Svensk och amerikansk ekonomi och börs har länge gått hand-i-hand. Det har gjort att man enkelt kunnat titta på utvecklingen i USA för att se hur svensk börs ska bete sig. Men med inflations- och räntechock ändrades spelplanen.
Stor skillnad i räntekänslighet gjorde att svensk och amerikansk ekonomi och börs frikopplades från varandra för ett år sen (se grafen nedan). Nu är skillnaderna de högsta på länge vilket gör att vi inte enbart kan titta på USA för att dra slutsatser kring framtida utveckling. Därför är det dags att skapa sig en egen bild kring svensk makro.
Stora skillnader mellan svensk och amerikansk makro idag
Med en enkel bild kan vi förklara det senaste årets utveckling i Sverige vs USA; nämligen räntekvoten i Sverige vs debt service ratio i USA (vilket utgörs av räntor och amortering). Räntekvoten i Sverige nästan dubblades förra året medan debt service ratio legat nästan konstant i USA. Den stora anledningen är på grund av att majoriteten lånar till 3-månaders ränta i Sverige medan i USA kör de flesta på 30-åriga bundna mortgages.
Då majoriteten av BNP utgörs av privat konsumtion i båda länderna påverkar detta BNP-tillväxten. Amerikansk ekonomi växte förra året medan svensk krympte. Men det är inte första gången det skett; under 90-talskrisen och eurokrisen föll svensk BNP medan amerikansk växte. Båda dessa är även kopplade till perioder där räntekvoten ökade i Sverige medan inte i USA.
Det hela gör att vi är i två olika delar av konjunkturcykeln; Sverige är i början på sin medan USA är mot slutet. Det skapar också olika förutsättningar för att få ner inflationen. Grafen nedan visar hur svensk kärninflation fallit kraftigt och börjar bli inom kontroll medan amerikansk är fortsatt hög. Räknar vi om senaste halvårets kärninflation i årstakt är den 1,5 % i Sverige medan 4 % i USA.
Då amerikansk ekonomi har varit det främsta dragloket i världsekonomin är det också dit kapital har flödat. Det gör att de kunnat finansiera stora statliga underskott som hållit uppe ekonomin och samtidigt ha en dyr dollar och börs. Sverige har däremot på grund av sin räntekänslighet sett som en no-go-zone vilket lett till att svensk krona och börs handlas till under det historiska snittet.
Mean reversion verkar åt olika håll
Det gör att mean reversion (återgång till medelvärdet) kommer att agera åt olika håll framöver. Detta då allt går i cykler på börsen där en återgång till medelvärdet skulle vara positivt för svensk ekonomi och börs medan negativt för amerikansk.
Dessutom kan det också leda till en återgång till medelvärdet för svensk relativt amerikansk börs. Grafen nedan visar att pendeln dragit klart åt USA:s håll de senaste tio åren och det beror främst på att amerikansk börs blivit relativt dyrare (CAPE i föregående graf och USD/SEK). Om vi är i en vändpunkt får vi se. Vi befinner oss i alla fall vid samma position som när jag skrev om det är dags att byta globalfonder mot Sverigefonder för 1,5 år sen.
Även skillnaden i utveckling på S&P 500 jämfört med Stockholmsbörsen återgår till medelvärdet över tid. Att skillnaden i utveckling kan bli stor enskilda år är inte något nytt utan snarare hör de sista tio åren till ett undantag. Nu när makrovolatiliteten har återkommit borde vi också förvänta oss större skillnader igen.
Dags att skapa sig en egen bild av svensk makro
Det gör att det är nu dags att skapa sig en egen bild för svensk makro. Det är i stort sett en av mina stora insikter från det senaste årets utveckling. Det tog ett tag innan jag själv insåg hur svensk och amerikansk utveckling gled isär vilket gjorde att jag inte riktigt förstod vad som skedde.
Men ”pain + reflection = progress”. Min lärdom är att vi inte kan se det som en ”börs” utan att vi nu behöver titta på amerikansk och svensk börs separat. Det är därför jag har fokuserat på att titta på faktorer som påverkar den svenska börsen, så som värderingar, konjunktur och konjunktur tillsammans med momentum. De talar just för en positiv effekt utifrån mean reversion i Sverige.
Samtidigt bör vi ha i bakhuvudet att USA är i slutet av sin cykel. De kan få svårt med att få inflationen inom kontroll, har höga värderingar och låga riskpremier. Det ger en större risk på nedsidan framöver. Med en inverterad räntekurva och en ökande arbetslöshet skulle jag därför hålla koll på trenden. Men än så länge är den i alla fall långt ifrån att slå över.
Mina största frågor om framtiden har också att göra med hur sammanlänkade ekonomierna kommer vara framöver; vad händer med svensk ekonomi/börs om vi ser amerikansk ”hard landing”, ”higher for longer” eller stagflation? Min misstanke är ändå att på börserna kan vi se det vanliga tjur- och björnmarknadsbeteendet; varierad avkastning under tjurmarknad medan i en björnmarknad går korrelationerna mot 1.