Varför majoriteten inte bör hålla på med aktier

Jag börjar verkligen förstå varför standardrådet är att inte hålla på med aktier utan att köpa en indexfond istället eller investera kvantitativt. För ett tag sen, då jag trodde hårt på effektiva marknadsteorin, så ansåg jag att så var fallet på grund av att marknader var effektiva och det var knappt några fonder eller privatsparare som slog index. Senare, när jag slutade tro på effektiva marknadsteorin, tänkte jag att det här med investering inte är så svårt och självklart kan man slå index. Utöver det läser jag dagligen superba bloggar, både svenska och amerikanska, samt har korrespondens med intresserade läsare. Däremot har jag insett att detta representerar endast en bråkdel av de aktiva aktiespararna och pratar jag med gemene man, folk i min närhet eller på olika aktieträffar, förstår jag varför majoriteten inte bör hålla på med aktier.

Det finns flera anledningar:

  • För dålig kunskap. Nämner man ens värderingar etc kommer hälften att inte förstå vad man menar. Inte ens enkla saker som P/E-tal och liknande har man koll på. Att ens höfta till om aktien är köpvärd går knappt i det fallet vilket gör att köpbeslutet endast görs i ren tro.
  • Otålighet. Med en aktieinvestering vinner man inte varje gång, än mindre mot index och det kan innebära att man kan få realisera stora förluster. Nästan alla framgångsrika investerare underpresterar mot index enskilda år och många kan komma att realisera stora förluster också när övriga index går bra. 
  • Tro på bolaget. Många tror på att detta är en bra investering. Går på magkänslan och anser att bolaget X är ett så fint bolag att det bara måste gå bra. 
  • Övertro till sin egen förmåga. Många tror att de är mycket bättre än andra investerare, speciellt då de mest tror på ett bolag etc. De kan gå all-in, som många gjorde i Fingerprint, och pga framgången där gå all-in i nästa förhoppningsbolag. 
  • Övertro till analyser. Analyser är en vägledning och olika beräkningar på framtida tillväxt, men alltför ofta går de inte i uppfyllelse. Det jag sett är att finansmedia publicerar regelbundet analyser om framtiden och vad som kommer hända, vilket många investerare använder i sitt investeringsbeslut. Kollar man däremot på värdeinvesterares analyser kollar de främst på historiken på företaget och inneboende värden. Det är en stor skillnad mellan de två, där den ena handlar om att spå i spåkulan (gärna inom närmaste året) medan den andra är att se om bolaget är en bra investering på lång sikt utifrån dess historik. 
  • Reagerar på slumpmässiga rörelser. Många investerare reagerar på slumpmässiga mönster, t.ex. hur en aktie går upp eller ner på kort sikt eller hur marknaden går upp och ner. Här misslyckas också erfarna och insatta investerare och jag själv har tyvärr reagerat på sådana rörelser många gånger (något jag försöker undvika till det yttersta). 
Lyckas man överkomma dessa hinder tror jag ändå att man kan slå index, för aktieinvestering behöver inte vara så svårt ändå. Om man anammar en strategi och följer den så kan det gå bra över tid. Många aktiebloggare gillar stabila, billiga bolag med bra utdelning, lite utifrån klassisk Graham stil. Kollar man på Börsdatas Graham screener har den gett klart bättre resultat än index, vilket visar på att sund investeringsprincip räcker långt. Gillar man Warren Buffett kan man kopiera hans innehav och i stort sett få liknande avkastning. Det gäller bara att hålla en sån strategi löpande i ur och skur. 
Själv har jag fallit för att köpa extremt billiga bolag, så som net-nets och de billigaste efter EV/EBIT. Dessa har gett en ännu bättre avkastning över tid än stabila bolag á la Graham (jmf 15-20 % mot 10-15 % per år) men kräver mer ansträngning och kan vara mentalt svårare. Att köpa SAS och Rottneros är svårare än att köpa Beijer Alma och H&M. Därför är sådana strategier oftast bättre lämpade att följa helt kvantitativt förutsatt att man förstår strategin.
Saknar man helt intresse så är indexfonder ett bra alternativ. Där tycker jag att sparekonomer som Claes Hemberg gör bra PR för detta. För ca 80 % av spararna där ute är en mix av aktie och ränteindexfonder, permanenta portföljen eller någon annan simpel diversifierad strategi den bästa. För de mer insatta gäller det att ha en väl utarbetad strategi som man håller i ur och skur. 
Vad tror ni? Passar aktieinvestering åt alla?

8 reaktioner på ”Varför majoriteten inte bör hålla på med aktier”

  1. Tror de flesta köper aktier med förväntningen om att kursen ska stiga. Några andra drivkrafter finns inte. Det finns därefter inga rationella tankar eller djupare förståelse kring hur marknaden fungerar och vad som driver den.

  2. Många tittar inte på kursen utan tittar istället på hur mycket utdelningar man får. Så länge man ökar sina utdelningar år efter år så kan kursen gå hur den vill. Passiv inkomst i form av utdelningar och återinvestering gör underverk på många års sikt om man kan avvara sitt kapital under lång tid.

  3. Hur tänker du att dual momentum står sig i förhållande till dessa resonemang? Tänker att det är en strategi som slagit index med marginal över tiden men kan skötas på en nästan passiv nivå (med kontroll en gång per månad). Rimligt sett för "icke-proffs" att slå index?

  4. Protest mot anonyms kommentar ovan att utdelningar räddar oinformerade beslut. Det tror jag inte stämmer. Många bolag delar länge ut ökande utdelningar samtidigt som siffrorna försämras i bakgrunden. Det slutar ibland med den totala risken, dvs bankrutt. Men den som kastar pil på utdelningsaktier lär göra bättre ifrån sig än den som kastar pil på olönsamma "förhoppningsbolag".

    Själv är jag just sådan – oinformerad och kastar pil, på utdelande bolag. Men jag sprider över så många bolag att jag i princip skapat mig en indexfond. Det är ju inget magiskt med fonder, du kan återskapa dom lätt, särskilt idag med de låga courtage som gäller. Sök bara på den fond du vill replikera och ordet top holdings eller innehav.

  5. Som jag skriver i inlägget; så länge man har en genomtänkt strategi som man håller i vått och torrt är det ingen fara. Men många saknar antingen intresse eller tror att man kan skaffa snabba pengar på aktier eller har inte tålamod att underprestera, vilket gör att då kanske det är bäst att investera passivt. Själv använder jag dual momentum då jag vet vad strategin innebär och att det kommer löna sig i längden.

  6. Till båda anonym om utdelningsbolag: Själv tror jag att denna strategi, att köpa något och hålla det i vått och torrt med förhoppningen att få högre utdelningar, kan mycket väl vara lämplig för att få en att tro på sitt sparande och investera mera. Indexfonder är ofta anonyma och ett brett sparande i billiga och bra bolag kan väl vara mycket bättre i längden om man själv trivs med det.

  7. Själv är jag väldigt intresserad av investeringar för tillfället, men vet att intresset kommer dala över tid. Och det duger inte med långsiktiga investeringar, för då sitter jag plötsligt där med innehav jag borde avyttrat för länge sedan.

    Därför gör jag nu, som sparare med insikt strax över de du beskrivit, som följer.

    1. Har dragit tillbaka alla pengar från olika "rådgivartjänster" och lagt dem på bankkonton med 0,65% och 0,8% ränta i väntan på att marknaderna ser något ljusare ut (riktmärke är prel att börja gå in igen efter sommaren).

    2. Sprida investeringarna ung såhär:
    10% fysiskt guld (försäkring, om världsekonomin totalhavererar)
    20% likvida medel på räntekonto.
    20% onoterade bolag (gamla fina innehav, som avyttras när tillfälle ges och utdelat på vägen)
    50% olika billiga indexfonder med främsta fokus utanför Sverige (eftersom hus, jobb m.m. är i Sverige): Global, Asien och Zero.

    Med detta hoppas jag få en grundstruktur jag kan leva med i många år, utan att behöva vara aktiv utom när andan faller på, och samtidigt följa med marknaden på ett hyfsat sätt.
    Verkar det rimligt?

    För övrigt förstår jag inte allas fixering på utdelade bolag. Vad är fördelen mot att investera i exempelvis Avanza Zero? I fonden slipper man helt avgifter och tittar man på innehavet överlappar det till mycket stor del utdelningsaktierna som alla talar om. Dessutom återinvesteras utdelningarna automatiskt, så slipper man fundera på det. Behöver man få ut pengar är det ju bara att (gratis) sälja av. Vad missar jag?

  8. Det låter vettigt, i linje med det jag skrev om passiv portfölj i tidigare inlägg. Du kan alltid testa på Portfoliovisualizer.com hur din portfölj skulle utvecklat sig i tiden om du är intresserad.

    Största fördelen med utdelande bolag är lite den mentala biten. Det kan vara mycket svårare att sälja av 10-15 aktier som man vet ger utdelningar i vått och torrt än att sälja en indexfond. Dessutom blir många motiverade att spara mer. Om man också med utdelningsbolag satsar på billiga utdelningsbolag så kan man också slå index på sikt, vilket är en bonus. Bolag med höga utdelningar brukar också slå index på sikt, men inte lika mycket som värdebolag. Men kombinerar man detta och till exempel har som regel att endast köpa bolag med P/E under 15, P/S under 2 och 5 % med direktavkastning får man via Börsdata fram strax över 30 bolag i norden som tillsammans troligen kommer att slå index kommande åren.

    Om detta och att du är väldigt intresserad i nuläget om investeringar så kan jag tipsa om att läsa på om att investera mekaniskt i aktier. Det är i stort sett huvudfokuset på denna blogg och hur jag sparar. I stort sett behöver man bara se över sin portfölj en gång per år och strunta i att göra djupare analyser. Har sammanställt allt på Enklainvesteringar.se

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *