Ibland kan de enklaste idéerna vara bland de mest kraftfulla. En sån är att Riksbankens styrränta styr vår avkastning. Vid första anblick kan det kännas självklart eftersom Riksbanken styr räntan vilket påverkar ekonomin. Då börs och bostadspriser beror på ränteläge och ekonomins utveckling kommer det att påverka vår avkastning.
Det intressanta här är att ändringen i styrräntan inte prisas in direkt utan att det sker med en fördröjning. Genom att agera tidigt utifrån Riksbankens beslut kan vi därmed få en edge.
Styrräntan och likviditetscykeln
Styrräntan påverkar vår avkastning genom;
- Marknadsräntorna – En högre ränta gör räntepapper mer attraktivt relativt tillgångar och vice versa.
- Ekonomins utveckling – Högre räntor är åtstramande och leder till lägre tillväxt och vice versa.
Det hela kan förklaras med likviditetscykeln som illustreras nedan. När centralbanken höjer räntan minskar likviditeten, räntepapper blir mer attraktivt, diskonteringsräntan ökar och tillgångar faller. Sekundäreffekten är att ekonomin bromsar in på grund av högre räntor och fallande tillgångspriser (förmögenhetseffekt). När centralbanken sen sänker räntan ökar likviditeten, diskonteringsräntan sjunker, tillgångar går upp i pris och tillväxten ökar.
Vi kan se hur tydligt styrräntan påverkat marknadsräntorna de senaste 30 åren. De korta räntorna är direkt styrda men även de långa räntorna påverkas av styrräntan. Grafen nedan visar hur 5-årsräntorna har följt styrränteutvecklingen (genomsnittlig löptid på svenska obligationer och statskuld är nära 5 år). När styrräntan sänks faller långräntorna och när den höjs ökar långräntorna. Riksbanken själva uppskattar att 1 % höjning av styrräntan ökar 5-åriga räntor med 0,5 % och den historiska korrelationen har varit 0,5.
Att styrräntan påverkar ekonomin går även det att se tydligt. I grafen nedan visas styrräntan och BNP-tillväxten de efterföljande 12-månaderna. När räntan höjs sjunker den efterföljande tillväxten och vice versa. Detta är Riksbanken fullt medveten om och uppskattade nyligen att om de höjer styrräntan med 1 % minskar BNP med runt 1 % efterföljande 1-2 åren. I Sverige har även räntekänsligheten ökat de senaste 30 åren på grund av ökad skuldsättning (i jämförelse med USA där den minskat, en skillnad som tydligt märkts de senaste åren).
Alltså påverkas både marknadsräntorna samt tillväxten av styrränteförändringarna. Denna påverkan sker gradvis under det efterföljande året och denna gradvisa förändring sker även i svenska tillgångspriser.
Styrräntan och bostadspriserna
Fastigheter och bostäder är där räntan mest uppenbart påverkar. En högre ränta gör det dyrare att låna (och vice versa) och påverkas därmed främst av den första mekanismen ovan. I grafen nedan ser vi ett tydligt samband där priset för svenska bostäder ökar det efterföljande året när räntan sjunker (skuggat) (även 2020 då det skedde värdepappersköp istället för räntesänkningar). På samma sätt minskar prisökningstakten och ibland sjunker svenska bostadspriser när räntan höjs.
Tar vi fram statistiken för de olika perioderna visar det att bostadspriserna ökar med 6 procentenheter mer i årstakt under räntesänkningar än räntehöjningar. Då även bolåneräntorna följer med styrräntan har det lönat sig att ha rörlig ränta under sänkning och bunden ränta under höjning (jämförelse är mellan om man valt att ha rörlig eller bundit räntan 2-år i början av sänknings-/höjningsperiod).
| Räntesänkning | Räntehöjning | Skillnad | |
|---|---|---|---|
| Bostäder – efterföljande årsförändring | 8,5 % | 2,5 % | 6 % |
| Rörligt minus bunden ränta | 1,8 % | -0,5 % | 2,3 % |
Styrräntan och börsen
Stockholmsbörsen påverkas av styrräntan både på grund av 1) marknadsräntorna och 2) ekonomins utveckling. Ekonomins utveckling påverkar främst eftersom börsen prissätts utifrån vinstutvecklingen i de underliggande bolagen. Vi ser sambandet i grafen nedan där börsen har haft som högst avkastning efter perioder där räntan sjunker/är låg medan som lägst när räntan ökar.
Skillnaden blir även tydlig när vi jämför avkastningen under perioder av räntesänkningar och räntehöjningar. Som visas i tabellen nedan är skillnaden hela 27 procentenheter. Det är mer än fyra gånger större skillnad än den för bostadspriserna och skillnaden är även dubbelt så stor på riskjusterad basis (börsen har historiskt haft dubbelt så hög volatilitet som bostäder). Börsen är alltså ännu mer känslig för ränteförändringarna än bostadspriserna.
Det innebär att styrräntan har varit bättre att utgå ifrån än konjunktur och värderingar. Dessutom är kvantitativa strategier som Börslabbets ännu mer påverkade av ränteförändringarna då strategierna baserar sig på överreaktioner kring framtida vinstutveckling.
| Räntesänkning | Räntehöjning | Skillnad | |
|---|---|---|---|
| Stockholmsbörsen | 27 % | 0 % | 27 % |
| Börslabbets strategier | 46 % | 5 % | 41 % |
Insikter för investerare
Vad resultaten visar är att marknaden inte prisar in effekten av styrränteändringarna direkt utan att det sker med en fördröjning. Därmed kan det finnas en edge att nyttja om vi agerar utifrån Riksbankens beslut. När räntan höjs bör vi vara mer defensiva, ha mer kassa och binda vår ränta. När räntan sänks bör vi vara mer offensiva, köpa aktier och ha rörlig låneränta.
Det är i stort sett även det som Riksbanken säger åt oss att göra. När de höjer räntan vill de bromsa ekonomin och när de sänker trycker de på gasen. På samma sätt bör vi anpassa vårt agerande och våra förväntningar.
Sen måste vi självklart komma ihåg att detta inte är perfekt utan det fångar cykeln i stora drag. Det finns perioder där räntan höjs och börsen ger en bra efterföljande avkastning samt vice versa. Men genom att utgå från styrräntan kan vi använda 80/20-principen och fånga dessa stora drag.
I dagsläget talar därför styrräntesänkningarna för ett sjunkande ränteläge och en bättre ekonomi framöver i linje med prognoserna. Om marknaden även denna gång prisar in sänkningarna med en fördröjning kan det leda till en bra utveckling på både börs och bostadsmarknad under det kommande året.