Avkastning för bloggens olika strategier från 70-talet tills idag

För att få en mer samlad bild över de strategier som diskuteras här på bloggen valde jag att sammanställa de längre och mer genomarbetade studierna som finns över avkastningen för de olika strategierna. Längst nedan på sidan visas direktlänkarna till de olika studierna. Alla strategier nedan är regelbundet behandlade på bloggen och som jag själv sparar aktivt i. Strategierna nedan är innan avgifter, vilket är viktigt att ha i tanken.
Totalt finns det ca 40-50 år av data för amerikanska aktier och breda index att gå på. De flesta nedan är testade under dessa perioder och är testade fram tills 2014-2015, vilket betyder att de är up-to-date. Det är lite blandat mellan kvantitativa aktiestrategier och tillgångsallokeringsstrategier. Första tabellen är från Investingforaliving där Paul Novell har sammanställt avkastningen under åren 1973-2015 för 25 olika strategier där dessa var bland de bästa. Klart bäst är Trending value med en kombination av Value composite och momentum. Däremot om man kollar på Sharpe och Sortino är de taktiska portföljerna klart bättre där GTAA AGG3 (aggressiv global taktisk tillgångsallokering) är klart bäst med små förluster (sämsta året -6 % men största nedgång ca -20 %). Sharpe-kvoten är helt enkelt riskjusterad avkastning och Sortino är riskjusterad avkastning med fokus på förluster, då det är vad de flesta bryr sig om.
Testen i nästa tabell utfördes av de på Alpha Architect. Där testade det hur EV/EBIT presterade med och utan momentum och kom fram till att med momentum blev bättre. Quantitative Value som deras ETF QVAL bygger på har gett liknande avkastning över tid men lägre största nedgång och högre Sortino-ratio. Deras nylanserade Quantitative Momentum är något sämre (ETF:en QMOM), men fungerar bra ihop med deras QVAL för att få en hög jämn överavkastning över tid.
Sist testade Patrick O’Shaughnessy strategin Value Composite under åren 1964-2014. Talen nedan visar hur en portfölj med 50 sådana aktier presterade under dessa år och den gav likt de ovan en avkastning på 20 % och en Sharpe-kvot på runt 0,85.
Testerna ovan visar att kvantitativa aktiestrategier har gett högre avkastning över tid men till högre risk än taktisk tillgångsallokering. Däremot är avkastningen så pass lika att det är svårt att säga vilken som är den bättre. Också visas att värde i kombination med momentum har gett ca 1-2 % högre avkastning per år, men att simpel värde också gett bra avkastning. Då alla strategier har gett en ganska liknande avkastning är ett bra alternativ att dela upp sparandet på flera likvärdiga strategier. I mitt mekaniska sparande är 50 % i kvantitativa strategier och 50 % i taktiska, för att på så sätt sprida riskerna. Det kvantitativa sparandet är i sin tur uppdelade i de olika strategierna ovan.
Då strategierna kan ge riktigt olika avkastning under olika perioder kan det vara en bra idé att sprida sparandet mellan de olika strategierna. Den som investerade i taktisk tillgångsallokering under 2007 slog stort de med kvantitativa strategier följande år. De som investerade i kvantitativa strategier under 2009 slog stort de taktiska tillgångsportföljerna följande år. Beroende på tajming är det enorm skillnad i avkastning de efterföljande åren mellan de två alternativen, så varför inte ha båda?
Källor:

Comparing portfolio performance (1973 to 2015)

http://blog.alphaarchitect.com/2015/03/26/the-best-way-to-combine-value-and-momentum-investing-strategies/#gs.6IR_zzg
http://blog.alphaarchitect.com/2015/12/01/quantitative-momentum-investing-philosophy/#gs.XxUZtgU
http://investorfieldguide.com/2014115how-concentrated-should-you-make-your-value-portfolio/
http://www.alphaarchitect.com/advisory

2 reaktioner på ”Avkastning för bloggens olika strategier från 70-talet tills idag”

  1. Hej!

    Väldigt intressant, tack för att du skriver. Har kikat en del på Paus excel-ark för GTAA-portföljen. Har du några förslag på svenska ETF'er eller fonder som kan vara alternativ till de som ingår som baskomponenter i den portföljen?

    Dels gillar jag inte riktigt att vara så exponerad mot USD, då den kan gå både upp och ned, men jag konsumerar framförallt i SEK. Men det andra jag tänker på är också kostnaden för valutaväxling om man byter mellan tillgångsslagen i AGG6 eller AGG3.

    Annars tilltalar det mig framförallt att man kan få någon form av avkastning om det fortsätter uppåt, men med en begränsad max drawdown om det kommer en rejäl sättning neråt.

    VNQ är väl svår att hitta motsvarighet till (möjligtvis LF's fastighetsfond, men den är väldigt dyr), men det jag framförallt undrar är hur man ersätter de olika obligationsfonderna.

    Hur gör du?

  2. Hej, intressant fråga. Har inte kollat på svenska alternativ då det är svårt att konstruera en motsvarande portfölj då det saknas många svenska ETF:er i motsvarande tillgångar. Problemet med fonder är att de kan ta uppemot en vecka att byta, vilket kan vara svårt för en portfölj som byter innehav en gång per månad ibland. Ett alternativ är annars en svensk variant av Dual momentum som jag skrivit om här, då den enkelt går att handla med svenska ETF:er: http://www.enklainvesteringar.se/portfoljmodeller/dual-momentum/

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *