Årsrapport 2018

Nu är 2018 över och det är dags att summera året. Detta år har jag investerat helt efter Börslabbets olika strategier som jag också backtestat och studerat grundligt på Börslabbet under året. Jag har nu investerat efter systematiska strategier i fyra år och 2018 visade sig bli ett av de sämre åren för kvantitativa aktiestrategier då de inte presterade så bra under höstens börsklimat. Däremot har det varit ett bättre år för trendföljning. För att se tidigare årsrapport, se detta inlägg.

Svenska kvantitativa aktieportföljer

Vid årsskiftet 2017/2018 gick jag helt över till att investera efter Börslabbets strategier. Initialt gick dessa bra, medan andra halvåret gick de sämre än börsen i den nedgång vi har haft. Portföljen gav en avkastning på -16,61 % för helåret mot -4,41 % för index. Det är tyvärr det man får leva med när man investerar kvantitativt, ibland går det bättre och ibland går det sämre, och är också det som gör det svårt att investera kvantitativt. Det är nu första året av underprestation följt av 3 år av överprestation. Som jag skrev för Börslabbets medlemmar är utvecklingen för året mycket lik den under år 2007 då Börslabbets strategier också underpresterade börsen initialt under den björnmarknad som rådde då.

Min portfölj gick också några procentenheter sämre än Börslabbets portfölj som slutade året på -12 %. Detta eftersom den balanserades om vid årsskiftet mot Börslabbet portfölj som balanserades om en månad innan efter säsongseffekten på börsen (som visat att det är bäst att balansera om i början av mars, juni, september och december). Dels beror den lägre prestationen för min portfölj av slump och dels på grund av säsongseffekten som kan ge 1-2 % högre avkastning per år mot att balansera om efter kalenderbasis. Nu i efterhand visade det sig att det hade varit bättre att köpa samma aktier som i Börslabbets portfölj som köptes efter decembers screener och är något bra att tänka på för en kvantitativ investerare.

Amerikanska aktieportföljer

De amerikanska portföljerna har haft liknande utveckling som de svenska. De gick bra under första halvåret för att sedan gå sämre under det andra halvåret. Sämst utveckling har net-nets portföljen medan trendande värde gick något bättre. Utvecklingen för de olika portföljerna är följande:

  • Amerikansk trendande värde: -22,24 %
  • Net-netsportföljen: -24,07 %
  • Globala ETF:er: -10,33 %

I jämförelse har en amerikansk indexfond gett en avkastning på +3,58 % och en global indexfond gett en avkastning på -1,28 %.

Allmänt har det varit ett svårt år för kvantitativa strategier i USA, något som både Cliff Asness (grundare av Research Affiliates) och Patrick O’Shaughnessy (VD för O’Shaughnessy Asset Management) nämner i detta avsnitt i Invest Like The Best där de diskuterar dåtid, nutid och framtid för kvantitativa investeringar. Också de på Alpha Architect har sett stora nedgångar och deras kvantitativa värde-ETF:er QVAL (USA) och IVAL (utanför USA) är ner med -19,7 % respektive -25,0 % för året. Helt enkelt har det varit ett tufft år för kvantitativa värdeinvesterare, både i Sverige, USA och internationellt, speciellt under andra halvåret.

Under året har jag också fortsatt varit investerad i två amerikanska ETF:er med kvantitativa strategier som jag införskaffade innan handelsstoppet i amerikanska ETF:er. Dessa håller jag på att fasa ur och kommer säljas i och med nästa ombalansering av de amerikanska portföljerna i mars för att helt gå över till mina egna strategier.

En annan förändring som troligtvis kommer att ske då är att gå över till att investera efter de mer enkla strategierna företagsmultipeln (EV/EBIT) och sammansatt värde på USA börsen än i net-nets. Det beror inte på net-nets dåliga avkastning, utan mer på svårigheten att implementera denna helt kvantitativt och utan bevakning (flera aktier avnoteras, kan gå i konkurs etc). De andra strategierna bygger på liknande princip (köp billiga aktier) och hade jag gjort förändringen vid senaste ombalanseringen i mars 2018 hade avkastningen i stort sett varit lika. Det skulle innebära att den amerikanska portföljen skulle bli investerad en tredjedel i vardera trendande värde, sammansatt värde och företagsmultipeln.

Global trendföljning

Under året utvecklade jag en egen global trendföljande strategi med svenska ETF:er då det blev stopp i handeln med amerikanska ETF:er för att ersätta den trendföljande ETF:en GMOM. Denna har utvecklat sig bra under året och är en av få portföljer som slutar på plus. Portföljen gav en avkastning på 3,3 % mot -1 % för MSCI World. Det visar just fördelen med att diversifiera sitt sparande över flera strategier och gör att utvecklingen ser klart bättre ut för portföljen som helhet än om man endast investerat i kvantitativa strategier. Nu ligger hela portföljen i obligationer och guld, vilket kan vara bra om det blir ytterligare turbulens på aktiemarknaden.

Summering

Utöver aktiestrategierna och trendföljning är portföljen också på sparkonto och investerad i guld där guld haft en okej utveckling i kronor räknat för året. Totalt sett har utvecklingen i portföljen hamnat på -9,02 % mot index som är ner -4,41 %. En mindre volatil portfölj med 50-50 aktier/obligationer skulle gett -1,86 % under året. Totalt visas avkastningen årsvis nedan sedan start.

Som syns blev det en del skillnad i aktieavkastningen för året mot index och 2018 läggs i rullorna som ett mindre bra år för att investera i kvantitativa strategier. Det är vad som sker ibland och något jag helt klart är förberedd på. Det är ofta efter en sådan här period av underprestation många investerare skulle börja ifrågasätta sitt arbetssätt och metodik, men det är alldeles för kort period för att dra några direkta slutsatser. För att få annan avkastning än index gäller det också vara annorlunda mot index och det kan innebära ibland att underprestera index. Investeringar är ett långlopp och ett halvårs underprestation är en alldeles för kort period att utvärdera en strategi på (kvantitativa strategier kan underprestera index i 2-3 år eller mer). Tyvärr är det däremot ett misstag många gör där man utvärderar sin metodik på grund av börsens kortsiktiga och ibland slumpmässiga svängningar.

Nu är det dags att blicka in mot 2019 och vi får se om det blir lika stökigt som förra året slutade. Oavsett ställer jag mig optimistisk, för aktier har blivit billigare (speciellt billiga sådana) och med en björnmarknad får vi en nystart. Kvantitativa strategier tenderar att gå bra efter en björnmarknad och den trendföljande delen minskar nedsidan genom en sådan. Så länge man är tidigt i sin investerarkarriär är en björnmarknad välkommen eftersom allt blir billigare och det höjer framtida avkastning, medan en som är senare kanske bör tänka på att ha en mer diversifierad portfölj för att skydda sitt kapital.

6 reaktioner på ”Årsrapport 2018”

  1. Jag har också en del obligationer, men jag har börjat undra om det inte vore bättre med ett bankkonto om man kan behöva pengarna inom något eller ett par år. Många av de som skriver om obligationer som alternativ till aktier tänker på högräntemiljöerna på 70-80-talen då de var lysande. Men idag har vi en lågräntemiljö och obligationer med låst ränta kan bara bli mindre värda, inte mer.

    Förra året så gav min obligationsfond 1,1% i avkastning (orealiserat). Ett bankkonto skulle gett runt 0,8% men varit betydligt säkrare.

    Jag har inga akuta planer att förändra något men det är något som snurrar i mitt huvud.

    1. Hej Daniel! Jag håller med dig, om man behöver pengarna inom något år kan sparkonto vara klart att föredra. Min egen “fasta” räntedel som fungerar mer som buffert/kassa och så vidare är investerad på sparkonto och ser inte anledning till att investera i obligationer i denna del då det är lite av katastrof-pengar/buffert. Bara global trendföljning som är investerad i obligationer då det varit bra i börsnedgångar, men inget jag tror så mycket på att hålla i längden för tillfället. Dessutom, som du säger kan man få 0,8 % på ett bankkonto och det kommer ju bara öka då räntan går upp. För obligationsfonden sker ju det motsatta, alltså priset går ner när räntan går upp (ca 1 % per år i löptid och procent högre ränta). Känns som man har bättre deal där med sparkonton än de stora pensionsfonderna som måste köpa obligationer eller penningmarknadsfonder med negativ ränta.

  2. Hej,

    I den amerikanska portföljen med de tre strategierna trendande värde, sammansatt värde och företagsmultipeln, hur många aktier per respektive strategi rekommenderar du? Topp 10 per strategi? Innebär det högre risk med topp 5 per strategi?

    Vad är dina tankar kring att ha en amerikansk portfölj med 4 strategier och välja topp 5 i respektive strategi, likt börslabbet-portföljen?

    1. Hej Drilon!

      Ja, topp 10 är bra att köra på för dessa strategier och är det jag själv kommer att köra. Då flera är värdestrategier gynnas de inte av samma koncentration som de som kombineras med momentum. Också på svenska börsen har jag sett att rena värdestrategier kan vara bättre med mer aktier i. Men koncentration kan leda till bra avkastning och Patrick O’Shaughnessy har visat att 5 aktier kan gå helt okej även om risken är högre och riskjusterad avkastning lägre (http://investorfieldguide.com/2014115how-concentrated-should-you-make-your-value-portfolio/). Men då den amerikanska börsen är mycket större kan det kännas säkrare med 10 aktier i varje strategi (standard som ges i USA är fortfarande 20-30 aktier).

      Mitt val faller därför på topp 10 i dessa tre strategier så att man får en diversifierad portfölj med 30 aktier. Då den svenska har 20 aktier ser jag inte behov av att komplettera med en 4:e, men det skulle mycket väl gå att göra.

  3. Hej!
    Jag undrar liksom Drilon om de amerikanska strategierna. I Investerarfysikernportföljen har du valt att investera i strategierna trendande värde och net-nets, enligt Börslabbet och enligt sidan “Min portfölj och utveckling” här på bloggen. Nu planerar du stryka net-nets, och där fattar jag galoppen. Men du skriver här att du då kommer att ha en tredjedel i vardera i de amerikanske strategierna i trendande värde, sammansatt värde och företagsmultipeln.

    Hur kommer det sig att du planerar att lägga till just sammansatt värde och företagsmultipeln och inte sammansatt momentum? Och varför just en tredjedel i varje? Är inte sammansatt värde och trendande värde väldigt lika varandra?

    Tack för intressant inlägg!

    1. Hej Gustav!
      Ja, stämmer att det är den ändringen jag planerar att göra. Anledningen till en tredjedel i varje är att helt enkelt sprida riskerna lika mellan de olika strategierna på samma sätt som i Börslabbetportföljen. Ofta hjälper det inte mycket att balansera olika även om en strategi har historiskt presterat något bättre än den andra.

      Gällande sammansatt momentum så skulle den vara intressant att implementera men för tillfället skulle bli för dyr att förvalta i och med högre courtage plus växlingsspread på USA börsen. Skulle kunna gå att implementera på ett USD konto med lågt courtage, men ingen lösning jag har för tillfället. Därför har jag endast valt strategier som balanseras om årsvis för att helt enkelt minimera kostnader.

      Gällande sammansatt värde och trendande värde är de lika men ändå mycket olika. I USA har deras avkastning skiljt sig med någon procentenhet senaste 50 åren, men avkastningen enskilda år kan skilja sig åt. Paul på Investingforaliving.us har undersökt avkastningen sedan 2009 då strategierna senast uppdaterades i “What Works On Wall Street” och visat att sammansatt värde gett bättre avkastning än trendande värde. Så det går i perioder och alltid bra att diversifiera. Dessutom blir det ganska annorlunda då topp 10 % efter sammansatt värde innebär flera hundra aktier i USA och sen välja topp 10 av dessa efter sammansatt värde eller momentum ger klart olika utfall.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *