Värdeinvestering i form av att köpa billiga aktier efter olika nyckeltal har passat bra både i kombinationen fundamental momentum (Piotroski F-score) och prismomentum (6- eller 12 månaders uppgång). Däremot kan man fråga sig vilket som passar bäst. Alpha Architect och Boolefund har valt att använda värde med fundamental momentum i form av F-score, medan O’Shaughnessy rekommenderar värde med vanlig prismomentum i ”What Works On Wall Street”. Båda faktorerna ger lite extra avkastning i de flesta tester mot simpelt värde. Själv har jag läst på en del om båda och ser lite varför de fungerar och varför de är bra att ha med i sin portfölj. I detta inlägg tänkte jag gå igenom lite bakgrunden till varför de fungerar och göra en case study i dessa faktorer.
Fundamental momentum i form av F-score innebär att man mäter det underliggande bolagets utveckling i form av 9 kriterier som fokuserar på lönsamheten i bolaget, dess soliditet och dess effektivitet (för mer detalj och ett test av detta, se Värdebyråns inlägg). Man jämför oftast hur dessa förbättras från år till år och får på det stora hela ett mått på hur trenden i företaget är. Frågorna som ställs är om marginalerna förbättras? Vinsten? Kassaflödet? Hållbara vinster? Minskar skulderna? Ökar omsättningshastigheten? Ökar balanslikviditeten? Minskar aktierna? Dessa mått är bra för att få den övergripande trenden i företaget där ett högt värde indikerar en bra trend och lågt värde en dålig trend. Bra riktmärken är att 1-3 är dåligt, 4-6 är medelmåttigt och 7-9 är bra. De flesta ligger runt 4-5 och det är ganska normalfördelat runt detta. I Värdebyråns test på aktier med P/B under 1 så gav F-score på 5 och över totalt 5 % högre avkastning än de aktier som bara hade P/B under 1.
Prismomentum mäter uppgången i en aktie. Det är helt enkelt den totala uppgången det senaste 6 eller 12 månaderna och det fungerar på grund av att en omtyckt aktie tenderar att fortsätta stiga och trenden håller i sig. Den är helt enkelt gillad av aktiemarknaden för tillfället. I ”What works on Wall Street” så har en portfölj på 25 aktier som är billigast utifrån ett sammansatt värdemått (P/E, P/S, P/B, EV/EBITDA, P/FCF, Shr Yield) gett 18 % avkastning per år. Utformar man istället en portfölj utifrån de aktier som gått upp mest på 6 månader utifrån topp 10 % billigaste aktierna har det gett 21,2 % avkastning per år. Dessutom slår en sådan portfölj börsen 99 % av alla 3-årsperioder mot 81 % för endast värde, så klart bättre.
För att studera dessa två faktorer i realtid har jag sorterat fram de billigaste aktierna på Stockholmsbörsen och i USA efter sammansatt värde (Value composite) och EV/EBIT. Här är de billigaste aktierna på Stockholmsbörsen, sorterade efter enkelt värde och momentum. För varje aktie tog jag fram F-score beräknad från Börsdata (de kan skilja sig mellan olika screeners pga tillvägagångssätt) och fick fram att de flesta aktierna i portföljerna hade allmänt hög F-score, med något högre för de med momentum. Utifrån detta kan man anta att prismomentum är också ett bra sätt att få aktier med höga F-score.
Kollar vi däremot i USA så summeras de billigaste aktierna efter värde och momentum i denna tabell. F-score är beräknad utifrån Yahoo Finance för år 2015. Här har däremot de aktier med lägst värdering efter enkelt värde högre F-score än de med högt momentum. Däremot, om vi kollar på både dessa portföljer och de på Stockholmsbörsen, så har nästan alla portföljer ett snitt F-score på runt 7 och avvikelsen är så pass liten att den inte är signifikant. Ett F-score för ett företag kan lätt variera 1-2 punkter, vilket skulle ändra snittet ganska lätt. Kollar vi också på svårigheten att beräkna exakta F-score och räknar dessa mellan kvartal, i detta fall Q2 2016 och Q2 2015, som görs i portföljen Value Composite + F-score, så ändras F-score också ganska markant för vissa bolag.
Då de flesta aktier har bra F-score i portföljerna som investerar efter EV/EBIT och Value composite så kanske inte denna faktor är lika viktig som de som investerar i billiga aktier efter P/B, där många bolag kan vara nära konkurs. Däremot kan det vara en extra koll på kvalitet, vilket kan öka avkastningen. På sidan Quant-investing har de just testat detta för 12 år i Europa och visat att först välja de 20 % billigaste aktierna efter EV/EBIT och sedan de;
- Billigaste aktierna efter EV/EBIT (topp 4 %): 373 %
- Högst F-score: 447 %
- Högst prismomentum: 814 %