Jag har nyligen uppdaterat studien för Global trendföljning på Börslabbet där den nu inkluderar hela perioden 1971-2021 och med det mer än 50 år av data. Strategin utgår från att följa trenden på världens marknader vilket gett både högre avkastning och en lägre risk än index. Principen är att man använder momentum för olika tillgångar och marknader och på så sätt skapar en överavkastning (vilket också fungerar bra för aktier). Nedan visas utvecklingen sen 1971.
| Årlig avkastning | Sharpe | Sortino | Volatilitet | Max nedgång | |
|---|---|---|---|---|---|
| Global trendföljning | 19,3 % | 0,98 | 1,53 | 13,5 % | -19 % |
| Världsindex | 11,4 % | 0,45 | 0,66 | 14,5 % | -49 % |
Det som är bra med Global trendföljning är att den fungerar när varken aktier eller räntor fungerar så som i år. Speciellt har det varit en av de bästa strategierna vid stigande inflation och under perioder av stora börskrascher (som 00-talet). Exempelvis är Global trendföljning enbart ner med -2 % i år vid månadsskiftet medan en global indexfond var ner med -6 % och Stockholmsbörsen med -18 %.
Global trendföljning för att minska risken i portföljen
Just av denna anledning har den varit extra bra att kombinera med ett vanligt aktiesparande då man kan minska risken i portföljen men fortfarande få liknande avkastning som aktieindex. Jag har nu själv haft en trendföljande del i min portfölj sen 2015 och trots att index har gått bra sen dess har det känts tryggt att ha en del av portföljen med lägre risk. Över åren har drygt 20-30 % av min portfölj varit investerad i trendföljning och det har varit ett sätt att minska risken utan att behöva investera i räntor istället.
Exempelvis har Börslabbets Global trendföljning portfölj gett en avkastning i nivå med en global indexfond på ca 70 % sedan starten i början av 2018. Global trendföljning motsvarar en 50-50 portfölj av aktier och räntor mätt i risk och en sådan fördelning skulle under samma period gett halva avkastningen. Alltså har det varit ett helt klart bättre alternativ än att ta samma del av portföljen och dela upp det i hälften aktier och hälften räntor.
Något som de senaste åren också visat är att man inte helt ska lita sig blint på en trendföljande strategi för att minska volatilitet och förluster. Strategin bygger på tröghet i marknaderna vilket gör den känslig för plötsliga förändringar. Coronakraschen var en sådan som kom plötsligt och strategin skyddade inte lika bra då, liksom under den plötsliga kraschen 1987 som ledde till en av de största nedgångarna för strategin. Därför är det fortfarande vettigt att diversifiera på vanligt sätt med både räntor och guld utöver trendföljning.
Framöver
Det är alltid svårt att veta hur Global trendföljning kommer att gå framöver men utifrån dagens läge är jag optimistisk. Som jag skrev innan årsskiftet är trendföljning en av de bästa strategierna vid stigande inflation och den har sen dess gett klart bättre avkastning än index. Dessutom med ökande räntor och risk för lågkonjunktur finns det risk för större nedgångar på börsen och det är för det primära syftet för trendföljning. Sen talar faktorer också för att gå bättre än en global indexfond som utgörs till 70 % av USA vilket är historiskt dyrt och mer känsligt för ökande räntor. Vi får nu se hur strategin presterar framöver.