Det är något speciellt med långsiktig aktieinvestering

Jag har börjat mer och mer bli såld på att investera långsiktigt i bolag och börjar förstå fascinationen i detta. Det är något speciellt med att köpa bolag som man vill äga på lång sikt och som man får för en billig peng. Visst, att äga en koncentrerad portfölj som man förvaltar aktivt och hittar guldkorn som man håller en medellång period kan skapa en högre avkastning, men däremot kräver det oftast mycket tid och engagemang. Det är den approach som jag haft det senaste året, men insett att det kräver ofta för mycket engagemang och bevakning. Dessutom så har jag insett att det är sjukt svårt att sälja rätt bolag, behöll t.ex. Proffice och VSS i somras och sålde Byggmax och Per Aarschleff. De jag behöll gick ner – 8,2 % och de jag sålde gick upp med + 18,2 %. Hade däremot min investeringshorisont varit flera år hade jag snarare behållit de senare och sålt de första. Visar på det viktiga; behåll vinnarna, sälj förlorarna. Då jag inte tycker Proffice och VSS platsar i min långa portfölj så sålde jag dessa nu med.

Bättre är i så fall att koncentrera sig på en sak; köpa bra och billigt. Eller som jag såg Syding hade skrivit i stilen “köp billigt, sälj riktigt dyrt”. För ett år sedan var t.ex. Byggmax billigt och jag slog till, men vet ej om man ska klassa det fullt som “riktigt dyrt” idag. Det skulle jag däremot säga om spelbolagen. Dessa gick att köpas riktigt billigt för några år sedan, men idag skulle de vara gränsfall om deras värdering går att motivera. Däremot skulle jag ha svårt ändå för att sälja dem ifall man ska se till att vara riktigt långsiktig.

En sak däremot som många satsar på med långsiktig värdeinvestering är att på något sätt citera Buffett och kunna motivera vilket pris som helst då bolaget är så fantastiskt. Efter mycket läsande om hur dåliga analytiker och andra är på att avgöra tillväxt så är jag skeptiskt till förmågan att motivera vissa värderingar, t.ex. P/E 30 pga en hög tillväxt och se det som en “Buffett”-investering. Allt för ofta så antar man att en historisk tillväxt fortsätter och därmed satsar på detta företag. Coca Cola brukar tas upp som exemplet över hur Buffett lyckades. Däremot så gick han in ganska tidigt då det fanns potential för det att växa. Om man köpte under år 2000 då det värderades till P/E 50 så har man inte fått så mycket avkastning tills nu. Däremot tror jag man ska följa Buffett i att t.ex. köpa IBM nu, då de har tillfälligt har presterat dåligt och därmed har en pressad värdering. De stora vinsterna gjorde han i företag som marknaden inte alls gillade för tillfället och var lågt värderade. Ett sådant exempel är American Express. Det är just denna approach som de bästa värdeinvesterare jag sett har, att köpa något i motvind när det är riktigt billigt och undvika hoppa på tåg som gått för sent.

Jag satsar på två sorters företag, ena är företag som går bra men som har vissa risker som är inprisade i dagsläget och som oftast inte hunnits värderas upp. Sådana företag är Dedicare, Bakkafrost, MQ och Doro. Andra företag är företag som är billiga dels på grund av mer eller mindre långvariga problem, men som har ett starkt varumärke eller verksamhet. Detta är företag så som Oriflame, Lucara och Tethys. Som jag skrev i tidigare inlägg kollar jag på att utöka dessa två poler av företag. Till den första polen av företag, bra men billiga företag så skulle kanske SJR, ÅF, Lear, Intel, Cisco och Apple platsa. I den andra polen så skulle kanske IBM, ABB och Nokian däck passa. Nu är de lite överlappande och svåra att skilja på.

Framöver tänker jag hålla utkik mer på mid-cap segmentet, eftersom det är där de bästa bra och billiga företagen oftast finns. Om vi ser en mer turbulent börshöst så kommer det komma fram allt mer intressanta köplägen.

Är det några bra och billiga aktier ni kollat in i dagsläget?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *