Placering av buffertsparande

Jag har mitt sparande uppdelat i två delar: ett långsiktigt sparande som ligger i Fysikportföljen och som jag överlåter helt åt mina strategier, inga aktiva beslut, samt ett buffertsparande för att jämna ut fluktuationer i vardagen och för att aldrig behöva röra mitt långsiktiga sparande. I ett tidigare inlägg skrev jag att jag behöver utöka min buffert till slutet av min doktorandtid och det känns som ett bra läge att successivt börja göra det nu med en högt värderad börs och så vidare. I dagsläget så har jag hela min buffert sparad på ett sparkonto med en ränta på hela 0,6 % (Santander via Avanza), men känner att om den nu ska öka med ett par månadslöner så känns det lämpligt att försöka satsa på att få en något högre ränta.

Så kravet på buffertsparande är att detta inte ska minska nämnvärt och vara relativt lättillgängligt. Därför har jag hittills haft det på ett sparkonto, men varit missnöjd med avkastningen och kollar därför på alternativ. De alternativ jag kollat på är dels räntetrippeln som Claes Hemberg skrivit om. Det är en kombination av tre korträntefonder: SPP företagsobligation, SEB företagsobligationsfond och Spiltan räntefond. Jag har också kollat på bara Spiltan räntefond då den har gett bra avkastning till liten risk och avgift. Totalt tror Claes Hemberg att räntetrippeln ger ca 2-3 % per år och Spiltan räntefond kan ge 1-2 % per årframöver. En annan fond som Jan på RikaTillsammans rekommenderar är Catella avkastning, vilken är ganska lik Spiltan räntefond.

Jag har också kollat på olika hedgefonder som har lyckats bra att skapa en stabil avkastning. Placera har skrivit en artikel om detta. Atlant Stability är ett lågriskalternativ, men här blir avkastningen inte så mycket högre än räntetrippeln då den enligt Placera är ca 2-4 %. Andra multistrategi hedgefonder som Brummer multi-strategy går också bra, denna har stabilt gett en bra avkastning och förväntas ge ca 3-5 % enligt Placera. Däremot handlas den endast månadsvis, vilket känns mindre lämpligt för ett buffertsparande då pengarna kan då vara låsta när man vill ha dem. Catella Hedgefond är då ett alternativ som gett en avkastning i klass med Brummer senaste 5 åren med samma avgift. Största fallet hittills har varit -6 % vilket är lite mer än de andra fonderna med lägre risk. Catellas hedgefond är också den tredje mest köpta på Avanza senaste veckan (Spiltan Räntefond är etta) och blev utsedd till årets hedgefond 2014 av Privata Affärer.

Obligationer och långa räntefonder tas ut ur beräkningen då dessa är alldeles för riskfyllda i dagens lågränteläge, samt aktier och aktiefonder då det är för riskfylld i det korta sparandet. Detsamma gäller preferensaktier som flera nu har dykt betydligt av en något högre ränta. Om de nu faller ca 10 % eller mer på att den 10-årsränta räntan går upp 0,9 %, hur blir det då om de korta räntorna går upp?

Både preferensaktier och hedgefonder är relativt nya på den svenska marknaden och det känns lite riskfyllt i att investera i nya instrument. Efter att ha läst Grahams ”The Intelligent Investor” så ställer jag mig ytterst tveksam till dessa som innehav. Den stora faran är ett ”black swan” event likt det som hände med subprime-lånen.

Ett annat alternativ skulle vara den permanenta portföljen. Alla delar av denna är ganska volatila, men tillsammans så skapar de en riktigt bra kombination. Meb Faber går igenom den i sin bok ”Global Asset Allocation” och den visar sig vara den portfölj som har haft lägst maxnedgång av de portföljer han går igenom, totalt -13 %. Samtidigt har den haft en avkastning på totalt 8,5 % under åren 1973-2013. Jan på RikaTillsammans har också skrivit om denna och rekommenderar den som främsta portfölj att spara i för att få en bra avkastning till låg risk. Att kombinera den portföljen med en ränteportfölj/sparkonto skulle kunna vara en bra kombination för ett buffertsparande. Min tanke här är att då ha ett sparkonto med upp till en månadslön för de utgifter som sker i vardagen och sker inom det närmsta året. Den permanenta portföljen används för ett permanent buffertsparande om kanske 3-4 månadslöner som kan säljas av vid behov (i värsta fall med en -13 % förlust men då med en bra avkastning tills dess). Allt detta för att få en bra avkastning och aldrig behöva sälja av den långa portföljen i dåliga lägen.

Den permanenta portföljen känns också vettig för att det skulle kännas segt att ha en buffert på 50 000 – 100 000 kr på ett bankkonto med nollränta. Jan gjorde en jämförelse mellan RikaTillsammansportföljen (permanenta portföljen) och ett bankkonto och visade att om man justerar för inflation är det senare ett mycket sämre alternativ. Däremot är det svårt att investera i guld-delen just vid låga belopp på portföljen samt att jag redan har aktiedelen i min Fysikerportfölj. Därför kan det vara bättre att till en början sätta in pengarna i en ränteportfölj och sedan om bufferten är stor nog fundera på om det är lämpligt att göra om denna till en permanent portfölj. Däremot gillar jag konceptet att fördela sparandet mellan de två tillgångarna räntor och aktier av flera anledningar, något som jag gjort i Fysikerportföljen, vilket talar för att behålla en ränteportfölj.

Får se vad jag gör framöver, men det talar för en ränteportfölj med en variant av räntetrippeln eller liknande. Det är också ett bra sätt att få ner risken i hela innehavet, inklusive mitt långsiktiga sparande som för tillfället ligger till 100 % i aktier. I dagsläget är korta räntor att föredra, men i framtiden kan längre räntor också utgöra en del av buffertsparandet likt kombinationen i permanenta portföljen.

Hur sparar ni ert buffertsparande? Vad säger ni om hedgefonder eller den permanenta portföljen i buffertsparandet?