För en majoritet av spararna där ute så passar det inte att vara aktiv på aktiemarknaden eller i sitt sparande, då aktivitet är ett nollsummespel där de flesta privatpersoner oftast är förlorare. Därför passar det bättre att sätta upp ett säkert långsiktigt passivt sparande att investera i. Det vanliga standardrådet är att investera i aktier på lång sikt och räntor på kort sikt. Problemet med detta är att de flesta vet inte riktigt sin investeringshorisont och riktigt när de behöver pengarna. Utöver det tenderar många att agera kortsiktigt efter stora fall på börsen då man inte gillar förluster eller liknande. Därför är det vettigt att sätta upp ett sparande som minskar risken men fortfarande ger en bra avkastning. Intressant nog så har en mängd olika kombinationer av olika tillgångar gett en avkastning på 9-11 % per år de senaste 45 åren, vilket kan jämföras med börsens 10 % per år, men till en klart lägre risk. I detta inlägg tänkte jag gå igenom de viktigaste grundstenarna i en portfölj för att få den så pass diversifierad som möjligt och att minska risken. Principen är byggd på den permanenta portföljen som bland annat diskuteras i sitt djup på bloggen Rikatillsammans och på Portfolio Charts.
Grundstenarna är:
- Tillväxt: Aktier
- Recession: Korta räntor
- Inflation: Guld
- Deflation: Obligationer
Att kombinera dessa tillgångar på ett eller annat sätt har gett bra avkastning till låg risk. När några går dåligt brukar de andra gå bra. Vi kan bara se de senaste 10 åren hur viktigt det varit att ha alla de olika tillgångarna. Under finanskrisen var det viktigt att ha räntepapper då aktier föll kraftigt, därefter kom en oro om inflation vilket gav bra avkastning för guld. Sedan kom tillväxten igen vilket gjorde att aktier återhämtade sig och gav bra avkastning och risken för deflation har gett bra avkastning för obligationer på senare tid medan guld tagit stryk. Framöver kan pendeln vända och det kan bli snarare guld och korta räntor som kommer segrande ur matchen, men när och hur vet ingen.
Kollar vi bara på svensk data under åren 1900-2012 så ser vi att under 1917-1950 så gick faktiskt räntepapper bättre än aktier, även om aktier tog ikapp under åren 1950-2012. Aktier gav bäst avkastning totalt under perioden, 9,4 % per år, men då skulle man totalt genomlida ett flertal nedgångar på mer än 50-60 % och risken att underprestera räntetillgångar under 30-årsperioder. En kombination av 50 % aktier, 25 % korta räntepapper och 25 % obligationer har gett en avkastning på 8,2 % per år med maximala nedgångar på 20-25 %, klart mer stabilt och till nästan lika bra avkastning.
Det finns otaliga sätt att kombinera dessa element. Man kan ha 70 % aktier och 10 % av de andra tre, även om det är klart riskfyllt och man riskerar att ha långa perioder med negativ avkastning. Man kan också ha som grunden i permanenta portföljen med 25 % i varje tillgång, något som ger lite lägre avkastning men till klart lägre risk. Det går också att ha som i Golden Butterfly och ha 20 % i storbolag, 20 % i småbolag, 20 % i korta räntepapper, 20 % i obligationer och 20 % i guld. Detta har gett samma avkastning som det första alternativet men till samma risk som det andra. Oavsett så har avkastningen över tid endast skiljt ca 1 % mellan de olika alternativen, vilket gör att man kan ta det man är mest trygg med och passar en själv. Det viktigaste är att använda alla olika komponenter och sedan hålla fast vid det genom vått och torrt.
Själv gillar jag varianterna av att ha 40 % i aktier där man kan variera mellan aktier, REIT:s, småbolag, internationella aktiemarknader, värdebolag etc och sedan 20 % i korta räntepapper, 20 % i obligationer och 20 % i guld. Detta har gett samma avkastning som börsen men där nedgången endast varit -10 % istället för -50 % för börsen.
Jag kan verkligen rekommendera att gå in på Portfoliocharts.com och kolla in de olika portföljerna på hemsidan. Att bygga upp en internationell stabil portfölj har aldrig varit så lätt som nu och man kan klart få bra stabil avkastning på enkla sätt genom att följa simpla principer. Sen för den aktiva som vill mer finns det också sätt att få bättre avkastning, men det kräver tid, disciplin och engagemang. Om man använder beprövade metoder som utnyttjar bristerna hos andra investerare går det att göra, problemet är att bara själv inte falla dit och göra samma fel.
Jätteintressant länkning till de olika portföljstrategierna. Stort tack! Kommer att bli mycket intressant läsning. Det som är lite lurigt är när vi i Sverige har få räntetillgångar, men jag ska själv fundera på vad man använda. Preffar och obligationer givetvis, men skulle gärna ha fler då utbudet där är åtminstone lite begränsat. Hälsar Lars D
Ja, håller med. Man blir ganska imponerad över mängden av räntetillgångar och klasser de har i USA, utöver REIT och liknande räntebärande tillgångar. Tror ändå statsobligationer, företagsobligationer, preffar och korta räntepapper/sparkonto räcker ganska långt för de flesta.
Hej och tack för en suverän blogg. Jag har upptäckt passivt sparande hyfsat nyligen och snart läst allt som finns på nätet, men jag har en fråga!
Just nu ligger räntan rekordlågt, och rimligtvis är enda vägen upp på lång sikt. Är det då lönt att lägga en fjärde-/femtedel av sin investering i obligationer/långa räntor som väl minskar för varje procentenhet styrräntan höjs? Eller ska det balanseras ut över tiden med omallokering? Det verkar dåligt att stiga på vid ett dåligt utgångsläge men jag förstår att en permanent portfölj är för att motverka just dessa svängningar.
Tack!
Håller med dig. Man kan ifrågasätta obligationsdelen nu med rekordlåga räntor. Lite svårt att se, men i grafen ovan visas utvecklingen av obligationer och korta räntor och under 30-talet tills 70-talet slog korta räntor de långa räntorna. Detta då räntorna bottnade på 30-talet och toppade på 70-talet. Mycket väl kan det hända igen. Så framöver är det troligtvis både tryggare och man får troligtvis högre avkastning med korta räntor. Skrivit ett längre inlägg om detta tidigare: http://www.enklainvesteringar.se/uncategorized/langa-vs-korta-rantor/ Trots allt finns det personer som motiverar att långa räntor kan vara bra, speciellt för att få ner volatilitet då de rör sig mer etc.