Då jag ogärna vill ligga utanför marknaden ett längre tag så kan det luta över att jag kommer gå över till ETF:er. Efter en diskussion efter förra inlägget och kontakt med DeGiro så visade sig att det man inte behöver växla mellan SEK och USD om man väljer manuell växling. På så sätt blir kostnaden endast 20 kr per affär plus 0,02 % om man köper en ETF. Vid en portfölj på 100 000 kr så blir då kostnaden endast 0,04 % per affär, vilket i så fall inte är speciellt dyrt. Så vid nästa byte av innehav i Dual momentum-portföljen så köper jag troligtvis ETF:er och flyttar över till DeGiro. Jag har startat ett konto där nu för att kolla in hur allt fungerar så länge.
Vid månadsskiftet så var S&P 500 upp + 11,21 % i årstakt. Avkastningen har varit ungefär 7-8 % sedan månadssluten augusti, september och oktober vilket innebär att börsen behöver falla med ungefär 6-7 % för att en signal ska slå ut. Däremot så är avkastningen endast 2-3 % sedan november/december vilket gör att en mindre nedgång till årsskiftet skapar en signal. Allmänt ser trenden svag ut för S&P 500 och det känns troligt att ett byte kan komma att ske närmaste halvåret.
Vid nästa månadsslut så kommer en större omallokering ske i de kvantitativa portföljerna. De är nu uppdelade efter tre olika strategier jag testat hittills där den största portföljen är den enkla aktieportföljen. Troligtvis så kommer en av de andra vara fortsatt en magic formulaportfölj och P/B-portföljen bli en EV/EBIT-portfölj. Dessa kommer sedan omallokeras varje kvartal i ett löpande schema (en portfölj omallokeras per kvartal, innehavstiden är 1 år för aktierna).
Var inte strategin enligt tidigare inlägg att köra momentum mellan global och Sverige. Hur tänker du kring valutarisken. Jag har för mig att du resonerade även kring den och kom fram till att en globalfond minskade exponeringen mot USD från 100% till ~50%. Har du några nya resonemang här?
V
Jo, så var det. Men insåg att USD/SEK är ganska volatil så det är bättre att alltid vara exponerad mot amerikanska ETF:er istället som dual momentum är från början. Du kan se skillnaden mellan de två strategierna på grafen här: http://investerarfysikern.blogspot.se/p/investeringsstrategi.html
I dagens läge begränsar det också nedsidan markant med -7 % mot – 20 % och över tid ger det en bättre avkastning till lägre risk. Insikten kom lite efter jag läst denna artikel: http://www.dualmomentum.net/2015/06/dual-momentum-for-non-us-investors.html
Så genom att vara 100 % investerad i US under längre tid så sker ingen större skillnad och valutarisken kan ses som marginell i så fall, även om det kan kännas segt att köpa USD till dagens pris.
Jag får be om ursäkt för de uteblivna frågetecknen. Det är lite sent och jag skriver på mobilen, vilket jag är ovan vid.
V
Tack för länkarna! En fråga, i grafen på din sida, är det avkastningen i SEK vi ser för båda portföljerna? Eller finns det en valutaeffekt på dessa? Den ena i USD och den andra i SEK?
V
Ja, så är det. Båda i SEK för att se vad som är bäst. Därför har till exempel GEM gått sidledes 2009-2012 och sedan upp markant 2012-2015 (drivna av valutarörelser). I detta inlägg beskriver jag lite mer varför jag gick över: http://investerarfysikern.blogspot.se/2015/07/insikter-om-dual-momentum.html
Om du väljer Länsförsäkringar USA Index eller Swedbank Robur Indexfond USA istället för SPP Aktiefond USA så slipper du långa likviddagar (i.e. om man har Avanza). Byt-funktionen är också användbar – när man inte använder den blir det lätt så att man loggar in ett dussin gånger för att se om pengarna kommit in. Om man köper en EFT så har man en säker förlust på grund av courtage och ju mer pengar du tjänar desto mer får du betala i courtage vid nästa omallokering. Som Per H. Börjesson skrev är avgifter det enda vi känner till på förhand. Personligen hade jag hellre haft mina pengar utanför marknaden en dag än betalat för att omallokera dem / Nemo
Ok, tack för tipset. Ja, känner också att det är bättre med fonder där man slipper betala avgifter vid byten. Däremot är det svårt att efterlikna global equity momentum med svenska fonder, speciellt när det kommer till en räntefond i USD. Då finns det bara dyra fonder också och oftast i korta räntor. En svensk sammansättning skulle ha i snitt 0,3-0,4 % avgift per år medan amerikanska ETF:er skulle ha en avgift på 0,1 % per år. Med en avgift på 0,04 % per byte så skulle amerikanska ETF:er bli billigare för upp till 7 byten per år. Så kollar man på avgifter så kan en ETF-strategi vara bättre ändå.