Belåna portföljen?

Många som investerar kommer förr eller senare över idén om att belåna portföljen. Det kan dels handla om att ta högre risk, men också för att få samma avkastning till en lägre risk. Tänkte här i inlägget gå igenom lite olika aspekter på portföljbelåning som jag kommit över genom åren, om varför det kan vara bra att använda i en diversifierad portfölj och om man ska använda det.

Ta högre risk med belåning

Det vanligaste exemplet med att använda portföljbelåning är att ta högre risk. Att få en högre avkastning än börsen för att maximera långsiktig avkastning. För några år sen kom jag över Ed Thorps bok och studier, mannen som räknade kort och använde Kelly Criterion för att slå casinot i Black Jack. Kelly Criterion handlar om att göra tillräckligt stora satsningar i ett spel för att maximera utfallet och aldrig gå till noll.

För 30 år sen publicerade han en artikel där han visade hur man kan använda Kelly Criterion på S&P 500. I den kom han fram till att 17 % hävstång var optimalt för att få maximal avkastning utan att gå till noll under perioden 1926-1984 (något lägre om man tar hänsyn till kostnader och skatter). Detta är också i nivå med vad AP7 Aktiefond har som hävstång.

Den analysen utgår från att få maximal avkastning utan att helt gå till noll. Faktiskt var man ganska nära noll under depressionen då S&P 500 föll med över 80 %. Problemet är att de flesta av oss vill nog inte hamna nära noll ens. Dessutom kan det givetvis bli värre än perioden 1926-1984 och det har hänt i ett antal andra länder. Även Stockholmsbörsen som har haft en av världens bästa börser skulle 17 % belåning förvärra största nedgångarna från 65 % till 75 %.

Detta givet att man investerar i index. Investerar man i enskilda aktier och i en aktieportfölj som avviker mot index kan det givetvis bli värre. Det är tyvärr vad som fått flera investerare på fall och när man väl är nollad så är man ute, spelet är slut. Margin calls kan göra att man är tvungen att sälja av sitt innehav vid sämsta möjliga tillfälle.

Därför brukar många dra sig för att belåna portföljen för att det finns en risk att gå till noll. Som Charlie Mungers citat lyder; “The first rule of compounding: Never interrupt it unnecessarily.”

Minska risk med belåning

Så konstigt som det låter går det faktiskt att få samma avkastning till en lägre risk med belåning. Det går helt enkelt ut på att man diversifierar över tillgångar som fungerar olika bra under olika perioder. Det bygger på Ray Dalios och Bridgewaters ”Allvädersportfölj” där man kombinerar tillgångar i en portfölj utifrån hur de fungerar i olika ekonomiska regimer och sen viktar efter deras volatilitet.

För att illustrera detta används strategierna i Börslabbets studie på allvädersportfölj nedan. Som syns har den Aggressiva portföljen högst avkastning och volatilitet då den är mest exponerad mot aktier. Den har däremot lägst riskjusterad avkastning (Sharpe och Sortino-kvot). Lägger vi till obligationer och guld som i de mer defensiva portföljerna fås en klart bättre riskjusterad avkastning då risken minskar mer än avkastningen.

Istället för att öka risken genom att ha mer i aktier kan vi investera i de defensiva portföljerna med hävstång. Nedan visas vilken hävstång som krävs för de mer defensiva portföljerna för att få samma avkastning som den aggressiva portföljen (antar en ränta på 2 procentenheter över riskfria räntan). Som syns är volatiliteten lägre i dessa portföljer vilket ökar Sharpe och Sortino. Max nedgång minskar också dramatiskt och blir drygt hälften i den permanenta portföljen.

Alltså kan vi sänka risken och förlusterna i portföljen genom att diversifiera bättre och använda belåning. Det kan vara bättre att ha mer i säkra tillgångar som vi belånar än att inte ha det. Om man exempelvis vill ha högre risk och tänker ha 10 % mer i aktier är det effektivare att belåna sin portfölj med 10 % istället. Det är stora ”hemligheten” bakom Bridgewaters allvädersportfölj. Det är bara en praktisk begränsning; belåningen.

Värdepappersbelåning

Det är inte helt lätt att använda upp till 80 % hävstång till en låg kostnad som i det föregående exemplet. Det Bridgewater och professionella förvaltare använder för att åstadkomma belåning är oftast terminer och andra instrument som är svårt för småsparare att använda. Det kräver att man är insatt, aktiv, känner till motpartsrisker och så vidare. Dessutom är småsparare helt utestängda ur vissa marknader, exempelvis obligationsterminer där varje post är på 1 miljon kronor.

Istället får vi nöja oss med den värdepappersbelåning som banker och nätmäklare tillhandahåller. Det varierar lite mellan olika leverantörer där Avanza och Nordnet har kommit med förbättrade erbjudanden på senaste. De kan ge en bra ränta med olika typer av rabatter där vi liksom bostaden lånar med säkerhet. Det gör det till ett klart attraktivt alternativ och man kan till och med få bättre ränta än bolånet.

Problemet med värdepappersbelåning är att man kan behöva sälja av och justera det beroende på hur portföljen går. Går den ned 20 % behöver man minska belåningen med 20 % för att ha konstant belåning och behålla rabatter (och sälja av motsvarande investeringar). Dessutom kan det hända att rabatterade värdepapper ändras, speciellt i kris då vissa värdepapper ses som mer riskfyllda. Då kan det vara intressant att använda andra alternativ.

Bolån som alternativ

Det vanligaste alternativet till värdepappersbelåning är bolånet. Räntan på bolånet är också liknande som den man får efter nätmäklarnas rabatter. Det finns en del fördelar med att använda bolånet som belåning:

• Många som investerar på börsen har det redan.
• Det kan vara klart större än vad man får med värdepappersbelåning.
• Man behöver inte minska lånet vid fallande tillgångspriser.
• Man behöver inte pantsätta sina värdepapper.

Det kan vara psykologiskt skönt att veta att man enbart har en pantsatt egendom och de flesta har ju redan bostaden pantsatt. Sen finns det givetvis begränsningar, man kan inte låna hur mycket man vill och det är 2 % avgift för att pantsätta hus.

Men för den som inte vill krångla till det kan det vara skönt att bara ingå endast ett låneavtal. Som jag tagit upp tidigare på bloggen kan det vara vettigt att investera mer defensivt än att amortera på lånet. Dessutom skapar det mer flexibilitet med ett finansiellt sparande mot att ha allt i bostaden.

Ska man ens använda belåning?

Den som är satt i skuld är icke fri.

Ernst Wigforss (och Göran Persson)

Till sist kommer den stora frågan; ska man ens använda belåning? Visst kan man minska risken med belåning men man sätter också sin portfölj i pant. Skuldkriser är vanliga där överbelåning lett till stora nedgångar i ekonomin, lågkonjunkturer och arbetslöshet och Riksbanken har länge varnat för hushållens höga belåning. Det finns också alltid en risk med att räntor och avdrag ändras vilket många fick uppleva på 90-talet.

Som vi såg under 2022 kan det bli problematiskt att ha en hög belåning. Ökande räntor gjorde att förutsättningarna ändrats kraftigt och i stort sett alla tillgångar föll i pris. Med belåning ökar fallen. Den högt belånade fastighetssektorn har fallit kraftigt med SBB i täten och OMX Real Estate PI har mer än halverats.

Sen har vi också det mentala vilket kan påverka. Många är negativt inställda till att ta lån och det kan kännas extra svårt att ha en belånad portfölj trots att risken kan vara lägre. Vi har alla hört om skuldfällor och om investerare som blivit panka efter att ha för mycket belåning. Vi har också ofta ett sparande för att få en trygghet, frihet eller för pensionen. Då kanske det känns konstigt att belåna portföljen för att minska risk och maximera riskjusterad avkastning.

Låna så att det känns bekvämt

Om man ska använda belåning är till slut upp till en själv. Då många redan har lånat på sitt boende använder man redan belåning i praktiken. Att också kombinera en belånad bostad med ett finansiellt sparande ger mer jämn avkastning över tid.

Det hela handlar om att få en helhetssyn över sin privata balansräkning och fokusera på total belåningsgrad av bostaden och det finansiella sparandet. Trots allt är en skuld alltid en skuld som kvittas mot sina tillgångar. Det är så jag själv valt att tänka där jag optimerar min skuld för att få lägsta räntan genom en kombination av värdepappers- och bolån. Sen väljer jag att hålla det på en nivå av belåning jag är nöjd med.

Det gäller bara att se upp så man inte får för hög belåningsgrad. Faller både börs och bostad i värde som under förra året kan det hända. Det gäller därför att bara låna så mycket att man klarar av det, sover gott om natten, är beredd för risker och utfall och köra på. Till slut handlar det om att lyckas med sitt investerande då det är ett marathon och ingen sprint.