Räntorna stiger i USA – Vad händer med stigande räntor?

Mycket nyheter i och med valet har handlat om att räntorna stiger i USA och att de nu med Trump kommer att stiga ännu mer. Greenspan gick ut innan valet och sa i en videointervju att han håller fast vid att räntorna bör gå upp till runt 4-5 % som de historiskt ligger kring och att de börjar se en underliggande inflation. Han sa också att de börjar se en stigande inflation, vilket ses i statistiken då USA:s inflation ökat från 0 % till 1,5 % per år senaste året.

De senaste uppgångarna i USA sedan mitten av sommaren har varit för 10-åringen från 1,35 till 2 % och för 5-åringen från 0,95 till 1,45 %, där man såg en ordentlig uppgång i och med valresultatet. Här i Sverige har man däremot inte sett några större uppgångar, men som senaste åren så brukar de följas åt efter ett tag.

Frågan jag ställde mig var hur mycket det kommer påverka breda obligationsfonder med en ökande ränta? I USA finns de stora totala obligationsmarknads ETF:erna AGG och BND som täcker hela den amerikanska obligationsmarknaden. De har en genomsnittlig duration på 6 år med 2,1-2,3 % i ränta. Här i Sverige har vi två bra och populära alternativ, SPP Obligationsfond och AMF Räntefond lång, med en genomsnittlig duration på 4 år med 2,1-2,3 % i ränta. Anledningen till att de svenska fonderna har lika hög ränta är för att de investerar mer i företag och mindre i statspapper jämfört med de amerikanska.

Det finns en svensk motsvarighet till de amerikanska ETF:erna, ETF:en XACT Obligation, som följer Handelsbanken Sweden All Bond Tradable Index och består av statsobligationer och bostadsobligationer med en genomsnittlig löptid på 4 år och genomsnittlig ränta på 0,13 %. Därmed är det lite bättre alternativ här i Sverige att välja fonderna, då de har en högre ränta än att köpa statspapper etc men fortfarande låg risk.

För att kolla lite noggrannare på hur de olika fonderna och ETF:erna följer räntemarknaden märkte jag att de följer den 5-åriga räntan mycket nära, vilket inte är att undra på då det är ganska nära den genomsnittliga löptiden. Det stämde också ganska nära med löptid och förändring i obligationspris. Då räntan går upp, går priset på obligationen ner, och vice versa. I de amerikanska ETF:erna gjorde nu i somras en ränterörelse på 0,5 % att ETF:erna gick ner med -2,5-3 %, alltså med en hävstång gånger 5-6, vilket är motsvarande deras duration. Samma i Sverige, en ränterörelse på 0,5 % förra året gjorde att svenska fonderna föll med -2 %, alltså hävstång gånger 4. Det stämmer bra med tumregeln att för varje % räntan går upp går obligationen ner med så många procent gånger dess duration.

Vad kan vi då förvänta oss? Säg nu att den 5-åriga räntan i USA ökar från 1,5 % till 5 % och här i Sverige från -0,25 % till 4 % kommande 5 år. I USA blir effekten en värdeminskning på -20 % och en direktavkastning på 4 % i snitt i 5 år, vilket blir ungefär plus minus noll. Liknande här i Sverige. Så en uppgång till normala räntor ger en i stort sett nollavkastning. Kollar vi bara tillbaka tio år var det exakt det som händer 2005-2008, då räntan gick upp ifrån 1,5 % till 4,75 % med noll i avkastning för långa räntepapper. Så ett liknande scenario kan man förvänta sig om räntorna går upp.

Om räntorna ligger stilla, vad händer då? Det alternativa scenariot, att räntorna inte går upp utan ligger stilla, skulle leda till att man får sina 2 % per år kommande åren. Räntorna i USA har utrymme att falla vilket skulle ge extra avkastning, men här i Sverige bara marginellt. Så en aning bättre avkastning är ett sparkonto.

Totalt sett är det ingen direkt stor skillnad om man tar en bred obligationsfond eller ett sparkonto för ett räntesparande de kommande 5 åren. Om man tar en obligationsfond kan man räkna med 0-2 % per år i avkastning kommande 5 åren, medan ett sparkonto hos en aktör med hög ränta kan ge 0,8 % (idag) – 5 % (om räntan går upp) kommande åren. Vid ökande räntor skulle det ge 0 % per år för obligationsfonder vs 3 % i snitt för sparkonto, medan vid samma ränta som idag skulle obligationer ge 2 % mot 0,8 % för sparkonto.

Med tanke på den risk man tar är ett sparkonto med insättningsgaranti det bättre alternativet enligt min mening. Som jag skrivit många gånger förut här på bloggen så finns det ingen större anledning att äga långa räntor framöver, men i de breda obligationsfonderna som finns är det ingen större fara heller. Det är främst riktigt långa obligationer, som TLT (20+ år), som man ska akta sig för. TLT är ner -14 % sen sommaren. Med det sagt så tror jag att man ändå kan få en helt okej mix om man har t.ex. AMF Räntefond Lång och Spiltan Räntefond Sverige i en Golden Butterfly portfolio eller Permanent portfolio/Rikatillsammansportföljen om man inte vill spekulera i olika utfall. Spana gärna in min Golden butterfly på Shareville här, extremt stabil och utveckling likt index (tappat som mest -2 % sen start, OMX index -10 %).

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *