Att titta på statistik kan vara kul ibland för att få en bra helhetsbild, uppfattning över läget och ha något att mäta sig emot. Därför har jag kollat upp hur rik snittsvensken är egentligen. Det svenska förmögenhetsregistret slutade efter förmögenhetsskattens avskaffande 2007, men det finns ännu bra övergripande källor för hushållens totala förmögenhet. Två bra sådana är SEB:s sparbarometer och SCB:s sparbarometern där den senaste datan är från halvårsskiftet. Då vi är strax över 10 miljoner människor i Sverige går det enkelt att beräkna hur rik snittsvensken är. Som exempel äger svenska hushåll tillgångar på 21 000 miljarder, vilket blir 2,1 miljoner per svensk (detta inkluderar vuxna och barn).
Hur rik är då snittsvensken?
- Totala tillgångar är 2 107 000 kr varav:
- 967 000 kr är i bostäder.
- 306 000 kr är i tjänstepensionen.
- 240 000 kr är i direktägda aktier.
- 205 000 kr är i bankkonton + kontanter.
- 139 000 kr är i premiepension.
- 126 000 kr är i fonder.
- 113 000 kr är i privata försäkringar.
- 96 000 kr är i obligationer.
- Totala skulder är 437 000 kr.
- Total nettoförmögenhet är 1 674 000 kr.
I stort sett kan man säga att hälften av svenskarnas sparande ligger i våra bostäder och hälften i finansiella tillgångar. Av de finansiella tillgångarna ligger hälften i pensionssparande och den andra hälften i annat sparande. De finansiella tillgångarna är också indelade i 60 % aktierelaterade tillgångar och 40 % ränterelaterade tillgångar, så svenska folket kör i stort sett en 60/40-portfölj i snitt i sitt finansiella sparande.
Nu är inte förmögenheterna helt jämt fördelade vilket Credit Suisse Global Wealth report rapporterar. Där är uppskattningen på svenskarnas rikedomar liknande men vi får också intressanta mått på fördelningen. Vuxna svenskar har en medianförmögenhet på 400 000 kr, alltså klart lägre än snittet och en tredjedel har över en miljon i tillgångar (notera att det inkluderar pensionssparande). Totalt 5 % av befolkningen dollarmiljonärer, alltså har över närmare 10 miljoner svenska kronor, vilket gör att fördelningen är ganska skev och ginikoefficienten för våra förmögenheter är 0,87 mot 0,27 för våra inkomster (där gini-koefficient 1 innebär att alla tillgångar/inkomster är hos en person och koefficient 0 innebär att det är likafördelat).
En annan intressant sak är också direktägandet i aktier. Nedan visas grafen över vårt ägande i aktier och aktiefonder och hur det utvecklats över de senaste 20 åren (vänstra axeln indikerar miljoner kronor totalt för alla hushåll, alltså storleksordningen 1 000 miljarder). Man kan notera att vi främst äger onoterade aktier, då främst genom egna företag. Ägandet i svensknoterade aktier är i snitt 82 000 kr per svensk, i utländska aktier 13 000 kr i snitt och i aktiefonder 53 000 kr i snitt. Totalt blir det 148 000 kr i snitt i aktierelaterat sparande. Med tanke på att endast ca 20 % av svenska folket äger aktier är det ganska förståeligt att siffran inte blir så hög.
I det stora hela, äger man mer än 150 000 kr i snitt i aktier och aktiefonder exklusive pensionssparandet har man mer än snittsvensken. Som miljonär kommer man upp i den rikare tredjedelen av den vuxna befolkningen och för att bli bland de rikaste 5 procenten gäller det att bli dollarmiljonär.
Intressant och lite skrämmande. Trist att svensken är så dålig på att spara. Vad jag reagerar på är att snittsvensken har mer börsnoterade aktier än aktiefonder. Min spontana gissning hade varit tvärt om. De 20% som direktäger aktier måste ha en rätt så rejäl stek i förhållande till fondägarna. Pratar man med ”Svensson” får jag intrycket att att väldigt få har aktier men nästan alla har någon form av aktiefond.
Ja, sen får man tänka att de 20 % som väl äger aktier är mycket ojämlikt fördelat. Medianportföljen är endast 42 000 kr (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/aktieagarstatistik/aktieagarstatistik/pong/statistiknyhet/aktieagarstatistik-juni-2019/). Så det är en minoritet utgör majoriteten av det noterade aktieägandet. Exempelvis utgör nog Persson, Schörling och Lundbergs en stor del av de 870 miljarder som ägs på börsen.
Snyggt undersökt! Nu vill jag veta ännu mera. Som du skriver i artikeln så är förmögenhet och sparande ojämt fördelat. Jag undrar hur det ser ut hos olika befolkningsgrupper. Hur många ligger netto på minus? Hur ser snittet ut om man tar bort Wallenbergare och Perssonare? Frågor, frågor, frågor.
Ja, det vore intressanta att se. Riksbanken har skickat in en förfrågan till Riksdagen om att få statistik över hushållens förmögenheter och skulder eftersom det slutade i och med förmögenhetsskattens avslut 2007. Kanske kommer bättre statistik då.
Känner till i alla fall denna långsiktiga graf över fördelningen på förmögenheter i Sverige från Pikettys bok. Runt 20 % ägs av topp 1 rikaste procenten: http://piketty.pse.ens.fr/files/capital21c/en/pdf/F10.4.pdf
Hej
Vad jag läser verkar SCB och SEB ha olika siffror, enda jag ser är att det skiljer sig ett år emallan
SEB:
Hushållens tillgångar och skulder, andra kvartalet 2019, miljarder kronor
Nettoförmögenhet 16 736
SCB:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/sparbarometern/pong/statistiknyhet/sparbarometern-2a-kvartalet-2020/
”Den finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av andra kvartalet till 11 154 miljarder kronor.”
Men tittar man på grafen så visar den att det under kv2 2019 låg på ca 10600 Mdr, så verkar vara olika siffror överlag.
Intressant artikel i övrigt
Hej! Ja, siffrorna skiljer sig något åt då de anger olika sorters förmögenheter. SCB visar finansiella förmögenheter, medan SEB visar all sorters förmögenheter. Det gör att i SCB:s data inkluderas bostadsrätter (finansiella andelar i en ekonomisk förening) men inte vanliga småhus. Så endast 2 900 miljarder (som ligger i bostadsrätter) av de drygt 10 000 miljarder som finns i bostadsförmögenhet finns med i SCB:s data.
Sen har de säkert olika sorters metodik också i insamlingen av data vilket gör att det kan skilja sig ytterligare. Exempelvis beroende på hur pensioner etc räknas in.