Temat det senaste året och speciellt i år är ökande inflation och nu ökande räntor. Inflationen verkar vara här för att stanna ett längre tag än vad centralbankerna trodde och än så länge verkar det inte vara något stopp med nya rekordnoteringar. I höstas skrev jag om bästa strategierna för stigande inflation och de har stämt rätt väl med utvecklingen i år där råvaror och guld gått bra och obligationer och aktier har gått dåligt.
Som respons på den stigande inflationen kommer självklart ökande räntor. För att kontrollera inflationen och få ner den till 2 %-målet krävs troligen att räntorna höjs en del och hur mycket får vi se till slut. På samma sätt som med inflation är det främst förändringen av räntor som påverkar avkastningen av tillgångar, inte själva nivån i sig.
Som uppföljning till inlägget om hur hög räntan är på sikt tänkte jag här i inlägget se hur olika räntenivåer och ökande räntor påverkar olika investeringar. Dels i form av ökande realräntor men också i form av ökande nominella räntor. Räntorna är mycket kopplade till inflationen och det blir en vidareutveckling på inlägget om bästa strategierna för stigande inflation med mer fokus på nominella vs realräntor.
Dagens ränte- och investeringsregim
Först tänkte jag det kan vara vettigt att se var vi är idag och vad det säger om läget för olika investeringar. I stort sett har vi haft negativa realräntor under en längre period då centralbankerna velat stimulera ekonomin. Under pandemin kombinerades dessa negativa realräntor med stora tillgångsköp (QE) som gjort att det mesta gått upp på grund av ökad likviditet och billiga pengar. Totalt äger nu Riksbanken svenska obligationer motsvarande 90 000 kr per svensk (960 miljarder) och i stort sett har det mesta varit lönsamt att äga under perioden april 2020 – december 2021 (aktier, obligationer, fastigheter, guld, krypto, råvaror, etc).
Nu har pendeln svängt över på grund av en klart högre inflation än vad de flesta trodde. Det gör att centralbankerna behöver låta pengar kosta för att få ner inflationen och de långa räntorna har börjat gå upp kraftigt. Fortfarande har inte räntorna gått upp lika mycket som inflationsförväntningarna och vi har fortfarande negativa realräntor. Det gör att på lång sikt är fortfarande riskfyllda tillgångar (aktier och fastigheter/hus) klart mer attraktiva än räntepapper.
På kort sikt kan riskfyllda tillgångar däremot påverkas negativt som vi exempelvis sett för aktier i år. Detta för att räntepapper blir mer attraktiva framför aktier och avkastningskraven kan höjas med högre räntor. Dessutom är både företagen och fastigheter belånade vilket gör att vid högre räntor blir mindre kvar i vinst.
Det hela gör att på lång sikt är riskfyllda investeringar mer attraktiva än räntepapper men på kortare sikt kan riskfyllda tillgångar värderas om på grund av ökande räntor. Det gör det till en svår sits som investerare och som nämndes i bästa strategierna för inflation fungerar varken räntepapper, aktier eller fastigheter bra under perioder av ökande inflation och räntor (så som 70-talet). Istället får man söka sig till alternativa tillgångar så som råvaror och guld. Nu till hur räntan påverkar olika investeringar.
Bostadspriser
Den investering som är tydligt räntekänslig och de flesta berörs av är bostadspriserna. Ser vi nedan har huspriserna korrelerat väl med räntenivån över tid där den långa statslåneräntan + 2 % illustrerar den långsiktiga bolåneräntan. Dataserien utgår från 5-årsräntan sen 1987 och 10-årsräntan innan dess och indexerad till 1912 = 100. Tog också fram ett liknande samband för fastighetsaktierna för några år sen. Som visas har den 5-åriga räntan gått upp kraftigt i år vilket bör pressa huspriserna.
Frågan blir hur mycket och det hela beror också på flera andra parametrar på kortare sikt (hushållens ekonomi, efterfrågan, byggkostnader etc). Men historiskt har huspriserna påverkats av räntenivån och då speciellt den nominella eftersom exempelvis en 10 procentig ränta måste betalas från lönen oavsett om inflationen äter upp lånet eller inte.
Trots den negativa påverkan av räntenivån genererar en bostad ett kassaflöde i form av hyra medan man kan låna med negativa realräntor. Den stora frågan är om detta är tillräckligt för att motverka den negativa effekten av ökande räntor? Det hela beror också på vilken nivå av inflation och nominella räntor vi får framöver och historiskt har en stigande inflation och ökande räntor varit negativt för fastighetspriser. Det finns helt klart risker och högst troligen har inte bostadsmarknaden prisat in risken för flera procent högre räntor än idag.
Obligationer och sparkonto
Den mest räntekänsliga tillgången är räntepapper som obligationer och sparkontot. Med negativa realräntor tappar de köpkraft och är därför inte någon vidare investering. När räntorna ökar (som i dagsläget) tappar också obligationer i värde då obligationerna som gavs ut tidigare (med lägre ränta) blir värda mindre i en miljö med högre räntor. Ser vi till i år är obligationer ner med ca -5 % främst på grund av ökande räntor.
För att illustrera hur ökande räntor kan påverka obligationer och kontanter/sparkonto så har jag gjort en omvänd beräkning på avkastningen för dessa utifrån de fallande räntor vi haft tidigare 30 år. Räntorna vid årsskiftet var detsamma som mars 2015 då de sänktes till noll och som jag valde som hypotetisk startpunkt och sen använde räntorna de föregående 30 åren.
Nedan visas räntorna och avkastningen för den korta riskfria räntan (30-dagars statsskuldväxel) och långa riskfria räntan (5-årig och 10-årig statsobligation) om ränteutvecklingen skulle vara den motsatta som 1985-2015. Genomsnittlig löptid på svenska obligationsmarknaden är runt 4-5 år och skulle då motsvara utvecklingen för 5-åriga statsobligationen. En tumregel är att antalet år i löptid är ungefär lika stor som nedgången i priset på grund av ränteuppgång och ser vi till årets uppgång på lite över 1 % ränta har det resulterat i en nedgång på -5 % för obligationer.
Som syns blir realavkastningen negativ under kommande 20 år för statsobligationerna medan den är för det mesta kring nollan för korta räntepapper / sparkonto och positivt efter 10 år då det var positiv realränta. Sen ökar avkastningen en del med positiv realränta och sjunkande räntor i slutet av perioden.
Räntenedgången 2014-2015 var klart långsammare mot den uppgång vi sett i år så grafen har sett initialt värre ut i verkligheten. Alltså är obligationer ingen vidare investering varken vid negativa realräntor eller ökande räntor och ska man ha räntor är sparkontot att föredra. Dessutom kan de långa räntorna påverkas mer än tidigare då centralbankerna sitter på stora innehav av obligationer som de kan börja sälja av.
Aktiemarknaden
Aktiemarknaden påverkas som sagt negativt av ökande räntor då räntepapper blir mer attraktiva och ökande räntor pressar företagens vinster som överlag är belånade. Detta har vi sett i år där börsen gått ner på grund av att räntorna gått upp kraftigt. Dessutom påverkar det mer tillväxtaktier som har sin intjäning längre fram i tiden och är mer beroende av externt kapital.
Det intressanta är att på lång sikt har däremot aktier och riskfyllda tillgångar har gett bättre avkastning under perioder av positiva realräntor än under perioder med negativa (se grafen nedan). Så höga nominella eller realräntor i sig är inte dåligt för aktier på sikt. Istället har de gynnats av att pengar kostat, vilket mer har att göra med att ekonomin går bra under sådana perioder än när vi har negativa realräntor. Trots det har aktier gått klart bättre än säkra tillgångar under perioder av negativa realräntor och riskpremien att äga aktier är då extra hög.
Guld
Guldet påverkas negativt förutsatt att vi har en positiv realränta eftersom det är mer attraktivt att ha pengarna i räntepapper som gett en realavkastning än i guld. Däremot har guldet varit en bra inflationshedge och skyddat köpkraft över tid. Vid tidigare perioder av negativ realränta som under andra världskriget och 70-talet ökade guldpriset markant. Liknande har vi sett idag sen år 2000 då guldpriset ökat med 9,1 % per år och ett riskfria korta räntan gett 1,3 % per år.
En annan fördel med guldet är att de fungerat extra bra som diversifiering under tidigare perioder av negativa realräntor och reflation med negativ korrelation till både aktier och korta räntor. Detta då de blir ett klart mer attraktivare alternativ när varken aktier eller obligationer går bra. Det är också vad vi sett i år där aktier och obligationer är ner medan guld är upp en del. Speciellt tydligt blev reaktionen direkt efter invasionen av Ukraina då guld blev en flykt till säkerhet och guld och aktier har haft en nästan motsatt utveckling i år.
Diversifiera
Innebär detta att man ska sälja allt och bara köpa guld nu? Inte direkt, för även om guld fungerat bra under perioder som denna har inte guld i sig gett en hög avkastning. Över lång tid har realavkastningen varit liknande som sparkontot och kan klassas i kategorin ”säkra” tillgångar med andra räntepapper (som många gånger inneburit att man ägt guld indirekt genom guldmyntfot). Istället är det bäst att diversifiera med både säkra och riskfyllda tillgångar.
Även om riskfyllda tillgångar är klart mer attraktivt än räntepapper på sikt på grund av en högre riskpremie kan de påverkas negativt av ökande räntor. Därmed kan det vara bra att ha kassa både för eventuella kortsiktiga utgifter och för att kunna köpa vid prisfall. I kombination med guld blir det också både en diversifiering över pappersvaluta och hårdvaluta. Som vi ser ovan är det främst kassa och sparkontot att föredra jämfört med obligationer.
Den stora anledningen till att diversifiera är för det vi inte vet framtiden och för att ändrade omständigheter kan komma snabbt. Skiftet från att pengar var billiga och det mesta gick bra tills att nu pengar kostar gick på bara några månader. Därför är det bra att investera i olika tillgångar som går bra under olika regimer på grund av detta. Som vi ser här i inlägget finns det saker som talar för och emot många alternativ på både kort och lång sikt och genom att diversifiera kan vi nyttja de svängningar som högst troligt kommer att ske framöver.