Det finns tre regler att hedgea efter som gett bra resultat över tid, dels är det momentum som jag skrivit mycket om här på bloggen, dels är det en så kallad ”carry”, alltså skillnad i räntor (3 månader LIBOR) och dels om valutan är övervärderad i PPP (power purchase parity). Detta har fungerat bra om man tagit en bunt olika valutor, går lång de som rankas högst och kort de som rankas lägst. Totalt har det gett en avkastning på runt 8 % under åren 1997-2009 i ett test av DB.
På grund av detta tänkte jag att det skulle vara skoj att testa en sådan strategi mellan USD och SEK. Jag valde att endast testa att handla efter räntor och momentum, eftersom kronan är nästan ständigt högt värderad mot USD i PPP. De metoder som testas är följande:
- Gå lång USD om 12 månader momentum är positiv, gå ur om 12 månader momentum är negativ.
- Gå lång USD om 3 månaders LIBOR är högre i USA än Sverige, gå ur annars.
- Gå lång USD om kursen är över MA10, gå ur annars.
- Kombination av 12 månaders momentum och ränta med 50 % som bestäms av varje.
Det man kan fråga sig är om det varit vettigt att följa någon av strategierna ovan, då avkastningen i jämförelse med USD på 20 år varit knappt 20-30 % högre. Hedgningen hade troligen kostat betydligt mycket mer än vad det hade gett i avkastning. Så simpelt gå efter en hedge hela tiden kanske inte varit så bra.
Däremot kan vi dra lite slutsatser från testet ovan. Vi ser att hedge hade funkat bra under perioden 1993-2007 samt 2014-idag. Den fångar in stora rörelser i valutan och fungerat som ett bra skydd om USD når liknande nivåer som det gjorde 2001. Själv tycker jag att kombinationen med 50 % momentum och 50 % ränta har gett klart bäst riskjusterade resultatet och är något som kan vara bra att gå efter. I perioder av hög värdering av dollarn, som 1997-2003, har denna metod bevisligen fungerat bra, medan det fungerat mindre bra under perioder av låg värdering, som 2003-2014.
Då vi kommer in i en period med hög värdering, som på senaste tiden, så kan det vara vettigt att applicera en sådan hedge. Här kan man jämföra med PPP, senast dollarn gick över den svenska PPP-kursen som historiskt legat kring 9 kr har det varit bra att vara kort dollarn efter ränta och momentum. Just nu indikerar båda på att vara lång i USD och det kan dröja ett tag innan det kan vara vettigt att gå kort.
För att minska sin USD exponering kan man använda sig av mini-futures och på så sätt få hävstång. Men det kräver att man har en viss del av sitt kapital för att kunna gå kort. Det skulle vara min plan att göra i mina amerikanska portföljer, som utgör 20 % av sparandet. Då det på sikt inte varit något vidare avkastning på sikt att använda sig av hedge känns det inte riktigt nödvändigt i globala taktiska strategier, då de ändå kommer fånga en uppsida med en svagare dollar genom att ligga i andra valutor på uppgång. Sen om man är obekväm med valutarörelser kan man alltid eliminera all valutaexponering genom att gå kort valutan man köper i, men det kräver alltid att man avsätter en del pengar för sin hedge som annars kan användas för andra investeringar.