Inkompetens i svensk politik – Bostadspolitiken

Som land så är Sverige riktigt funktionellt och något jag märkt efter att studerat aktiemarknaden ett tag nu är hur underbart smidigt allt fungerar här i Sverige i form av en markandsekonomi. Däremot så finns det delar i det svenska debattklimatet som inte fungerar lika smidigt och där oftast tyckande, fördomar och politiska idéer tar överhanden. Jag, liksom flera av mina kompisar, har allt mer gått över till att läsa brittisk eller amerikansk journalistik i bristen av vettig journalistik och debatt här i Sverige. Min egna favorit är The Economist som brukar ge bra omvärldsanalyser över diverse världsproblem. Däremot finns det några bra ljuspunkter i den svenska sfären där jag nu regelbundet följer Ekonomistas bloggen och den nya podden Makrofokus. Jag tänkte belysa några större områden där jag reagerat över den inkompetens som finns inom svensk politik och den oförmåga som finns att bearbeta dessa frågor på ett rationellt sätt och väga in forskning i sina beslut. Då jag insåg att det blev ganska långt att skriva i ett enda inlägg så kommer det bli en serie inlägg. Alla är centrala delar av vår vardag här i Sverige.

Boende
Ett av de största problem som påverkar mig i min vardag är bristen på möjlighet att hyra en bostad där man vill. Visst fungerade det fram till 90-talet att ha reglerade hyror, då man byggde en massa bostäder varav många finansierade av staten. Men sedan på 90-talet så gick man över till att låta marknaden sköta byggandet men man hade fortfarande kvar regleringen. Nu 20 år senare så har vi det läge med att man inte kan få en bostad och många blir tvungna att köpa. De senaste två månaderna har jag haft en kompis boende hos mig just på grund av detta. Själv fick jag mitt boende efter en 7 årig bostadskö. En kollega på jobbet skämtade om kommunismen och drog skämtet att en person i ett kommunistland beställde en bil, fick veta att den skulle komma om 10 år ett visst datum och frågade i sin tur om vilken tid eftersom han hade en tandläkartid samma dag. En utländsk kollega kommenterade att det är ju exakt så som det svenska bostadssystemet fungerar och skratten dog snabbt.

Som anställd på en avdelning där mer en hälften flyttat hit från ett annat land upplever denna brist på bostäder dagligen. Snart innebär det att universitetet inte kan ta hit forskare för att det inte finns bostäder. Detta har redan börjat ske i Stockholm, där Skype och andra IT-företag har fått ställa in anställningar på grund av bristen på bostäder. Detta är extremt lönsamma personer som vi vill få hit, speciellt inom start up världen där varje person kan vara värd miljoner, för både företaget, individen och Sverige i övrigt. Själv så märker jag hur mina kursare försöker undvika flytta till Stockholm, släktingar har börjat flytta från Stockholm och jag själv påverkades klart i mitt val av jobb efter studierna att inte flytta till Stockholm.

I jakten på att utplåna orättvisor med att reglera hyrorna så har man nu skapat ett system som är ännu mer orättvist. En ungdom eller nyexaminerad student är tvungen att köpa sig en bostad på grund av bristen på hyresrätter. Man sätter upp barriärer för folk att flytta och tagit bort alla incitament för att byta boende. För att flytta så måste du betala ett flertal procent av ditt boendes värde, dels i vinstskatt, pantbrev, mäklaravgifter etc. Bor du kvar så behöver du i stort sett endast betala en liten kommunalskatt, som dessutom är anti-progressiv (på grund av taket av kommunalavgiften på bostäder har det inneburit att en villa i Danderyd har fått mycket lägre skatt än en villa i Haparanda). Alla ekonomer är överens om att fastighetskatten är en bra skatt, eftersom det som en moms på boende, utöver att den skapar rörlighet på bostadsmarknaden. Istället har vi byggt upp ett system med inlåsningseffekter där man straffas för att flytta och där det är billigare att bo kvar. I Stockholm har det resulterat i att staden har blivit en av de mest glestbefolkade större städerna i Europa, för om du hade turen att köpa något under 90-talskrisen så kostar det bara för dig att minska storleken på ditt boende.

Om man vill att marknaden ska lösa problemet med möjligheten att hyra sin bostad så är man tyvärr illa tvungen att avreglera hyresmarknaden och införa marknadshyror. Om man inte gör det så får man bygga en massa subventionerade bostäder från statligt håll. Något av detta behöver ske, men tyvärr så har man tyckt att det är enklare att stoppa händerna i fickorna och kolla åt ett annat håll alternativt prata runt det. Politikernas svar var att lösa bristen på hyresrätter och problemet med reglerade hyror med att göra om hyresrätterna till bostadsrätter.

Det behöver ju inte vara så svårt. Man kan många gånger bli lite matt på politikernas oförmåga att kolla över gränserna. Ofta målas marknadshyror upp som något helt omöjligt och orättvist, men ändå så har länder så som Norge, Danmark, Finland och Tyskland fullt fungerande system med okej hyresnivåer. I Tyskland så använder de så kallade hyresspeglar som en slags hyreskontroll och Boverket har bland annat rekommenderat deras system som ett slags mellanting mellan kontroll och marknadshyror. Där har de billiga hyror och en av Europas högsta andel av befolkningen som bor i hyresrätter.

Utöver de problem som jag beskriver ovan så finns alla byråkratiska regler som man nästan kan misstänka är skapade för att minska bostadsbyggandet. Byggandet i Sverige har varit mycket lägre än det i våra grannländer, trots att vi har haft en långt mycket större befolkningstillväxt. Ska vi ta emot så många som vi gör i Sverige behöver vi också ha bostäder åt dem, och det är inget som löses genom att ha mikroprotektionisktiska system där grannar klagar på eventuella bostadsområden för att det inte passar in i ett villaområde eller eventuellt kan påverka värdet på deras hur. Ett bra exempel är en debatt som sker i Tyresö, den förort jag är ifrån i Stockholm, där de vill bygga ett äldreboende och lägenheter. Alla vill ha äldreboendet och lägenheterna, men när det ska placeras på en gammal nedkörd mack och barackliknande byggnader så går det inte eftersom det inte passar in i villaområdet. När det ska placeras på en grusplan bredvid en park så passar inte det heller, för att av någon anledning så börjar alla gilla grusplanen. Se bara på Slussen hur den har blivit en nyhet för hela landet. Gick igenom slussen för några veckor sen och undrade när den skulle klappa ihop. Förstår ej vad för arkitektonisk mervärde den betongklumpen har.

Nej, enda sättet att hitta en hyresrätt i detta land är att antingen flytta långt bort från Stockholm eller vad stad heter. Det andra alternativet är att köpa sig en bostad och belåna sig långt över öronen, i en superhet bubbelmarknad påspädd av en politisk vilja över att människor ska äga sitt eget boende. I ett fritt land med marknadsekonomi så vill jag välja hur mina pengar ska sparas, inte tvingas plöja ner allt i mitt boende. Frihet för mig är att ha en hyresrätt och ha en likvid finansiell förmögenhet. Men frihet för mig är också att kunna fritt kunna välja var jag vill bo, vilket gör att jag måste köpa mig en bostad eftersom det inte går att hyra.