Tillgångsstrategier i dollar vs kronor

Efter att ha hållit på ett tag med att läsa på om olika tillgångsstrategier så har jag insett att det många gånger gäller att tänka om och tänka globalt. Globalt sett har tillgångar levererat en ganska jämn avkastning, medan i enskilda länder kan det variera riktigt mycket. T.ex. så finns det otaliga exempel på hur tillgångar helt tappat sitt värde, alltså gått ned med -100 %. Exempel på det är Kina och Ryssland där kapitalmarknaderna förstatligades och andra exempel är hyperinflationens Tyskland på 30-talet. Bara nyligen blev Zimbabwe dollar helt värdelösa och man liknande kan ske i andra delar av världen. Men det behöver inte vara så extremt, det kan bara vara börsfall på -80 % som i USA efter börsbubblan på 20-talet eller -70 % som här i Sverige efter IT-bubblan. Av just dessa anledningar finns det ett syfte att investera internationellt, eftersom vi trots allt kan drabbas av enorma svängningar lokalt.

Därför tror jag att det är viktigt att ha en global syn på hur man investerar sina tillgångar, och inte bara se hur utvecklingen sker i svenska kronor. Själv så drabbades jag just av detta när jag började kolla på hur jag skulle investera, man mäter alltid mot svenska kronor och vill ha en stadig utveckling i kronor. Därför blir det alltid svårt att översätta strategier som är testade i dollar, då det inte är vår valuta som vi ska handla med i slutändan. Det är därför tanken med breda investeringsstrategier som den globala tillgångsportföljen och den trendföljande varianten, GTAA eller GMOM, de investerar helt enkelt i all världens tillgångar för att inte ta en aktiv position i någon valuta. Visst är de testade i dollar, men de skulle lika väl vara testade i en annan valuta eftersom de investerar i all världens valutor. Huvudsaken är att de ska gå bra oavsett vilket land man bor i.
Kollar vi i detalj i GMOM:s innehav så är det dessa ungefär (avrundning gör att de inte går upp till 100 %):

12 % Emerging markets (ej USA)
12 % REIT (USA)
12 % råvarubolag (global)
12 % långa obligationer (USA)
6 % guld (global)
6 % tech (global)
6 % consumer staples (global)
6 % small cap value (USA)
6 % infrastruktursbolag (global)
6 % sovereign high yield (ej USA)
6 % corporate bond (USA)
6 % mortage REIT (USA)

Ungefär 42 % är i USA, 36 % globalt och 18 % utanför USA. Men om dollarn vänder nedåt kommer allt främst ligga i tillgångar utanför USA.

Därför har jag inga problem att ha ca en tredjedel av mina besparingar i en global tillgångsstrategi, eftersom jag investerar i all världens tillgångar och inte i en enskild valuta (även om ETF:en jag sparar i är angiven i dollar). Med ett fokus på en stadig utveckling i kronor skulle endast skifta mig mot den procent av världens kapitalmarknader som Sverige utgör. Så även om dollarn är dyr mot andra valutor, fås indirekt en exponering mot dessa andra, vilket gör att det inte är någon större oro. Enda utfallet där det skulle vara dåligt att investera i all världens valutor och tillgångar är om Sverige gör så bra i från sig att kronan stärker sig relativt resten av världen, men då skulle man ändå gynnas eftersom lönen och sparkontot är i kronor och allt annat blir billigare. Så länge man har en buffert på ett svenskt sparkonto bör det vara säkert att investera globalt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *