Den stora och breda spekulationen som skedde i aktier under pandemin och de nedgångar vi sett i år har fått många att fundera på om detta är vår generations IT-bubbla. Som kvantitativ och datadriven investerare kan jag också säga att jag sett många likheter med IT-bubblan och men också många olikheter. Tänkte det vore intressant och se om detta är IT-bubbla 2.0, vilka likheter och skillnader som finns och vad vi kan lära oss från IT-bubblan om vi nu får återuppleva dess följder.
Spekulationer och värderingar
Pandemin bjöd på en närmast parabolisk uppgång i heta teknikbolag som följde en över mångårig uppgång på börsen där speciellt tillväxtbolag gynnades i likhet med uppbyggnaden för IT-bubblan. Nu har sentimentet ändrats och vi har sett nedgångar på närmare -30 % i Nasdaq och teknikfonder. De topp 10 populäraste amerikanska aktierna på Avanza vilka domineras av heta bolag under pandemin är ner med -40 % i år.
Förutom den utbredda spekulation och intresset för börsen drog värderingarna både iväg och isär till nivåer som senast sågs under IT-bubblan. I grafen nedan har jag beräknat värdespreaden sedan IT-bubblan på Stockholmsbörsen inklusive First North där grafen illustrerar 90:e dyraste percentilen delat med 10:e billigaste percentilen mätt utifrån ett sammansatt värdemått (P/E, P/S, P/B, P/FCF och EV/EBITDA) exklusive bolag som går med förlust.
Som med IT-bubblan har det varit en flerårig uppbyggnad där de dyra bolagen har gått från att vara 3 gånger dyrare de billiga under 2013 till att i slutet av förra året vara 9 gånger dyrare. Detta har också gått att se globalt där värdespreaden hade en rekordnotering förra året och trots nedgångarna i år är värdespreaden fortfarande i nivå med IT-bubblan.
Detta gjorde det riktigt lönsamt att investera i högt flygande aktier och 2020-2021 riktigt bra år för både momentum- och tillväxtbolag. Allmänt var det en trend av en flerårig hausse där det varit lönsamt att köpa bolag värderade över P/S 10 likt IT-bubblan, något som över tid tenderar att vara en dålig idé. Jag gjorde också en studie på IPO:s under våren 2021 och de gav 30 % avkastning första dagen (om man hade fått tilldelning så att säga).
Värderingarna stack iväg i de populäraste bolagen och som konstaterades här på bloggen i höstas var börsen full av hajpade och dyra aktier vid sidan av rimligt värderade bolag. I grafen nedan ser vi värderingen som P/S för den dyraste 10:e percentilen mot den billigaste 10:e percentilen och denna hade sin toppnotering i slutet av förra året (notera att datan lider av survivalship bias före 2010 och exkluderar bolag med förluster vilket kan underskatta nivån efter IT-bubblan).
Det som däremot skiljde sig mot IT-bubblan var värderingen av världens börser. Som påpekat på många håll i dagens USA-centriska investeringsvärld hade USA en värdering i nivå med IT-bubblan utifrån 10-års cykliskt justerade PE-tal (CAPE) som ses i grafen nedan. Detta till motsats till Sverige och Europa som hade en klart lägre värdering och värderades nära det historiska snittet. Den stora anledningen är att den amerikanska börsen domineras av techbolag medan Sverige och Europa av industri och finans. Återigen en stor skillnad i värderingar beroende på var man tittar.
Nu efter årets nedgångar är Stockholmsbörsen nere på CAPE 20 mot CAPE 26 vid årsskiftet vilket är 20 % billigare än det historiska snittet de senaste 40 åren. Den amerikanska börsen är den nere på CAPE 30 från CAPE 39 vid årsskiftet, men är fortfarande 20 % dyrare än det historiska snittet de senaste 40 åren.
Det ovan grafer inte visar är nivån av spekulation i olika aktier, de berättelser som drev bubblan och hur ekonomin i övrigt ser ut utanför aktiemarknaden. Det som triggade uppgångarna nu under de sista åren var nollräntor, TINA och ett högt sparande. Detta kan jämföras med den närmare 5 %-iga ränta som existerade under IT-bubblan, en period av bra tillväxt och IT-bubblans tro på en ny ekonomi.
Också den orsak som nu anses dra ner börsen (högre inflation och räntor) är annorlunda mot IT-bubblans kollaps av värderingar. Oavsett vad som nu orsakat skillnaden upp- och nedgången kan vi förhoppningsvis lära oss något av IT-bubblan.
Lärdomar och dagens situation
När spekulationen är hög är det givetvis gynnsamt att inte gå emot denna utan att hänga med på tåget. Som ovan nämnt har både dyra aktier och momentumaktier gått bra under uppgången. Sen när det vänder (som nu i år) är dessa givetvis hårt drabbade och istället är det värdeaktier som fungerar.
Detta fortsätter oftast under en längre period för att justera för de höga värderingar och krympa värdespreaden. Det tar ett tag innan pessimismen breder ut sig och att sentimentet ändras från att många är nettoköpare till nettosäljare när det börjar bre ut sig kastar de tidigare entusiastiska investerare in handduken och ger upp.
Det märks inte minst idag där exempelvis ARKK hade sina högsta inflöden på över ett år. Ännu ses nedgången som en dipp och inte en björnmarknad som kan fortsätta ned. Detsamma har skett i de flesta bubblor där många nya investerare kommer in sent i bubblan eller efter bubblan har poppat.
Dessvärre har nu många tech- och pandemiaktier den toxiska mix som historiskt gett låg avkastning på börsen; höga värderingar och fallande aktiekurser. Värderingen är fortsatt hög och på Stockholmsbörsen inklusive First North värderas över 20 % av bolagen till över P/S 10 där över hälften har gått ner med -35 % senaste halvåret.
Det ska bli intressant att se hur detta fortsätter och detta var en IT-bubbla 2.0. Det positiva som hände till följd av IT-bubblan var att värdeaktier och kvantitativa strategier gick bra och hade bland de bästa perioderna av överprestation mot övriga börsen. Om detta nu upprepas får vi se.