Trendföljning och mean reversion

Det finns några strategier som dokumenterat slår marknaden under längre perioder (över 100 år) och det är bland annat trendföljning och mean reversion/värde. För en månad sen skrev jag om min så kallade ”mean reversion-strategi” som i stort sett handlar om att göra satsningar i marknader som gått ner mycket. Efter det inlägget fick jag frågor när det passar att gå in i en sektor/marknad utifrån det tänket och tänkte här ge lite uppslag om hur det skulle gå genom att använda något så simpelt som 200 dagars glidande medelvärde.

Först tar vi exempel från förra årets fall av medelvärdesåtergång: stålgruvor, kolgruvor, Ryssland och Brasilien. Alla gav enastående avkastning om man köpt dem i början av 2016 då det rådde total panik i dessa tillgångar. Däremot, vad säger att man inte tog position redan under i början av 2015, när de började bli billiga? Eller ännu tidigare? Det finns många fall då man kunde gått in i de ”fallande knivarna” och ännu inte fått tillbaka pengarna.

Därför kan man använda 200 dagars glidande medelvärde till hjälp. Nedan visar jag de olika tillgångarna och avkastningen som fås beroende på om man tog position när tillgången passerade 200 dagars glidande medelvärde (det som visas är 40 veckors glidande medelvärde vilket är samma sak). Graferna visar utvecklingen under åren 2014-2016.

För Brasilien fås en avkastning på 40 %:

För Ryssland fås en avkastning på 35 %:

För stålbolag fås en avkastning på 71 %:

För kolgruvor fås en avkastning på 56 %:

Som ses i alla grafer ovan hade man kunnat ta position under 2014-2015 som varit klart mycket sämre. Trots att det var mycket sämre då, hade man gjort klart högre avkastning om man gått in i januari 2016 då det rådde full panik i dessa marknader. En medelväg man kan göra är att successivt snitta in sig, för att sedan fullfölja sin position om man ser en klar sväng i tillgången och positivt momentum. Men 200 dagars glidande medelvärde är också lite lömsk, för att priset kan gå över detta medelvärde och sedan dyka igen. Bästa är att man har gjort sin läxa och vet varför man investerar i tillgången och inte tar för stor size. Min size för tillfället är 2-3 % av portföljen i respektive URA, GDX och GDXJ, och kommer troligtvis ligga där i framtida mean reversion case.

Kollar vi på några intressanta case för mean reversion i år är de följande: Polen, Nigeria och uranaktier.

Nedan visas Polen, som har vänt för året och visar positiv avkastning efter varit igenom en period av konsolidering under 2016. I början av året gick kursen över MA200 och har gått upp 10 % sedan grafen nedan togs, vilket kan göra att det kan vara en av årets bättre marknader. Men man måste alltid vara medveten att det kan vända ner igen.

Urangruvor är en sektor som inte sett några positiva tongångar trots den råvaruuppgång vi såg förra året. Uranpriset bottnade i november men har nu vänt upp. Det har gjort att urangruvor har gått upp rejält i år, + 27 %, och visar nu en kurs en bra bit över MA200. Kanske årets nya raket? Eller bara ett falskt hopp.

Ett lågt värderad land som jag kom över är Nigeria. Däremot är kursen fortfarande i fallande trend med en oro att landet återigen kommer devalvera. I en Twitter-diskussion kom det fram att Nigeria har en svart valutamarknad som skiljer sig mycket emot den officiella, vilket kan leda till ytterligare devalvering som den som skedde i somras. En inflation på 18 % i årstakt hjälper inte heller till.  Så kan vara bra att avvakta om man inte ser fyndläge för tillfället. Vad är en tillgång/aktie som gått ner med -90 %? En tillgång/aktie som först gått ner med -80 % och sedan halverats igen.

Som vanligt med aktiemarknaden finns det inget som fungerar varje gång, hela tiden, utan man får gå på statistik och använda det som funkar 2/3-delar av tiden. 200 dagars glidande medelvärde är ett sånt exempel, det funkar inte hela tiden men har ett bra signalvärde. Som jag skrivit om aktier förut, varför äga billiga aktier när de går ner när man kan äga dem när de går upp? Men det finns en viss fascination att gå emot marknaden i extremlägen och det belönas rikt, vilket vi såg i kol- och stålgruvor under förra året.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *