Guld är en omtvistad del av portföljen. Vissa faller helt för det och vissa gillar det inte alls. Själv har jag över tid insett att den är helt klart en bra del i en diversifierad portfölj. Dels fungerar den som en bra diversifierare och som försäkring vid en kris eller när centralbanker trycker pengar. Just det senaste tog Ray Dalio upp i sitt inlägg om paradigmskiften och tror att guld är något som kommer gå bra under nästa paradigm. Redan nu har vi sett att guldet börjat rusa ordentligt, speciellt nu i sommar då allt fler räntepapper och obligationer börjat ge negativ avkastning.
I en efterföljande artikel påpekar Ray Dalio att diversifiering är det mest viktigaste att göra inom investeringar och poängerar bland annat följande:
- I marknader är det som man inte vet mycket mer än det man vet.
- Att handskas med vad man inte vet är mycket viktigare än vad du vet.
- Att diversifiera betyder att handskas med det man inte vet och helt enkelt satsar på flera olika kort.
- Genom att diversifiera kan man ta det som man vet; att olika tillgångar går olika bra under olika perioder, och kombinera det med det man inte vet; vilken tillgång som kommer gå bäst en specifik period.
Alltså, diversifiering är ett bra sätt att öka den riskjusterade avkastningen i en värld med osäkerheter och det man vet är mindre än det man det man inte vet. Det senaste årets utveckling tycker jag illustreras bra med Golden butterfly på Shareville, där man helt enkelt likaviktar en sverigefond, globalfond, korta räntor, långa räntor och guld, som nu fått tre stjärnor och är bland topp 10 % av alla portföljer på Shareville.
Hej,
Det intressanta är att Ray Dalio endast har 7,5% guldexponering i sin permanentportfölj medan han har ca. 40% obligationer. Varför vill man äga så mycket som 40% obligationer med nästan negativ ränta i en valuta som man påstår finns en risk för att centralbanken börjar printa? Bör man inte ha en övervikt på guld alt. minska obligationsdelen i så fall?
Jag själv kör med 20-25% guld och lika stor andel obligationer men är lite orolig över obligationsdelen. Ifall man har obligationer på 20-30 år i durationstid och räntorna stiger med 3-4% minskar väl värdet med mer än -50%?
Hej! Ja, också funderat varför han har så hög andel långa obligationer i portföljen och liten del guld. Har däremot inte sett rekommendationen från det han skrivit, utan mest att det var vad som Tony Robbins fick rekommenderat när han intervjuade honom. Kan ju vara en bild han uppdaterat eller om det handlar om olika tidsperioder han tänkt på. I alla fall tror han på låga räntor håller i sig för tillfället.
Ja, långa obligationer har stor ränterisk. Kan mycket väl bli så stort fall som du säger. Vet många som rekommenderar att ha medellång risk istället. Svenska obligationsfonder har i snitt 4-årig löptid och amerikanska ca 7-år (som inkluderar alla obligationer). Det är klart kortare än 20-30 åriga obligationer. Allocatesmartly gjorde några intressanta studier på det som tas upp här: https://allocatesmartly.com/the-threat-of-rising-rates-and-the-impact-on-taa-vs-bh-investing/ Det de säger är iaf att om räntorna ökar över tid kommer en snitt-obligationsfond få ganska lik avkastning som en kortare, medan avkastningen blir lägre i långa obligationer.
Hej,
Intressant artikel. Har du klickat dig vidare och läst innehållet i länkarna från artikeln?
Portfoliocharts verkar inte vara lika oroliga över långa obligationer som dom tvärtom menar på att man har mer att vinna på vid lägre räntor p.g.a. att räntor alltid kan falla mer och att det är först vid så här låga nivåer som räntekänslighetskurvans konvexitet gör att det händer mycket med värdeutvecklingen vid räntesänkningar medan risken vid räntehöjningar är lägre.
(https://portfoliocharts.com/2019/05/27/high-profits-at-low-rates-the-benefits-of-bond-convexity/)
Sen har även betterbuyandhold kalkylerat historisk data och lagt in antagandet att ränteläget sedan 1970 hade legat på samma nivå som idag. Då hade permanentportföljen gett ca. 6,9% istället för 8,9% och Golden butterfly 8,3% istället för 9,7%.
Då kanske man kan räkna med ca. 5% i realavkastning för permanentportföljen och ca. 6% i realavkastning för golden butterfly.
(https://betterbuyandhold.com/buy-hold-backtests-are-inherently-wrong-currentizing-16-popular-bh-strategies/)
Hej,
Jo, läste de som tog upp simuleringen från 1970 och vad som skulle hända om räntan återgår till det. Det jag syftade på med kommentaren ovan var lite denna graf: https://betterbuyandhold.com/wp-content/uploads/2019/04/20190418.06.png Där visar de att det kan bli ganska stora svingar enskilda år för långa obligationer när vi har låga räntor och upp och nedgångar i räntor. Så man kan mycket väl se upp- och nedgångar på 10-20 % enskilda år med långa obligationer (vilket vi också sett senaste åren) och är en risk man bör vara medveten om (vilket också visas i portfoliocharts konvexitetsartikel). Sen kan det givetvis arbeta åt sin fördel och kanske därför Ray Dalio rekommenderar 40 % långa obligationer.
Missade att de räknat om avkastningen utifrån nuvarande räntor, men kanske inte så förvånande. Intressant att det blir samma realavkastning som vi egentligen sett med permanenta portföljen och golden butterfly (se under annual returns som visar historisk realavkastning):
https://portfoliocharts.com/portfolio/permanent-portfolio/
https://portfoliocharts.com/portfolio/golden-butterfly/
Många glömmer lätt den höga inflation som tidigare varit mot dagens låga. Intressant ändå att vid den justeringen så blir realavkastning i nivå med historisk.
Kan tillägga:
Långa obligationer (20-30 år) är oftast inte så relevant i Sverige då dessa oftast inte går att investera i här. Här har nästan alla obligationsfonder kortare löptid. Sen bör man också komma ihåg att ränteläget är 2 procentenheter lägre än i USA, så det bör man ta med i beaktning. Däremot verkar det som att Blackrock precis har öppnat möjligheten att investera i valuta-hedgade världsobligationer, något som kan vara intressant för en framtida buy-and-hold strategi: https://www.nordnet.se/mux/web/analys/nyheter/visaNyhet.html?itemid=205039011&sourcecode=wkr
Hej,
Det diagrammet missade jag i all hast men intressant. Jag har själv scannat av min permanentportfölj och den innehåller ca. 15% obligationer på 15-30 år. Visst kan det svänga 20% ner ett enskilt år men resultatet på hela portföljen blir då -3%. Tror RD har sagt att långa obligationer (20-30 år) har en så pass hög negativ korrelation mot aktier att 30% aktier och 40% obligationer tar ut varandra i risk. Diagrammet visar dock bara resultatet av en kontinuerlig räntehöjningsfas i 30 år framöver men man måste komma ihåg att på dom 30 åren lär vi även uppleva lågkonjunkturer där vi istället får erfara tillfälliga räntesänkningar. Då kan det återigen vara bra att ha en andel långa obligationer?
Vad säger du om inflationsskyddade räntefonder i permanentportföljen?
Håller med dig om att det är intressant att se att trots lågavkastade räntefonder verkar simuleringen visa att vi kan anta ungefär samma realavkastning som förr. Golden butterfly portföljen visar faktiskt till och med bättre statistik än permanentportföljen med högre realavkastning samtidigt som maximum drawdowns är några procentenheter lägre. Dock ligger båda på under 20% vilket man kan leva med mentalt utan att agera irrationellt vid en sättning. Funderar på att dela upp mitt sparande och lägga hälften enligt permanentportföljen och hälften enligt goldenbutterfly portföljen med 20-30% belåning och se vad resultatet blir om 10 år 🙂
Kul att BlackRock lanserar SEK hedgade obligationsfonder. Synd bara att det bara är corp och hi-yield. När det gäller kronan spekulerar jag faktiskt i att kronan försvagas ytterligare vid en lågkonjunktur för att sedan stärkas i startfasen av en ny högkonjunktur. Därför tror jag det är bättre med icke-hedgade obligationer för tillfället. :/
Vet du ifall likvididitetsrisken blir högre när en obligation är hedgad i SEK? Är det endast i Sverige den handlas i så fall? Kanske en dum fråga.
Hej,
Först vill jag tacka för en väldigt bra och intressant blogg. Hög kvalitet på dina inlägg.
Har följd din blogg i snart ett år och börjar nu känna mig mogen för att sätta upp en egen kvantportfölj.
Jag tänkte köra en sammansatt momentum med ett engångsbelopp på 50000kr.
Jag har två frågor som jag inte hittar några bra svar på när jag letar på nätet och läser böcker.
Ska jag köpa/sälja en gång per kvartal eller en gång per år?
Vid vilka tidpunkter är det värt att köpa om jag omdisponerar varje kvartal. Typ mitten på Januari, Början på februari eller slutet på mars?
När det gäller guld har jag ca 5% i portföljen.
Hej!
Kul att du gillar bloggen!
Kan tipsa om att läsa den guide jag skrivit till Börslabbet om vad man ska tänka på för att sätta ihop en kvantportfölj: https://borslabbet.se/guide-skapa-din-borslabbetportfolj/
I stort sett: För sammansatt momentum behöver man ombalansera en gång per kvartal och bäst är att göra det i månadsskiftena februari/mars, maj/juni etc. då det finns en säsongseffekt som gör att det blir högre avkastning om man balanserar om då. (Säsongseffekten beror på att förvaltare vill ha vinnaraktier i sina portföljer och säljer förloraraktier).
Svar till Johans kommentar (går inte ha fler än 5 nivåer av svar här):
Ja, alltså det är ju den stora anti-korrelationen mellan fonder och aktier man använder sig av i strategier som permanenta portföljen och golden butterfly. Man får bara vara medveten om att obligationerna kan svänga en del (det är många som tänker att ränteplaceringar är ”säkra”). Din kommentar tidigare med att värdet på en långräntefond kan falla 50 % är ju fortfarande sann om man kollar på konvexitetsgraferna hos Portfoliocharts vid en uppgång på 2-3 % för obligationer på 20-30 år och nollränta. Men sen går det ju åt andra håller om räntorna är fortsatt låga etc.
I mina egna tester på permanenta portföljen och Golden butterfly har jag använt 10-åriga obligationer och Handelsbankens obligationsindex som har till och med kortare bindningstid då det inte finns 20-30 åriga obligationer som är lätta att handla som privat investerare här i Sverige. Det har också gett bra resultat. Så man måste inte använda långa obligationer om man inte trivs med den risken.
Har dålig koll på TIPS och inflationsskyddade fonder då de inte brukar finnas i Sverige eller inkluderas i många portföljer. Oftast är de lite av ett mellanting och i portföljer som permanenta och golden butterfly nöjer man ju sig med korta + långa räntor.
Gällande iShares så hade de faktiskt en global obligationsindexfond som följer alla världens obligationer (https://www.blackrock.com/se/individual/produkter/310021/ishares-core-global-aggregate-bond-ucits-etf-sek-hedged-acc-fund). Tyckte den lät intressant. Genomsnittlig löptid på 8,7 år och en genomsnittlig kupongränta på 2,45 %. Så bättre än svenska obligationsindexet som har en genomsnittlig löptid på 4 år och 1,4 % kupongränta (https://borsrum.handelsbanken.se/Handelsbankens-Index/Ranteindex/Handelsbanken-Sweden-All-Bond-Tradable-Index/). Vet däremot inte hur likviditetsrisken är, först och främst vore det skoj att veta var den kommer att handlas då det nu endast står ”stora banker och institut”.
Hej,
Lång men intressant tråd! Sorry 🙂 Obligationer är verkligen inte säkra ur den aspekten att dom kan vara volatila p.g.a. durationen och häftiga ränterörelser men som komplement i en permanentportfölj / butterfly portfölj fyller dom ett visst syfte. Jag kanske tolkade konvexitetskurvan fel då för när man köper en amerikansk obligation (T-bill) med löptid på 30 år och räntan idag ligger på ca. 2% och räntan råkar stiga till 5% går apprecieringen (y-axeln) från 25% till 17,5% om man följer kurvan d.v.s. -30%? Går räntan istället ner från +2% till -1% i x-axeln går man alltså från 25 till 40% d.v.s. +60%?
Varför använder du dig utav AMF Räntefond Lång i din version av butterfly portföljen och inte utav t.ex ovan länkade ETF som t.ex EUR-hedgad?
(hittade bara EUR hedgade versionen på Nordnet). Sök på kortnamnet ”EUNA”.
Hej! Ja, lång tråd men ett intressant ämne 😉
Vet inte om du blandar ihop skillnad i appreciering med påverkan på obligationer. Det är bättre att kolla på denna för att se negativ och positiv påverkan av avkastningen under ett år:
https://i1.wp.com/portfoliocharts.com/wp-content/uploads/2019/05/convexity-bond-fund-interest-rate-sensitivity-total-return.jpg?w=840&ssl=1
Alltså;
Vid 2 % ränta minskar värdet med -17,5 % per procentenhet högre ränta. Så om räntan ökar från 2 % till 5 % över 3 år minskar värdet först med -17,5 % första året, sen med -15 % andra året (3 % strecket), sen med -12 % tredje året (4 % strecket). Så totalt avkastning blir då 1-(1-0,175)*(1-0,15)*(1-12) = -38,3 % vid en ökning från 2 % till 5 %.
Använder AMF Räntefond Lång mest för att den investerar i Sverige och vill ha ränteinnehav i SEK och inte EUR. Men den nya sek-hedgade låter intressant, men den kom nyligen så inte läst på så mycket om den.
Hej Henning,
Nu är jag med på noterna. Tack för förtydligandet! Med andra ord kan det bli rätt bra avkastning om FED nu börjar sänka för att stimulera. Riksbanken har inte riktigt samma möjligheter.
Svårt att veta hur man ska spara/investera i dessa tider. En golden butterfly för hela sitt sparkapital eller dra på sig skulder i form av bostadslån så har man hedgat sig mot valutadevalvering. Går alltid att sälja räntefonder och betala av skulden ifall kronan blir ännu mer värdelös.
Hej Henning!
Vet inte om du har någon data på detta men vilken max nedgång och årlig avkastning skulle vi få med 10% guld och 50% aktier i Investerarfysikern-portföljen istället för 5% respektive 55%? Skulle även sharpe och sortino-kvoten öka tror du?
Hej! Ja, har inte testat just det men testat ett liknande alternativ där man ökar till 15 % räntor och 10 % guld under perioden 2001-01-01 – 2019-06-31:
Investerarfysikernportföljen: 55 % kvantitativa strategier (trendande i Sverige med årlig ombalansering som exempel), 30 % trendföljning, 10 % räntor, 5 % guld
Alternativ med mer räntor och guld:
50 % kvantitativa strategier, 25 % trendföljning, 15 % räntor, 10 % guld
Resultat backtest:
Investerarfysikernportföljen:
Årlig avkastning: 17.17 %
Max drawdown: -26 %
Sharpe ratio: 1.26
Volatilitet: 0.12
Sortino ratio: 2.4
Alternativ med mer guld:
Årlig avkastning: 15.98 %
Max drawdown: -22 %
Sharpe ratio: 1.29
Volatilitet: 0.11
Sortino ratio: 2.54
Så ja, sharpe och sortino ökar något och man uppoffrar inte allt för mycket avkastning. Ser det som att både räntedelen och guld går att öka successivt om man vill minska sin risk.
Stort tack för snabbt svar!
Intressant att skillnaden var så liten i den årliga avkastningen. Tar med mig informationen i portföljbyggandet.