Funderingar om konjunkturstrategin

Senaste månadernas upp och nergångar har fått mig att fundera lite över min konjunkturstrategi. Jag har gått efter den i 1,5 år nu men ännu har inte någon signal slagit ut vilket har gjort att jag inte behövt sälja av något. Tidigare tillämpade jag den på mina indexfonder och var nöjd med det, men senare tyckte jag att Dual momentum passade bättre och var bättre beprövat, speciellt på globalfonder. Nu tillämpar jag det på mina aktieportföljer, vilket innebär att jag ska sälja av hälften vid signal och köpa tillbaka hälften igen. Det finns däremot några problem med strategin, ena är att den är inte lika ”säker” som en momentumstrategi och andra är att den inte alltid fungerar så bra med en mekanisk investeringsstrategi. Det känns också osäkert att sälja av halva innehavet då varje ut och inhopp i marknaden adderar osäkerhet. Därför funderar jag på att istället tillämpa en mildare variant där jag justerar insättningarna efter konjunkturen.

Som marknadsindikator i konjunkturstrategin använder jag konjunkturbarometern. Börsen har korrelerat riktigt bra med konjunkturen de senaste 40 åren och därför har konjunkturbarometern varit en bra måttstock. Tanken är att man säljer av sitt aktieinnehav när konjunkturen är på topp och köper tillbaka det i lågkonjunktur. Det hela har gett 4 % högre avkastning per år i mitt tidigare backtest på Fama-French data och jag testade också på låga P/E-aktier och det gav liknande resultat där. Däremot så har jag varit lite tveksam om det verkligen gäller på aktier som köps efter en mekanisk investeringstrategi likt magic formula eller den strategi som jag använder i enkla aktieportföljen (EV/EBIT + momentum).

I två av de backtester jag sett på den svenska börsen (länk nedan) så har det inte varit så bra att följa konjunkturstrategin. Säljsignal sker 3 månader efter barometerindikatorn är över 110 och köpsignal 3 månader efter indikatorn är 90. Det innebär att man borde legat utanför marknaden mars 2000 – september 2001, januari 2007 – oktober 2008 samt september 2010 – januari 2013. I olika backtester jag kollade så gav Magic formula en avkastning på runt + 20-30 % i första perioden, – 20-50 % i andra perioden och + 30-40 % i sista perioden. Enligt Greenblatts test i USA så gav Magic forumla positiv avkastning under åren 90-talets hög/lågkonjunktur 1990-1991 och under året 2000-2001. Totalt gav Magic formula i USA 73,5 % under 1990-1991 och 83 % under åren 2000-2001. Däremot så föll Magic formula portföljen med -45 % under åren 2007-2008. Så Magic formula går inte särskilt efter konjunkturens mönster, utan det är endast under finanskrisen den gick mycket sämre än en räntefond/obligationsfond. Däremot är det direkt efter en krasch formeln visar sina framfötter och har visat sig gå upp med 70-120 % på ett år.

Så med tanke på tidigare tester av Magic formula och liknande strategier så är det nästan endast under finanskrisen det var bra att gå ur marknaden, men då var den en risk att man missade återhämtningen. Av denna anledning är jag lite tveksam till att sälja av innehavet på grund av konjunkturstrategin. Däremot har jag funderat på en annan strategi vilket är att anpassa insättningarna efter konjunkturen. Det innebär att jag avvaktar att sätta in pengar i portföljen tills konjunkturen har vänt. Då skulle min strategi vara att göra insättningar som vanligt fram tills konjunkturbarometern går över 110. Sen när den gör det slutar man med insättningarna men portföljerna löper på som vanligt. Insättningarna görs då i räntefonder. När väl konjunkturbarometern faller under 90 så börjar man med insättningar igen, nu i lite högre grad på grund av det sparade kapitalet. Om nu konjunktursignalen inte slår ut så kan man också ha en absolut momentumsignal som backup, vilket innebär att man inte gör insättningar om börsen gett sämre avkastning än korta räntor det senaste året.

I min aktiva portfölj har jag friheten att göra lite mer som jag vill. Hittar jag en bra aktie köper jag den, men annars kan jag sitta på en större kassa. Där kan jag också justera med hjälp av konjunkturen och utifrån den bedöma när det är lägligt att köpa aktier samt stå utanför. Men här skulle man också kunna justera också med insättningarna efter konjunkturbarometern.

En annan anledning till att jag hellre vill justera insättningarna istället för att sälja av innehavet efter konjunkturen är just den extra risk man tar genom att ligga utanför marknaden. Marknadstajming är svårt, även om konjunkturstrategin visat bra resultat. Dessutom så känns det lämpligt nu att testa ligga kvar då mitt kapital ännu är litet och man får testa hur man själv reagerar till vid en krasch eller sättning. Däremot undrar jag hur jag skulle reagera om jag visste att jag hade möjligheten att sälja av och portföljen dyker med -50 %, det skulle kännas lite segt. Men kollar vi på alla de som använder mekaniska strategier eller vanliga strategier så är det ingen som förespråkar marknadstajming, förutom vissa momentuminvesterare. Med tanke på att jag redan tillämpar det i min momentumportfölj så kan det kännas lämpligt att gå på en helt mekanisk portfölj utan marknadstajming, bara kanske justera insättningar. Dessutom kanske det inte ens blir en konjunktursignal, vilket ännu mer talar för att justera insättningarna som en mer mild variant av strategin är bättre. Det blir till att fundera lite mer om det hela.

Vad tror ni? Använder ni marknadssignaler i era investeringar och om ni skulle ha en mekanisk strategi skulle ni använda det på den?

Läs mer:
http://www.borsdata.se/strategy
https://vardebyran.wordpress.com/2014/11/16/the-magic-formula-backtest-2002-2012/

6 reaktioner på ”Funderingar om konjunkturstrategin”

  1. Först, jag är amatör och du är garanterat mer kunnig än jag. Men, jag kan inte låta bli att tycka att du hör något väldigt enkelt väldigt svårt. Varför inte bara köpa "bra"* bolag till rimliga priser och aldrig sälja?

    * I mitt tycke stabila och stora bolag som delar ut en del av vinsten och inte hotas för mycket av förändringar i omvärlden.

  2. Bra kommentar. Kanske för att jag är fysiker, kan inte göra saker enkelt 😉 Har funderat på att investera så, men tycker det är nästan svårare att köpa något jag vill behålla för evigt. Läst också för mycket forskning som gör att jag i så fall hellre skulle köpa en indexfond (även om det skulle vara trevligare att ha aktier). Men jag får se framöver, det kanske blir några sådana aktier också.

  3. 🙂 Är ju själv inte helt rationell. Jag vet att billiga indexfonder/ETF är rätt för mig, investerar mest i aktier ändå. Jag behöver utdelningarna för att hålla motivationen uppe.

  4. En ganska vanlig variant är ju att använda MA som styrmedel för att minska risk och, i vissa fall, öka avkastning.

    – MA200 är vanligt förekommande.
    – MA12months används här: http://blog.alphaarchitect.com/2015/02/13/asset-allocation-horserace-robust-asset-allocation-raa-vs-dual-momentum/.
    – Här är en annan variant baserad på MA som ett alternativ till Dual Momentum, med generallt bättre riskjusterad avkastning: http://blog.alphaarchitect.com/2015/02/13/asset-allocation-horserace-robust-asset-allocation-raa-vs-dual-momentum/

    Finns ju även en hel uppsjö andra tekniska indikatorer inom teknisk analys som kan vara intressanta att använda för mekasnisk allokering. RSI, Stochastic, CCI, MACD, Ballingerband, MA crossovers m.fl. Kan appliceras i olika perspektiv så att det passar och harmoniserar med övriga portföljstrategin: vecko-, månads-upplösning t.ex.

    Mvh,
    Jonas W

  5. Tack, inte sett den jämförelsen mellan RAA och Dual momentum. Den var intressant. RAA är bra men för att få högre avkastning än dual momentum så verkar det som att man måste använda hävstång. Det fick mig att fundera lite. Själv gillar jag mekaniska strategier hellre än t.ex. konjunkturstrategin som går på ett index. Nu fick jag också svar på om en quantitative value fungerar med RAA eller en tajmande strategi eller ej: https://www.dropbox.com/s/pwji8dzviezcsx4/QV_Factsheet_Final.pdf?dl=1
    Visar sig dra ner avkastningen med 1,43 % per år men till lägre risk.

  6. @Anonym

    Kan bara hålla med dig. Varför skall saker göras så svåra som möjligt? Läste följande i en bok om investeringar: The simple investments are very often the best. And that goes,too, for the simple loans, the simple Insurance, and the simple financial plans.
    Detta liknar sökandet efter det perfekta roulette systemet.

    Bolag som Maersk, Fortum och för den delen Sampo representerar vettigt värderade bolag som kan köpas till rimliga priser.

    Sommarhälsning

    Lars

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *