Stockholmsbörsens nedgångar – 1901 tills idag

Få har missat att det varit lite skakigare på börsen på senare tid och vi nu sett nedgångar på runt 10 % jämfört med någon månad sen. Mycket av detta beror på att vi har sett svagare konjunktursignaler och att vi befinner oss i slutet av konjunkturcykeln, vilket tenderar att resultera i en större nedgång på börsen. Många frågar sig om det är nu den stora kraschen kommer och vad det skulle innebära. Jag tänkte att det skulle vara intressant att gå tillbaka och se på den historiska utvecklingen för Stockholmsbörsen för att se vad de historiska nedgångarna varit.

Till min hjälp har jag Riksbankens data över den månadsvisa utvecklingen för Stockholmsbörsens sedan 1901 som jag uppdaterat med SIX Return Index tills idag. I grafen nedan visas Stockholmsbörsens avkastningsindex och vi har sett nedgångar av både olika längd och magnitud. Största nedgångarna såg vi efter första världskriget, 30-talsbubblan, IT-bubblan och finanskrisen på mellan 50-65 %. Dessa pågick både länge och var riktigt smärtsamma då Stockholmsbörsen halverades eller mer. Det som kännetecknar både perioden 1916-1936 och 2000-2010 var att man genomled två större nedgångar och i stort sett noll i avkastning. Som ofta nämns behöver man vara mycket långsiktig i sitt investerande då börsen visat att man kan uppleva perioder på 10-20 år med hög volatilitet och knappt någon avkastning.

Ser vi till övriga perioder är däremot nedgångarna klart mindre drastiska och landar kring 20-40 %. En björnmarknad brukar räknas som en nedgång på 20 % och genom att summera dessa ser vi att vi upplevt 15 stycken sedan 1901, alltså en var 8:e år. 10 av dessa har varit på 20-40 % medan 5 av dessa har varit på över 40 %. Alla de som varit på 40 % eller mer har varit i kombination med en större kris eller bubbla, så som första världskriget, 30-talsbubblan, 90-talskrisen, IT-bubblan och finanskrisen.

Källa: Riksbanken och SIX (klicka för större bild)

Hittills har jag visat nedgångarna för avkastningsindex, alltså avkastningen inkluderat utdelningar. Skulle vi endast ta hänsyn till prisutvecklingen för index är situationen något värre. Prisindex gick ner med över 80 % under perioden 1916-1932 och med hela 65 % efter IT-bubblan. Alltså påverkar det helt klart att jämföra totaltavkastningen (den avkastning man fått som investerad) mot utvecklingen i prisindex.

Vad kan man då säga utifrån historiken? Dels är det att börsen kan genomlida längre perioder av nedgångar vid större kriser och det kan ta ordentlig tid för börsen att återhämta sig (10+ år). Men ser man till perioder utan större kriser är utvecklingen relativt stabil och nedgångarna inte så stora på runt 30 %. Vad nästa nedgång kommer att bli vet ingen direkt i förväg, utan de enda man kan säga är att det oftast krävts en större kris/bubbla för att se en ordentlig krasch.

Om vi observerar dagens situation ser inga direkta bubbeltendenser här i Sverige förutom att olika tillgångsslag är högt värderade i dagsläget. Kanske blir det den centralbanksbubbla som vissa varnar för, någon annan kris ingen vet om idag eller så ser vi en mer normal nedgång på grund av en “normal” lågkonjunktur där hela världsekonomin inte bryter samman.

6 reaktioner på ”Stockholmsbörsens nedgångar – 1901 tills idag”

  1. Hej!

    Jag vet inte riktigt var jag borde lägga den här kommentaren men här passar den ändå ganska bra.

    Vad tror du om att hedga sitt sparande genom att blanka de aktier som uppfyller motsatt krav på exempelvis “sammansatt momentum”, det vill säga att aktien har gått ned väldigt mycket under senaste året? Samma sak skulle även kunna fungera på exmeplvis väldigt övervärderade bolag som troligtvis har en stor nedgång framöver. Anledningen till att man eventuellt skulle vilja göra på detta sätt är ju att man inte blir beroende lika mycket av marknaden som helhet.

    Tacksam för svar!
    Grym blogg.

    1. Hej! Jag har kollat lite på vad de “sämsta” strategierna på Stockholmsbörsen är och vad som gett lägst avkastning. Däribland är de med lägst sammansatt momentum, bolag som ger nyemission med lågt momentum och inverterad Börslabbetportfölj. De har gett negativ årlig avkastning under perioden jag testade dem så skulle ju vara lämpliga kandidater. Problemet är oftast med dessa aktier är att de oftast är för små för att det ska gå att blanka dem, men annars skulle det vara en vettig strategi. Effekten kvarstår med aktier med högre marknadsvärde men är oftast lägre. Däremot kan det uppstå problem vid vändningar på marknaden, som 2009, då aktier där sentimentet varit som värst oftast kan vända upp mycket. Är något som dykt upp i tester när man gjort lång- kort-portföljer i momentumaktier i USA iaf.

  2. Intressant inlägg, främst för att det visar på börsens verklighet under en lång tid.

    Även jag anser att vi har regelbundna börscykler med ordentliga börsnedgångar i varje cykel. Som du skriver har vi haft 5 nedgångar om minst 40 % under de senaste 100 åren, men det gäller bara för SIXRX !!

    Om man ser på OMXSPI, (som jag anser är “bättre”, den visar kursutvecklingen och inte avkastningen….) så blir det ännu värre siffror. De senaste 30 åren ger nedgångar på 51 %, 69 % och 59 %.
    Något att tänka på för de som inte förstår att framtiden även kan ge obehagliga överraskningar…
    Besser

  3. André Granström

    Hej! Jag tänkte bolla en idé med dig och se vad du tror om den. Funderat på att sätta upp 2 st strategier, en Utdelande Kvalitets-strategi och en hemmagjord Trendande värde. Min tanke var att sikta på utdelande aktier i tuffare tider, och trendande värde i bull-marknad, kanske använda MA(200) eller MA(50)/MA(200) som indikator vart jag ska för nuvarande stoppa mina pengar. Vad tror du om det? Tanken är att handla och sälja varje kvartal, där varje aktie hålls i ett år, 4st köps och 4st säljs för att hålla 16 aktier i portföljen.

    1. Hej! Det kan gå att tajma men har själv inte hittat något bra sätt och vet inte om det är värt det. Oftast är det bäst att köra en enkel 50-50 fördelning och utnyttja att de presterar olika bra i olika perioder genom att omfördela mellan strategierna årsvis eller kvartalsvis. Sen kan du justera marknadsexponering med MA200 eller liknande. Du kan ju se exempelvis i Börslabbets backtest på att Trendande värde och Trendande utdelning presterade ganska olika i olika björnmarknader, där den ena gick bättre i vissa perioder och vice versa: https://borslabbet.se/borslabbets-strategier/

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *