Som vanligt när det blir oroligt i världen och vi går över till lågkonjunktur faller den svenska kronan. Senaste året är dollarn upp +30 % mot kronan vilket gör att dollarn nått en ny rekordnotering. Alltså har det aldrig tidigare varit så dyrt att köpa något i dollar och vice versa aldrig så billigt att köpa något i kronor.
Den naturliga frågan är då om det är dags att byta Sverigefonder mot globalfonder? Som vi ska se i inlägget finns det många anledningar som talar för det.
Globalfonder domineras av USA
Anledningen till att dollarkursen är så viktig är att globalfonder domineras av USA. De mest populära och rekommenderade globalfonderna följer MSCI World vilken har i dagsläget hela 70 % i USA (Avanza Global, Länsförsäkringar Global Indexnära, etc). Det innebär att en investering i en globalfond i stort sett är en investering i USA.
Vi ser därför extra tydligt hur dollarkursen driver den relativa prestationen mellan en Sverigefond och globalfond. I grafen nedan visas Storebrand Global och Storebrand Sverige mot USD/SEK kursen, båda indexfonder som funnits i över 20 år. Som kan tydas från grafen går globalfonden bättre när dollarn går upp (oftast i kris) och sämre när den går ner (i återhämtning).
Hur har det fungerat tidigare gånger?
Det är inte första gången som vi har kris och kronan faller utan det har hänt flera gånger tidigare. Därför kan det vara extra intressant att se hur väl det har fungerat att investera i Sverigefonder mot globalfonder vid tidigare kriser. Jag valde ut 3 tillfällen:
- 1993: Under 90-talskrisen och året efter kronkursen släpptes fri och dollarn gick från 5,5 till över 8 kronor.
- 2001: Året efter IT-bubblan där börsen initialt fallit med 30 % och dollarn toppade på närmare 11 kronor.
- Sommaren 2008 – sommaren 2009: Mitt under finanskrisen där börsen initialt fallit med 30 % och dollarn gick från 6 till 9 kronor.
Alla dessa kriser har gemensamt att kronan försvagades mot dollarn, vi var i en kris och det skedde en större börsnedgång. Vi antar att vi investerar utspritt månadsvis under dessa perioder, alltså 1/12-del per månad under krisen, för att simulera ett månadssparande eller att vi skiftar över successivt från en globalfond till Sverigefond. Vi investerar i MSCI Sweden och MSCI World. Här är resultatet:
| År | 5-års avkastning Sverige | 5-års avkastning Global | Överavkastning för Sverige |
|---|---|---|---|
| 1993 | 251 % | 108 % | 143 % |
| 2001 | 47 % | 1 % | 46 % |
| Sommaren 2008-2009 | 122 % | 66 % | 56 % |
| Snitt | 140 % | 58 % | 82 % |
Det har först och främst varit riktigt bra att investera i kris och man ser pengarna mer än dubblas efterföljande 5 år. Men det har varit klart bättre att investera på Stockholmsbörsen än i globala indexfonder då kronan samtidigt varit svag. I snitt har man fått 2,4 gånger avkastningen att investera på Stockholmsbörsen mot globala index under tidigare kriser. Det hela går ut på att man använder den egenskap där kronan faller i kris och sen återgår till ett långsiktigt medel.
Värderingar talar ännu mer för det idag
Utöver att kronan nu är historiskt billig mot dollarn finns det också en annan aspekt som talar för Stockholmsbörsen mot globala index; en billig värdering. Värderingen har historiskt korrelerat väl med framtida långsiktig avkastning. Faktum är att Stockholmsbörsen är historisk billig mot den amerikanska de senaste åren.
För att mäta värdering av börsen används Shillers CAPE (cyclical adjusted PE-ratio) som mäter börsens värde mot de senaste 10 årens vinster. Enligt Barclays värderas Stockholmsbörsen till CAPE 17,6 mot USA på CAPE 26,5. Alltså är den amerikanska börsen 50 % dyrare än den svenska, trots att de i snitt de senaste 40 åren haft liknande värdering. Det gör att Stockholmsbörsen nu ligger i 14:e percentil på värdering (billigare än normal) mot att USA ligger i 68:e percentil (dyrare än normalt).
Som syns i grafen nedan innebär det att Stockholmsbörsen endast var billigare än USA under 90-talskrisen. 90-talskrisens låga värdering och dyra dollar resulterade då i den högsta överavkastningen för Stockholmsbörsen mot globalindex efterföljande år (som visades i tabellen ovan).
Det gör att Research affiliates modeller för långsiktig realavkastning (10-årig avkastning justerat för inflation) nu visar på 2,6 % avkastning per år för USA och hela 11,9 % för Sverige (räknat i dollar). Skillnaderna är främst drivet av värderingsskillnader på både börs och valuta där det antas minska avkastningen med 1,7 % i USA och öka den med 4,1 % i Sverige, alltså 5,8 % per år netto. Globalindex jämnar ut detta lite och antas ge 4,1 % avkastning per år (i kronor). Men skulle dollarn falla ner till 7,5 kronor under kommande 10 år skulle denna avkastning utraderas mätt i kronor.
Oddsen talar för Sverige över global på sikt
Utifrån dessa uppskattningar kan alltså Stockholmsbörsen ge dubbla avkastningen mot globalindex kommande 10 år. Det låter mycket och det finns inga garantier att det sker, men oddsen ligger på en högre avkastning för Stockholmsbörsen. Även om det låter mycket är det den överavkastning som USA visat mot resten av världen de senaste tio åren.
Om man tror på att Sverige och svenska företag kommer att gå fortsatt bra på sikt talar det för att investera mer här under kommande tid. Visst ses det som mindre diversifierat än att investera globalt, men hur diversifierat är det egentligen att ha 70 % i USA? Det finns både risker att investera i sitt hemland som att investera utomlands (ökad global oro ökar risken för kapitalkontroller).
Det går givetvis att fortsatt diversifiera och enbart ändra en del. Själv har jag haft mitt pensionssparande via PPM och tjänstepension enbart i globala indexfonder och valde nyligen att skifta 30 % till svenska indexfonder. Totalt sett är också mitt aktiesparande främst i Sverige och Norden där jag har majoriteten av mitt kvantitativa aktiesparande.
Så det kan vara ett bra läge liksom tidigare kriser att investera främst i Sverige och mindre i en globalfond. Som vi sett här i inlägget talar oddsen för det.
P.S. Att många rekommenderar global diversifiering är förståeligt, men som vi ser idag utgör USA 70 % av globala indexfonder och är därför inte bra diversifierat. Ett bättre tillvägagångssätt är att diversifiera likaviktat över länder som Bridgewater visat i en studie gett bättre resultat (och inte lider av survivalship bias). Jag har också själv gjort tester på det och också fått likaviktat globalindex gett högre avkastning och lägre risk senaste 50 åren. Därför tycker jag exempelvis att Lysas aktiefond är bättre för en helt passiv investerare då den är bättre diversifierad med sina 38 % USA och 18 % Sverige än en vanlig global indexfond. Alternativt kan man konstruera sitt eget index där man likaviktar olika indexfonder.