Vi svenskar älskar att spara och hade förra året den högsta finansiella sparkvoten i OECD. Det vi älskar att spara i är globala indexfonder där de har stått för hela nettosparandet i aktiefonder de senaste 15 åren. Sparandet i globalfonder slog nytt rekord förra året och har knappt saktat ner trots årets händelser. I årstakt är sparandet på 130 miljarder vilket motsvarar 2 % av Sveriges BNP.
För att det ska vara möjligt för oss att investera i utlandet behöver antingen 1) utländska investerare köpa lika mycket i Sverige eller 2) vi driva stora handelsöverskott. Då utländska investerare i netto knappt investerat i Sverige senaste åren har vi istället drivit stora handelsöverskott. I den mer protektionistiska värld vi nu lever i blir det problematiskt. Speciellt då det land där vi investerar majoriteten av vårt sparande (USA) har infört höga tullar för att minska deras handelsunderskott.
Detta utöver att en global indexfond är en koncentrerad satsning på amerikansk ekonomi och börs med över 70 % investerat i USA. Eftersom amerikanska företag har haft högst vinsttillväxt de senaste tio åren är det dit kapitalet har flödat. Det har även gjort att den amerikanska börsen värderas dubbelt så högt mot övriga världens börser i både absoluta och relativa termer (mot vinster). Men som visades i föregående inlägg är tillväxt och värderingar cykliska och har negativ korrelation med framtida avkastning.
Lösningen: Ett likaviktat globalt sparande
Ett likaviktat globalsparande mot världens stora marknader löser dessa problem. Det minskar den landsspecifika risken och ger en bättre diversifiering mot världens olika ekonomier. Det ger en mer spridd exponering mot länder med olika makroekonomiska förutsättningar och bättre skydd i en multipolär värld. Man agerar även kontracykliskt och nyttjar mean reversion genom att sälja av det som har gått bra (och är dyrt) och köper det som har gått dåligt (och är billigt).
Vi kan enkelt sätta ihop ett likaviktat globalindex genom att kombinera de stora marknader man kan investera i som svensk (via indexfonder):
- USA
- Europa
- Asien
Asien utgörs här till hälftan Japan och hälften tillväxtmarknader (som utgörs 80 % av Asien). Det är de stora regioner som globala världsindex varit exponerad mot över tid och som enkelt går att investera i genom indexfonder (1/3-del USA, 1/3-del Europa, 1/6-del Japan och 1/6-del Tillväxtmarknader). Det innebär hälften så hög exponering mot USA och dubbelt så hög exponering mot övriga världen jämfört med globalindex.
För den som vill ha mer hemmabias kan man slänga in en svensk indexfond i denna mix och byta ut 1/3-del Europa mot 1/6-del i Europa och 1/6-del i Sverige. Detta kan vara motiverat med tanke på att svenskt globalsparande har bidragit till att kronan och Stockholmsbörsen är billig. Dessutom kan det vara motiverat i en mer protektionistisk värld att investera mer lokalt.
Test på likaviktat globalindex 1990-2025
Det intressanta med ett likaviktat globalindex är att det har gett samma avkastning och risk de senaste 35 åren som att investera i ett traditionellt värdeviktat globalindex. Nedan visas avkastningen för 1990 – juni 2025 vilket motsvarar majoriteten av den period vi har kunnat investera i utlandet. Ett likaviktat globalindex har gett en liknande avkastning som för globalindex. Inkluderar vi även Stockholmsbörsen i mixen har vi haft något högre avkastning.
| CAGR | Sharpe | Max nedgång | |
|---|---|---|---|
| Likaviktat globalindex | 9,38 % | 0.47 | -48 % |
| Likaviktat globalindex med Sverige | 9,79 % | 0.49 | -49 % |
| Globalindex | 9,36 % | 0.46 | -49 % |
Vad som också blir tydligt är att avkastningen blir jämnare eftersom vi sprider vår investering över flera marknader. Det är främst påtagligt efter år 2000 då det tog hela 13 år för globalindex att återhämta sig efter en dyr amerikansk börs och dollar.
Vad som har gått bäst över tid går i cykler vilket nedanstående graf visar. Ibland har värdeviktat index gått bättre, medan ibland har likaviktat index gått bättre. Något som är bra att ha i bakhuvudet efter en längre tid av amerikansk överprestation. Dessa resultat är även generella om vi tittar på enskilda länder, vilket även Bridgewater har gjort sedan år 1900.
(Avkastning utifrån backtest. Historisk avkastning ska inte ses som garanti för framtida avkastning och finansiella tillgångar kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.)
Flera faktorer talar för det idag
Det har länge gått att motivera att investera mer utanför USA utifrån värderingar och långsiktiga avkastningsestimat. Exempelvis är förväntad avkastning under de kommande tio åren 2,9 % per år högre för ett likaviktat index inkl Sverige utifrån Research Affiliates uppskattningar. Detta är i nivå med perioden efter år 2000 (se föregående graf).
I år har flera andra faktorer också börjat tala för en lägre exponering mot USA på sikt:
- Tullarna leder till minskade handelsunderskott vilket leder till lägre kapitalflöden till USA.
- Big beautiful bill har lagfört de stora statsunderskotten vilket på sikt kan leda till amerikansk statsbankrutt.
- Amerikansk tillväxt ser ut att falla på grund av den nya administrationens tillväxthämmande policies.
Samtidigt börjar det se bättre ut i övriga världen. Många länder är på väg ut ur lågkonjunktur stött av lägre räntor och finanspolitiska stimulanser. Man har även blivit tvingade att investera mer på hemmaplan och stimulera sina ekonomier. Det ökar kapitalbehoven på hemmaplan, vänder kapitalflöden och stärker valutor. Exempelvis har både kronan och euron stärkts med 15 % i år mot dollarn och brutit en 10-årig nedåtgående trend.
Skiftet kan ta tid
Men dessa förändringar tar tid och än har vi inte sett några större skiften i de globala kapitalflödena. Vi såg ett utflöde kring Liberation Day då sparare sålde av innehav i USA, men sparandet i globala indexfonder kom sen igång igen och även inflödet av kapital i USA. Dessutom är investerare fortsatt entusiastiska kring amerikansk vinsttillväxt. Därför kan det bli så att USA fortsätter att överprestera världen under kommande år, drivet av högre tillväxt och fortsatt stora passiva flöden.
Det handlar trots allt om decceniumlånga cykler där förändringarna tar tid. För att vi ska se en vändning kan vi behöva en katalysator där årets händelser inte verkar vara tillräckliga. Som Cliff Asness skrivit om är dagens marknader kanske mindre effektiva idag, vilket leder till att obalanserna blir större och pågår längre än tidigare. Som Keynes även noterade för nästan hundra år sedan; ”The market can remain irrational longer than you can remain solvent”.
Likaviktat globalsparande för en oviss framtid
Anledningen till att jag skrev detta inlägg är på grund av dagens stora obalanser och risker som har blivit allt mer uppenbara i år. Där tycker jag att ett likaviktat globalsparande är en bra lösning för den passiva investeraren. Dessutom är flera av obalanserna till stor del drivna av passiva flöden. Det handlar inte om att aktivt välja den bästa marknaden framöver, utan att vara bättre diversifierad mot framtida utfall och en oviss framtid. Ett likaviktat sparande har varit klart bättre på det; både för aktier, marknader och tillgångar.
Själv har jag startat ett likaviktat globalsparande (varianten med Sverige) i mitt tjänste- och premiepensionsparande där jag tänkt ombalansera en gång per år (skin in the game). Då det endast utgör en bråkdel av mitt sparande har jag valt att investera helt passivt där. Men jag tror även att en aktiv strategi som Global trendföljning, som jag har klart mer i, är bra exponerad mot detta framöver då den följer trenden bland samma marknader.
Gällande dagens vurm för globala indexfonder är det viktigt att komma ihåg att det majoriteten ser som den självklara investeringen sällan brukar vara den bästa. Konsensustänkande leder ofta till höga värderingar och låg efterföljande avkastning och finansiell historik är full av sådana fall. Marknader är dynamiska och anpassar sig kontinuerligt efter hur folk investerar där större obalanser ofta återställs till slut. Det hela är bara en fråga om när.