Hade en glidande stop-loss på 5 % använts så hade hela portföljen sålts av. Detta hade gett en tidigare säljsignal för vissa bolag vilket hade gett en bättre försäljning, men den hade också sålt av vissa aktier i en dipp som sedan gått upp efter det. Denna månad hade en glidande stop-loss varit överlag bra, men tidigare månader hade det varit negativt för avkastningen.
När det kommer till en momentumportfölj är jag ännu ej helt klar till hur en sådan ska utformas eller om det ens är värt att ha en. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så verkar momentumeffekten försvinna i USA och den har inte varit så markant i Sverige sedan finanskrisen förutom de senaste två åren. Andra frågor är också om en momentumportfölj bör vara fokuserad till mid och large cap eller också inkludera small cap, samt om det är intressant att ha en stop-loss i portföljen?
Nu har det gått ett halvår sedan jag aktivt började bevaka momentumeffekten på Stockholmsbörsen. Det senaste halvåret har varit riktigt bra för denna effekt. Jag konstruerade en bevakningsportfölj bestående av 10 aktier på mid och large cap i början av juli och den har gått upp med 50 % sedan dess jämfört med ca 0 % för OMXSPI. Utöver den så konstruerade jag en portfölj med aktier från hela Stockholmsbörsen, inkl small cap, och den har gått upp med ca 55 % sedan dess. Den största drivkraften har varit Fingerprint i båda dessa portföljer som bidragit till ca 18 % av den totala avkastningen. I portföljen som investerar i mid + large cap så är avkastningen mer jämn över alla aktier än den som inkluderar small cap, likt det jag observerat tidigare i år för värdeaktier. Dessutom är det mer förhoppningsbolag i den portfölj som inkluderar small cap och de flesta innehaven är small cap-bolag.
Den sista september skapade jag också en bevakningsportfölj för momentum på mid och large cap och den har gått upp med +25 % sedan dess. Här missade jag tyvärr skapa en portfölj som inkluderar small cap, men det borde vara likvärdigt. Samma var det nu i december där avkastningen för en momentumportfölj med mid och large cap var ungefär likvärdig för en som inkluderar hela Stockholmsbörsen.
En intressant skillnad mellan momentumaktier i small cap jämfört med mid och large cap är att de senare har en mer stabil uppgång. Detta är det som främst driver avkastningen i momentumeffekten och är troligtvis det som gjort att mid och large cap presterat lika bra som small cap senaste halvåret trots att small cap aktier tenderar att ha högre momentum/prisuppgång. Utöver det så är det mer stabila och stora företag som driver uppgången i mid och large cap och inte små förhoppningsbolag. Dessutom så är det mindre turn-over i en mid och large cap portfölj.
Angående just turn-over/omsättning så är det den stora faran i en momentumportfölj, speciellt med stop-loss. Denna månad så gav en stop-loss en lite bättre avkastning, men den ökade omsättningen i portföljen från 20 % till 70 %. De kvartalsvisa portföljerna på mid och large cap skulle haft en omsättning på 50 % vid varje byte, vilket hade ökat till ca 70-80 % med en 15 % glidande stop-loss (utöver att stop-lossen hade dragit ner avkastningen). Om vi säger att de månadsvisa portföljerna skulle omsätta 30 % av aktierna varje månad och 70 % med stop-loss innebär det en omsättning på 360 % per år utan stop-loss och 840 % med. Med en avgift på 1 % per byte innebär det en kostnad på ca 3,6 % och 8,4 % per år. Den kvartalsvisa ombalanseringen skulle ge en ungefär en omsättning på 200 % av portföljen respektive 300 % med den bytesfrekvens vi sett det senaste halvåret. Det innebär 2-3 % i avgift. Det gör att kvartalsvis ombalansering är att föredra för att minska det årliga avgiften för strategin.
Erfarenheten av momentumeffekten det senaste året verkar visa på att det bästa sättet att långsiktigt konstruera en momentumportfölj är på liknande sätt Alpha Architect gör det. Alpha Architect sätter ihop sin momentumportfölj genom att välja ut alla bolag över 2 miljarder dollar, sortera dessa efter prisuppgång, sedan välja ut de med en mest stabil uppgång och investera i dessa kvartalsvis utefter säsongseffekter. Det blir lite likt att investera i de momentumaktier som i Sverige finns på mid och large cap kvartalsvis efter säsongseffekten.
Sen till den stora frågan; är det ens värt att investera efter momentumeffekten? Kollar vi till senaste halvåret så känns ju svaret självklart, då en momentumportfölj skulle gått upp med 50 % vs 0 % för index. Kollar vi under senaste 10 åren är svaret inte alls lika självklart då den extra avkastningen inte varit speciellt mycket högre om vi ignorerar det senaste året. Patrick O’Shaughennesy har skrivit om att momentumeffektens försvinnande kan vara länkat ihop med flera andra faktorers lägre avkastning som ett resultat av senaste årens låga ränta. Jag frågade också Alpha Architect på deras blogg om vad de tänkte om detta och Wesley Gray svarade att den simpla momentumeffekten kan trots allt vara låg, men att ”Quality momentum” (långsam prisuppgång) har fortsatt prestera. Till de som håller till på Twitter så vet många att det är just denna effekt Kavastu använder i sin aktiva stock-picking, något som bidragit till hans runt 25-30 % överavkastning per år.
Så om nu momentumeffekten fortsätter finnas kvar, speciellt kvalitetsmomentum som innebär en långsam och stadig uppgång, så återstår frågan hur man ska konstruera sin portfölj. Det optimala vore att kunna programmera en screener där man sorterar ut alla momentumaktier på 2-12 månaders uppgång samt hittar de med en stabil uppgång. Däremot krävs det en del jobb och en enklare modell är endast att investera i topp 10 aktierna senaste året. Senaste halvåret har denna simpla metod fungerat bra, men framöver kan det vara viktigt att hitta kvalitetsmomentum-aktier. Det kan bli ett framtida projekt.
Detta blev ett långt inlägg med många funderingar över momentumeffekten, men som nämnt så verkar det mest optimala vara en momentumportfölj utifrån mid och large cap aktier som uppdateras kvartalsvis efter säsongseffekten (vilket innebär ombalansering i slutet av februari, maj, augusti och november). Även om nu momentumeffekten kan ha blivit lägre eller försvunnit så är det ändå ett bra komplement till rena värdeportföljer, speciellt om det kommer år som detta. I en studie om momentumeffekten visas det på att runt 25 % i momentumaktier ger en bra riskspridning i en värdeportfölj även om momentumaktier inte ger en extra avkastning mot index. Att allokera en del av sitt kvantitativa aktiesparande till en sådan portfölj kompletterar rena värdestrategier bra och det känns som en bra extra portfölj att ha med, även om jag inte gärna vill allokera 50 % i en sådan strategi så som Alpha Architect rekommenderar.
Min momentumportfölj kommer därför att följa följande regler: Köp de 10 aktier som gått upp mest senaste på mid och large cap. Fördela om varje kvartal efter säsongseffekten i kombination med omallokeringen i de kvantitativa värdestrategierna.
Tyvärr går det inte att ha en liggande stop-loss som ligger i tre månader, så jag kommer att testa att inte använda en stop-loss för tillfället utan mer studera vad som händer med en fullinvesterad portfölj.
Det innebär därför att jag denna månad köper aktier utifrån denna enkla strategi och håller dessa fram tills sista februari då portföljen uppdateras. Aktierna som köpts är följande:
De går också att följa i min redovisning av kvantitativa portföljer. Totalt är ca 12 % av mitt kvantitativa sparande i denna portfölj, så inte så stor andel. Nu får vi se hur denna momentumeffekt fungerar under 2016, januari brukar historiskt vara dålig på grund av att förvaltare inför årsskiftet köpt vinnare och sålt förlorare och byter tillbaka sina positioner i januari.