Det händer mycket på marknaden just nu som följd av Trumpadministrationens framfart. Europa har insett att man nu behöver försvara sig själv vilket innebär att man nu satsar 800 miljarder euro på försvaret. Utöver det har Tysklands nya regering annonserat att de ska satsa 500 miljarder euro på sin infrastruktur. För att sätta det i perspektiv motsvarar det 10 % av EU-ländernas statsskuld.
Detta har fått svenska och andra europeiska långräntor att skjuta upp och flera är nu i nivå med räntetoppen hösten 2023. Att även inflationen har kommit in över förväntan har spätt på uppgångarna. Räntesänkningarna verkar vara över och ekonomer tror nu att styrräntan kommer att höjas framöver.
Det som sker nu berör flera saker jag skrivit om här på bloggen de senaste åren. Allt mer tyder på att vi är inne i ett regimskifte mot högre räntor vilket kommer påverka det framtida investeringslandskapet. Det finns nu flera faktorer som talar för det på både kort och längre sikt. Då räntan styr marknaden och svenska räntor sätts av Europa är det högst relevant att titta på det igen.
Räntan styr marknaden
Som vi sett i år har både europeiska räntor, börser och valutor gått upp. Det har mycket att göra med att de högre räntorna idag indikerar en högre framtida efterfrågan som leder till en högre tillväxt i ekonomin. Detta leder till högre vinster i företagen och som vi även sett i USA de senaste åren kan även stora statsunderskott bidra till höga företagsvinster.
Samtidigt har tillväxtutsikterna och räntorna fallit i USA sen årsskiftet. Det har lett till ett skifte från extremerna vid årsskiftet då kronan var rekordbillig mot dollarn och Stockholmsbörsen mot S&P 500. Sen dess har kronan stärkt sig 10 % mot dollarn och OMXS30 har gått 20 procentenheter bättre än S&P 500 räknat i SEK. Hela kronförstärkningen går i stort sett att förklara till de högre räntorna i Sverige i år (på grund av carry), se grafen nedan.
Dessutom stöds nu svensk ekonomi och börs av förra årets räntesänkningar. Så starkare tillväxtutsikter parat med högre räntor kan vara katalysatorn som vänder trenden. Kapitalflödena har börjat följa efter och kan spä på trendskiftet. Från att 90 % av aktiefondsparandet gick till USA förra året har svenskarna börjat sälja amerikanska aktier och investera i Sverige och Europa istället. Nu till vad som kan påverka räntan framöver.
Högre efterfrågan och lägre utbud av europeiska räntepapper
Som nämnt är investeringsbehoven stora framöver för försvar och infrastruktur. Till det kommer även behov av investeringar i de stora skiftena vi har i ekonomin som AI och klimatomställningen. Sen kan investeringarna även behöva öka på grund av ”homeshoring” i en geopolitiskt mer fragmenterad värld.
Detta sker samtidigt som tyskarna börjar gå i pension. Deras befolkningspyramid nedan visar att 60-talisterna är deras största generation och kommer gå i pension inom kommande år. Tyskarna var Europas stora nettosparare när denna generation varit i 40-60-års åldern (den tid då man sparar mest i livet). Snart blir de istället pensionärer och nettosäljare av tillgångar. De är inte heller ensamma utan har även sällskap av Italien och Österrike med samma demografi. Tillsammans utgör de 40 % av EU:s BNP.
Tyskarna har även en stor förkärlek till att spara på banken och i räntepapper. Utifrån mina egna beräkningar har de runt 75 % i räntesparande och 25 % i aktier (1, 2, 3). Det är även en allmän europeisk företeelse och det europeiska sparandet är investerat till två tredjedelar i räntepapper och en tredjedel i aktier (i Sverige har vi den omvända fördelningen). Så när tyskarna och italienarna går i pension kommer det att pressa upp europeiska räntor.
Svenska räntor sätts av Europa
Att europeiska räntor pressas upp kommer i hög grad påverka oss i Sverige. Vi agerar på samma interna marknad med fritt flöde av kapital och en stor del av svenska obligationer ägs av europeiska investerare. Det gör att våra räntor styrs mycket av utvecklingen i Europa och därför är dynamiken på europeisk räntemarknad högst relevant för oss här i Sverige.
Det ser vi även om vi jämför svenska och europeiska räntor. Svensk statslåneränta har gått hand-i-hand med tysk (se nedan). Så tyskarnas sparande har bidragit till 2010-talets låga räntor och när de nu kommer spendera mer och spara mindre kommer det även pressa upp svenska räntor.
Inflationen har kommit igång igen
Utbud och efterfrågan på kapital påverkar räntorna främst på längre sikt. På kort sikt dominerar inflationen och även den har tagit en ny skepnad efter de senaste årens inflationschock. Både i Sverige och Europa har inflationen kommit in över förväntan nu när ekonomin börjat komma igång igen. Företagen har blivit snabbare att reagera på prisuppgångar och förmedla det till sina kunder. Trots att Europa och Kina går dåligt ökar råvarupriserna och vi får alltmer en knapphetsekonomi. Tullar och geopolitisk oro gör inte saken bättre.
Det är lite talande att räntorna har verkat bottna kring 2 % under denna lågkonjunktur. Som märks på inflationssiffrorna verkar denna nivå inte heller vara restriktiv. Så vi verkar ha sett ett stort skifte, som Howard Marks kallar ”sea change”, där vi gått från 30-40 år av fallande räntor till nu ökande. Om 2 % är den nya räntebotten kan vi mycket väl uppleva en styrränta på 4 % eller högre under nästa högkonjunktur.
Kommer att påverka marknaderna en lång tid framöver
Hur dynamiken kommer att spela ut vet vi aldrig på förhand och mycket beror på politiska beslut (tullar/investeringar/underskott). Om amerikansk ekonomi kommer att gå in i lågkonjunktur kan det pressa räntorna. Men det är ändå talande att utvecklingen på börs och räntor hittills i år har varit de motsatta i USA och Europa. Som de senaste åren har visat kan räntor öka trots lågkonjunktur och europeisk och amerikansk ekonomi kan utvecklas mycket olika.
Att vi har gått från nollräntor till högre räntor tycker jag i alla fall är en bra sak. Det driver upp förväntad avkastning på alla tillgångar och minskar risken för tillgångsbubblor. Det skapar även ett tröskelvärde för investeringar vilket gör att kapital allokeras mer effektivt. Vi behöver även inte enbart ta risk för att få avkastning och det gör det mer attraktivt att diversifiera. Mycket av det jag skrev om regimskiftet för två år sen tycker jag är fortsatt aktuellt idag.
För Stockholmsbörsen bör inte heller högre räntor påverka så mycket då värderingen är i nivå med den historiska medianen. Trots allt är dagens räntor fortsatt låga i ett historiskt perspektiv. Men det finns en marknad som inte prisat in högre räntor framöver; bostadsmarknaden. Där kan högre räntor ge prispress, speciellt med tanke på det stora utbud som nu finns och om lägre ränteförväntningarna kommer att grusas. Framtiden får utvisa hur utvecklingen blir och bostadsmarknaden har ändå visat sig klara av högre räntor rätt väl hittills.