I våras så läste jag in mig på net-nets och så kallade deep value företag. Oftast är dessa företag som ser riktigt fula ut vid första anblick, de kan ha en riktigt brokig historik och gå med förlust. Själv fastnade jag för ett företag som jag valde investera i, som test av denna strategi. Företaget var Viking Supply Ship, som precis hade börjat leverera vinster och såg ut som ett allmänt turn-around case då de också skulle göra sig av med den förlustdrabbade verksamheten Transatlanic. Kursen repade sig lite efter mitt inköp och de delade ut ca 10 % av kursen i juni. Däremot vände det riktigt aldrig och på grund av minskat intresse i Arktiskt så har nu årets positiva resultat vänt till förlust. Själv sålde jag mina sista aktier i september med en vinst på ca 15 % inkl utdelning. Nu har man sålt av Transatlantic och ställt av hälften av fartygen på grund av minskad efterfrågan. Marknaden tog inte detta med storm och kursen är nu nere på 3 kronor, nästan -50 % sedan toppen i juni.
Det här visar risken med att investera i företag som inte går bra och sitta kvar i dessa. VSS har levererat negativt resultat 5 av de 7 senaste åren, så årets negativa resultat var inte så förvånande. Visst så levererar billiga företag bra avkastning över tid och VSS kan vända upp från detta, men det är alltid svårt att veta vilket företag som gör det och när.
Det här visar också på varför jag inte investerar i företag baserat på mått som P/B och net-nets. Dessa kan givetvis vara turn arounds, men att endast gå på P/B ger extremt olika resultat från år till år och det är verkligen företag som marknaden hatar för tillfället. Lägst värderade företagen baserat på P/B på Stockholmsbörsen har alla gått ner med mellan -30 – -80 % senaste året. Det är företag så som Nordic Mines, Enquest, Eniro, SSAB, Viking Supply Ships och Africa Oil. Jag gjorde ett antal testportföljer vid årsskiftet och P/B-portföljen har gått ner med -25 % sedan dess, jämfört med +10,5 % för SIX Return Index. Endast Stora Enso har gått plus i portföljen. Eniro har gått ner med -85 % sedan dess. Jag har sett att många som tillämpat liknande strategier har inte haft någon större framgång i år.
Därför investerar jag efter företag som är billiga relativt sin intjäningsförmåga. Kvantitativt innebär det EV/EBIT, P/FCF eller P/E men också andra mått så som P/S och P/B kan vara intressanta. Dessa är mycket trevligare att ha i portföljen och tålamodet blir inte alls lika påfrestande. Mycket hellre har jag företag som MQ, Dedicare och Apple i portföljen än företag som Viking Supply Ships, SSAB och Eniro. Det är trots allt intjäningsförmågan och förmågan att skapa kassaflöden som leder till avkastning i slutändan. Hellre köper jag företag som tjänar pengar än företag som förlorar pengar. Då dessutom strategierna fungerar lika bra över tid så väljer jag att köpa efter pris mot vinst/resultat.
Hur ser ni på net-nets och billiga tillgångscase?