Pensionsmyndigheten har en bra sida som visar på de olika delarna av pensionen och jag tänkte sammanfatta de lite snabbt här:
- Inkomstpension: 16 % av lönen går till nuvarande pensionärer, i förväntan att framtida generationer kommer betala 16 % av sin lön till oss i framtiden. En viss del av dessa pengar förvaltas också av AP-fonderna. Hur mycket man får avgörs med hur mycket man betalat in. Är inbetalningarna små får man garantipension.
- Premiepension: 2,5 % av lönen får man själv förvalta. Standardalternativet är statens förvaltningsalternativ AP7 som investerar i globalindex med hävstång.
- Tjänstepension: Beroende på avtal kan denna ligga på runt 4 % av lönen. Denna får man oftast själv välja var den ska placeras någonstans. ITP är vad de flesta har och där kan man kostnadsfritt välja mellan olika aktörer, medan t.ex. vissa tar ut en avgift per år förutom den avgift själva förvaltningen tar ut.
- Privat pensionssparande: Tills i år så kunde man göra avdrag för privat pensionssparande. Nu är detta utfasat och det är därmed vettigare för de flesta att spara själva. Läs mer i länkarna nedan.
För merparten av de utan större intresse så är det bättre att hålla fast vid entrélösnignarna som erbjuds för premiepension och tjänstepension. Det man kan kolla på är vilken lösning man väljer framöver. Nu har t.ex. traditionell tjänstepension levererat en bra avkastning de senaste 20 åren, på grund av att obligationer har gått upp så mycket, något som troligtvis inte kommer hända framöver.
Så en snabb genomgång av de alternativ man får. Statens alternativ i premiepensionen är en globalindexfond med 50 % hävstång, alltså uppgång samt nedgång är 50 % mer än de underliggande kursrörelserna. Tjänstepensionen kan antingen sättas in i en traditionell försäkring där standardalternativet oftast är 60 % aktier och 40 % räntor + fastigheter, men detta varierar ganska mycket bland olika bolag. Andra alternativet till tjänstepensionen är fondförsäkring, vilket innebär att man investerar i fonder och främst globala aktieindexfonder. Som privat pensionssparande rekommenderas ISK (investeringssparkonto) och att sätta in innehavet i globala aktieindexfonder.
Förväntad avkastning
Vi kan ta lite räkneexempel på förväntad avkastning av de olika förvaltningsformerna:
Förväntad avkastning tillgångsslag på lång sikt (data tagen från Robeco, se länk nedan):
Aktier 8 % per år
Obligationer 4,5 % per år
Fastigheter 6 % per år
AP7 Aktiefond: ca 12 % per år
Traditionell försäkring:
60 % aktier, 20 % obligationer, 20 % fastigheter: 6,9 % per år
40 % aktier, 40 % obligationer, 20 % fastigheter: 6,2 % per år
Fondförsäkring/ISK i global indexfond: 8 % per år
Vi ser klart att sjunde AP-fonden levererar klart högst avkastning med sin hävstång, därefter kommer fondförsäkring/ISK som är placerad i en global indexfond och sist de traditionella försäkringarna. Däremot så ska man ha klart för sig att vid en krasch på t.ex. – 50 % på börsen så går AP7 ner med ca – 75 % medan de traditionella försäkringarna går ner med – 30 % respektive – 20 %, så en klart lägre risk. Så är man villig att låsa in pengarna i aktiefonder och inte drabbas av panik vid en krasch är dessa att föredra, annars är en fördelning med ca 60 % aktier och 40 % räntor att föredra.
Nu kommer vi däremot till hur utvecklingen förväntas vara de närmaste 5 åren, under 2016-2020.
Förväntad avkastning tillgångsslag under åren 2016 – 2020 (data tagen från Robeco, se länk nedan):
Aktier 5,5 % per år
Obligationer -3 % per år
Fastigheter 3 % per år
AP7 Aktiefond: ca 8,25 % per år
Traditionell tjänstepension:
60 % aktier, 20 % obligationer, 20 % fastigheter: 3,3 % per år
40 % aktier, 40 % obligationer, 20 % fastigheter: 1,6 % per år
Fondförsäkring/ISK i global indexfond: 5,5 % per år
Här så underpresterar traditionella försäkringar ännu mer, då obligationer förväntas ge en negativ avkastning de kommande fem åren.
Viktigt att tänka på
Det finns en del saker som är viktiga att tänka på i sitt pensionssparande. Det främsta är att undvika för stora avgifter, då de lätt äter upp kapitalet. Nu har avgifterna pressats ordentligt i pensionssparandet, men avgifter över 0,4 % bör man undvika så gott man kan.
Här är det andra rådet; undvik vara aktiv. Allt för tror gemene man att man är smartare än aktiemarknaden och satsar på diverse marknader. T.ex. är en vanlig missuppfattning att tillväxtländer och Afrika kommer leverera enastående resultat, när det i själva verket är en negativ korrelation mellan hög tillväxt och avkastning. Tillväxtmarknader har gett en negativ avkastning de senaste 5 åren medan globalfonder har gått upp med 65 %. Också genom att vara aktiv och välja diverse aktiva fonder så brukar folk köpa fonder som gått bra senaste tiden och sälja de som gått dåligt, då oftast det brukar gå tvärtom kommande år på grund av fenomenet ”mean reversion”.
Tredje rådet är att känna sig själv. Är man investerad i aktier och ser att pensionsbesparingarna halveras och man säljer av så är det bättre att då välja en traditionell försäkring. På sikt slår fondförsäkringar och rena aktieinvesteringar traditionell försäkring, men det är förutsatt att man själv inte gör något dumt vid en nedgång. Bäst i så fall är att sätta in pengarna i en PPM/fondförsäkring och glömma det. Om man inte klarar det så är en variant med 60 % aktier och 40 % räntor bättre, men då fås också lägre avkastning.
Till sist; tänk långsiktig och inte kortsiktigt. Det lönar sig att ta risk och investera i aktier framför andra former, men bara om man gör det disciplinerat. Dessutom har varje enstaka procentenhet avkastning per år stor påverkan på sikt. En genomsnittlig insättningsperiod i pensionssparandet är 30 år, vilket innebär följande avkastning för de olika alternativen:
Utveckling av 10 000 kr efter 30 år:
AP7 Aktiefond: 300 000 kr
Traditionell försäkring:
60 % aktier, 20 % obligationer, 20 % fastigheter: 74 000 kr
40 % aktier, 40 % obligationer, 20 % fastigheter: 60 000 kr
Fondförsäkring/ISK i global indexfond: 100 000 kr
Avkastningen för rena aktier är nästan det dubbla jämfört med det tryggare alternativet med traditionell försäkring, vilket innebär att man har ca dubbelt så mycket i pension. För AP7 så är det det femdubbla, men då ska man också vara villig att genomlida nedgångar på -75 %.
Om man vill vara aktiv
Standardalternativen är anpassade för personer som inte vill vara aktiva och fungerar bra för detta. Om man nu vill vara aktiv så finns det en bra metod vilket är också den jag tillämpar. Det är helt enkelt att använda Dual momentum, vilket innebär att man utnyttjar marknadspsykologin att det som går upp går upp och det som går ner går ner. Detta fenomen har man identifierat i nästan alla tillgångslag så långt tillbaka då det finns data. Dual momentum innebär också att man kombinerar två olika slags momentum, relativ och absolut. Relativ innebär att man köper den aktiemarknad som gått upp mest, medan absolut innebär att man investerar i räntepapper om aktier gett sämre avkastning än räntor. Detta kollas månadsvis och man jämför avkastningen de senaste 12-månaderna för tillgångslagen. Totalt har detta gett en avkastning på ca 16 % per år mot globala index på 8 % per år under åren 1965-2015 med hälften så stor nedgång. Det innebär att 10 000 kr blir 860 000 kr efter 30 år men med samma maximala nedgång som att man investerat i 60 % aktier och 40 % räntor som skulle gett en tiondel av samma belopp.
En svensk variant är att köpa den fond som gett bäst avkastning av en global indexfond, en svensk indexfond och en korträntefond det senaste året och uppdatera detta varje månad. Detta skulle ha gett följande avkastning de senaste 22,5 åren:
Den totala avkastningen är nästan det dubbla för dual momentum mot Stockholmsbörsen eller sjunde AP-fonden, men nedsidan är endast -30 % mot – 65-75 % för de senare.
För att läsa mer om dual momentum rekommenderar jag att gå in på Antonaccis hemsida Optimalmomentum.com, läsa hans blogg på Dualmomentum.net eller hans bok Dual momentum investing.
Sammanfattning
Att spara på pensionen är oftast ett av de viktigare långsiktiga besparingarna man gör och det är bra att ha det genomtänkt från början. För många är det bra att välja en lösning med 100 % indexfonder och en låg avgift för att sedan helt stänga av. Om man inte klarar svängningarna så är en allokeringslösning med ca 60 % aktier och 40 % räntor ett bra alternativ, även om det drar ner den långsiktiga avkastningen. Om man är villig att vara aktiv så går det att få en klart högre avkastning till lägre risk med hjälp av dual momentum, men detta passar inte alla och det är riktigt svårt att agera på signaler man fått från en simpel modell. Däremot är det inte svårt och om det leder till en 8,6 gånger högre pension så kan det vara motiverat, bara man är medveten om riskerna.
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/2015/09/18/nej-det-ar-inte-vart-att-lonevaxla-till-ett-pensionssparande/
https://secure.pensionsmyndigheten.se/PrivatPension.html
https://www.robeco.com/