att momentumeffekten är tydligast på småbolag visste jag inte. Förvisso är bolag från large cap de minst frekventa när jag sitter och leker med varianter av momentum på Börsdata. Har haft tankar på att ha 3 st 12/3-portföljer, en vardera för large, mid respektive small cap. Du antyder alltså att small cap-portföljen skulle kunna tänkas prestera bäst av dessa?
        Förstod jag dig rätt om du menar att en kombinerad värde-momentum strategi inte är markant bättre än en ren värdestrategi för large cap, eller att värde fungerar bättre på large cap än på småbolag?

        Okej, lustigt, har själv funderat på olika kombinationer av ROE, P/FCF, EV/EBITDA och vinstutveckling, och andra tycks ju vara inne på samma spår. Ni har ju en del mer systematik bakom era tankar, dock.

        Jag får se när jag återvänder till Ångström, just nu håller jag till på helt fel institution, t.o.m. helt fel fakultet. Hann påbörja och avbryta matematikstudierna en termin för ett par år sedan, och nu ser antagningen ut att bli knepigare då UU begränsat antalet kurser utanför matematikprogrammet och jag saknar kurser från gymnasiet. Sitter fortfarande där och pluggar emellanåt, saknar miljön och passar på att drömma mig bort i nostalgin.

        1. Ja, det stämmer. Blev lite annorlunda resultat men har årsdata för den uppdaterade varianten av Börslabbets studie som i stort sett visar liknande resultat (bättre för värde på årsbasis). Men det är inte jättestor skillnad och ger ganska liknande resultat med ca +- 1 % skillnad med något fördel till årsvis ombalansering.

          Ja, det stämmer angående momentum. Small cap har gett klart bättre än mid cap som gett bättre än large cap. Liknande har också observerats i USA. Men är också lite skeptiskt till small cap resultatet då de visar en avkastning på hela 44 % per år. Många är illikvida och har hög spread plus att små aktier oftast skjuvar resultaten. Oavsett är det klart bättre momentumeffekt bland mindre bolag än större.

          Värde fungerar fortfarande bra på småbolag och på grund av den stora momentumeffekten där fungerar det ännu bättre i kombination med momentum. Det gäller däremot inte för large cap. Där ger oftast kombinationen värde + momentum lägre avkastning än bara värde. Exempelvis ger direktavkastning + momentum 2 % lägre avkastning än bara direktavkastning i mina tester.

          OK, hört att de dragit åt lite på antalet kurser generellt sett. Liknande i fysik. Men Ångström är ju trevligt miljö att plugga på i övrigt så du får fortsätta passa på med det.

  2. Hej, jag besokte precis din blogg for forsta gangen. Jag ber direkt om ursakt om det ar svart at forsta vad jag skriver, da jag ar bosatt i USA och ej har tillgang till svenskt tangentbord. Da jag bott i USA de 6 senaste aren har jag valdigt dalig koll pa den svenska kvant ‘communityn’, med ar valdigt positivt overraskad av din blogg och den information som erbjuds har. Jag har sjalv forskat pa kvantitativa strategier sen 2015, och har sedan 2016 ett investeringsbolag i USA som forvaltar kapital i nagra av de strategier jag tagit fram.

    Jag har sjalv inte spenderat mycket energi pa att utforska den svenska borsen, sa jag har ingen direkt insikt i hur advandbara de mest valkanda nyckeltalen ar. Precis som Plutus, har jag nagra fragor och funderingar angaende studien du gjorde till Börslabbet (https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/).

    Forst och framst undrar jag hur du ser pa den framtida hallbarheten (i.e. the predictive power) av din strategi nar;

    1. Dina backtest bestar av en portfolj med endast 20 aktier? Enligt akademiska teori, samt de flesta av bloggarna du lankar till, kan endast ett nyckeltal (eller faktorer) anses vara hallbara i framtiden om det visas en klar skillnad i avkastningen mellan breda grupper av aktier (kvintiler eller decilgrupper). Med endast 70 bolag i ett universum skulle en decilgrupp endast innehalla 7 bolag. Resultaten av extremt koncentrerade portfoljer (under ~30 bolag) kan vara svara att replikera. Hur ser du pa detta?

    2. Dina backtest framstar som valdigt kort (16 ar) i jamnforelse med de flesta andra kvantitativa studier jag last. Gar du endast tillbaka till 2000 pa grund av datatillganglighet eller ar det av annan anledning?

    3. Dina backtest ar gjorda med en databas som endast innehaller bolag som “overlevt” de senaste 16 aren. Jag inser att varje studie ar begransad till den data man har tillgang till, men ar fortfarande nyfiken pa hur du ser pa survivorship bias?

    Utav ren nyfikenhet undrar jag ocksa, vilken teknik du andvander for att kombinera 3-, 6-, och 12-manaders momentum i din “sammansatt momentum”-faktor? Andvander du 12-1 momentum eller 12 manader momentum?

    I allmenhet tycker jag att studien pa borslabbet ar valskriven, med mycket intressanta insiker. Gillar verkligen bloggen, och skulle verkligen uppskatta ett svar!

    1. Hej och kul med lite kommentarer från andra sidan atlanten! Intressant att du satsat på ett investmentbolag gällande kvantitativa strategier där.

      1. Ja, nackdelen som finns här i Sverige är att utbudet av antal aktier är litet. Att göra statistiska tester av detta slaget gör det hela inte lika säkert på det sättet som de som gjorts i USA och världen över. De flesta strategier jag testat har jag däremot tagit från tester som gjorts i USA och out-of-sample testat här i Sverige. Då mitt testuniversum är mellan 70-215 aktier under perioden utgör också 20 aktier totalt ca 10-30 % av testuniversumet, vilket är i likhet med många tester i USA och världen över där man utgått från liknande storlek på universumet. Oavsett så bör man ta alla tester med en nypa salt och försöker vara klar så klar med det som möjligt.

      2. Ja, det stämmer. Tyvärr har inte ett lika omfattande arbete gjorts här i Sverige på att dokumentera aktiedata för längre perioder som i USA.

      3. Ja, det är lite synd men man får jobba med datan som finns tillgänglig. Skulle nog säga både och. Vad jag observerat senare år har det klart underskattat momentum-strategierna då många momentumaktier blivit uppköpta som lett till klart högre avkastning. Men samtidigt kan ju det motsatta ske i lågkonjunktur och de kan underskatta den risken. Tror på det hela att det tar ut sig på sikt, men att det skulle bli lite större svängningar än testat.

      4. Har testat med både 12-1 och vanligt 12 och fick klart bättre med 12 än 12-1, trots att de flesta tester i USA sa motsatsen. Var ganska signifikant skillnad på flera procentenheter avkastning per år. Inte helt säker på anledningen i dagsläget och 1-månads momentum ger dålig avkastning liksom amerikanska studier visat.

      Som sagt, har gjort det jag kan med den data som finns tillgänglig och tror att studien kan överskatta prestationen på sikt. Men ser man till relativ överavkastning är den inte markant så mycket högre än i USA då en likaviktat portfölj av hela Stockholmsbörsen under perioden gav hela 14,9 %. Det gör att strategierna visar på en alpha på 8,6 % per år med en portfölj på 20 aktier, mycket i likhet med amerikanska studier.

      Tack, har fått lite rutin på det efter 5 år av bloggande och forskande. Du får gärna höra av dig via mail om du vill (henning@borslabbet.se) då det vore intressant att ha fortsatt diskussion och då jag också införskaffat data för USA börsen för att göra tester under nästa år.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *