Att investera i aktier och bevaka finansmarknader är riktigt roligt och en hobby många som läser denna blogg delar. Däremot är det svårt för de flesta att slå index, och riktigt svårt att slå kvantitativa strategier och systematiska investeringsstrategier. Vi är alla människor till slut och tenderar att göra beteendefel vilket drar ner avkastningen jämfört med helt mekaniska strategier. Trots det kan det vara lite tråkigt i längden att investera mekaniskt i strategier och man får sällan utlopp för sitt behov av att vara aktiv. Detsamma gäller mig själv och jag fastnade för en idé som Jan hade på Rikatillsammans: en lekportfölj.
Konceptet är enkelt: Ha max 10 % av portföljen där man investerar på eget bevåg. Resten av sparandet är i beprövade strategier, så att man inte riskerar att förlora sina surt förvärvade besparingar. En nivå på 10 % är också bra, eftersom det inte kommer påverka så mycket av sin totala portfölj. Därmed behöver man inte ta så allvarligt på det och se det som ett riktigt bra lärotillfälle för att förstå sig på marknader och bolag.
Hittills har mitt aktiva investerande dels varit via ETF:er (mean reversion case) och enskilda bolag. Bolagen har köpts på liknande basis som de övriga kvantitativa portföljerna, varpå jag la ner det och helt investerat kvantitativt. Däremot sprätter det nu i mina fingrar och jag skulle vilja investera i några enskilda bolag under längre tid (>5 år) för att riktigt sätta mig in i bolaget, hur det fungerar och förstå ett bra bolag. Mitt aprilskämt i år hade ändå en viss sanning i det, eftersom jag gärna vill förstå mig på att investera i framgångsrika bolag och följa dessa.
Tanken är att investera i ett fåtal bolag som man har bra koll på (inte värt att följa så många bolag med en sån liten portfölj). Inspiration är förstås Buffett, men lite mer så Graham som investerade kvantitativt under hela sin karriär men också stort i vissa enskilda riktigt bra bolag. Det ska lite vara som Mohnish Pabrai skriver i sin bok ”Dhando Investor”: krona, jag vinner, klave, jag förlorar inte så mycket. Fokus kommer att vara nordiska bolag, då dessa är lättare att förstå och sätta sig in i. Tanken är att mer se sig som en private equity-investerare, där man går in i ett långsiktigt ägande i ett företag.
Utöver att investera i individuella bolag kommer jag också investera i lite breda breda makro-case/mean reversion efter principen i detta inlägg. Har i dagsläget valt att sälja mina mean reversion-case, men kommer framöver kanske investera i dessa igen eller i andra sektorer. Men det kan också bli andra saker jag finner intresse för vilket vi får se längre fram. Själva tanken med en lekportfölj är att investera i det man vill förstå och finner intressant, då man lär sig mycket av att investera med riktiga pengar.
Jag kommer inte vara så öppen här på bloggen med vad jag har i min lekportfölj, mycket för att det inte är min specialitet och fokuset av denna blogg är mer evidensbaserat investerande. Guy Spier skriver också bra om anledningarna till att inte vara publik med sina aktieval i sin ”Education of a value investor”, då man lätt blir påverkad av omgivningen. Det har skett otal gånger att jag skrivit om något här på bloggen och sen ändrat mig, t.ex. med uran och guldgruvorna nu senaste tiden och tidigare om offshore/shipping och min analys om NAO i Värdepappret. Som John Maynard Keynes sa ”When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?”. Därmed känns det också som att man ”lurar” in läsare in i en investeringsidé som man sedan ändrat åsikt om. Däremot kommer jag nog ändå skriva allmänna marknadskommentarer om marknader och så som kan vara intressanta, för att ge läsare lite uppslag på idéer men där jag inte kommer delge mina egna köp.
En stor anledning till att jag inte kommer vara öppen med mina investeringar i lekportföljen är också just att skydda mig från yttre influenser. Själv kan jag bli lätt påverkade av diskussioner om mina case. Aktiemarknaden är så pass nyanserad att man alltid hittar anledningar för och emot olika case, speciellt som aktiemarknaden går mot en. Insåg nu att på grund av nedgången i urangruvor så fick jag kommentarer här på bloggen om hur jag gjorde i detta. Det gjorde att jag kollade upp det och insåg att nedgången var motiverad. Med ytterligare tankar om att momentum är bra att gå på och nu tillgången visat negativ momentum kan det vara bra att sälja. Men om vi kollar tillbaka till den första investeringstesen var det att tillgångar som är ner 6 år i rad tenderar att ge otroligt bra avkastning nästkommande 2 år. Så jag valde nu att agera aktivt på ett sannolikhets-bet. Nu får vi se om trenden vänder till positiv igen, vilket kräver en uppgång på +5 % till. Om den gör det kanske jag tar en position, tyvärr för +10 % dyrare än jag sålde. Men som sagt, framöver kommer jag inte öppet redovisa det på denna blogg.
Det kommer säkert bli ett intressant äventyr att testa investera lite på sidan av och hoppas jag inspirerar andra till idén att ha en lekportfölj på sidan om det mer systematiska investerandet så man undviker pilla i sitt huvudsakliga investerande. Den främsta fienden till ett systematisk investerande är oftast en själv.