På senare tid har jag funderat lite över hur man ska tänka om sina investeringar. Mitt mål här på bloggen är att skapa en robust strategi för att göra investeringar som jag känner mig trygg med och kan investera efter långsiktigt. Det har inneburit att jag satt ihop min ganska komplexa struktur med flera portföljer, där man sprider riskerna på flera olika beprövade strategier. Jag fick kommentaren här på bloggen igår om varför jag gjorde det så svårt för mig och inte bara regelbundet köper stabila aktier som jag håller för evigt. Jag tänkte här gå igenom varför jag inte gör det och att egentligen är flera av mina portföljer ganska enkla i sig själva.
Varför jag inte är en buy-and-hold investerare:
- Jag har läst för mycket litteratur om hur svårt det är att aktivt slå index i att försöka hitta bra aktier som man vill hålla för evigt. Warren Buffett är ett exempel på en som lyckats, men han rekommenderar sina efterföljare att helt enkelt köpa en indexfond. Däremot har jag läst mycket av de som lyckats bra och det är oftast för att de köpt billig kvalitet och utnyttjar ”mean reversion”, därför satsar jag att aktivt investera efter det.
- Jag vill inte satsa allt på ett kort. Själv kanske jag går över till att investera aktivt i stora stabila företag framöver, vem vet, men däremot vill jag inte satsa allt på min egen kapacitet att välja ut företag. Dessutom tror jag inte på att analytiker är så bra i att se in i framtiden, speciellt efter att nu ha läst Daniel Kahnemans bok. Man tenderar lätt att extrapolera in i framtiden, även om snarare det motsatta händer via ”mean reversion”. Därför köper jag inte dyra ”kvalitetsbolag” som H&M och skippar att förutsäga långsiktiga trender som att ABB kommer att vinna på framtidens automatisering.
- Det finns väldigt mycket forskning som säger att marknader inte är effektiva, men om vi människor försöker så är dem det. Därför följer jag modeller av mekaniska strategier som investerar åt mig som utnyttjar denna ineffektivitet.
Det finns många fler anledningar men istället för att skriva om vad jag inte gör så skriver jag istället om vad gör.
Så min investeringsfilosofi är helt enkelt använda ett antal beprövade strategier och låta dessa göra jobbet. Dessa i sig är inte så komplicerade men det kan vara svårt att få en överblick. Jag delar upp innehavet lika i tre portföljer: Enkla fondportföljen, Enkla aktieportföljen och Aktiva aktieportföljen. Det innebär att jag delar innehavet lika mellan att investera i indexfonder, mekanisk aktiestrategi och att själv investera innehavet. Här kommer en liten genomgång av dessa.
Enkla fondportföljen
Detta är min gamla indexportfölj som allt mitt långsiktiga sparande startade med. Denna portfölj investerar i indexfonder och utnyttjar marknaders tröghet. Detta innebär att helt enkelt varje månad byta till den indexfond av sverigefond, globalfond och räntefond som gått upp mest det senaste året. Den är som en bas i mitt sparande då den gett en bra avkastning men inte så mycket volatilitet. Total avkastning under testperioden 1974-2013 i USA är 17,43 % per år, standardavvikelsen 12,64 %, sharpekvot på 0,87 och maximal nedgång -22,72 %. Den är simpel och bygger intressant nog på ganska mycket forskning om finansmarknader.
Enkla aktieportföljen
I enkla aktieportföljen tillämpar jag en mekaniska strategi. Denna investerar efter EBIT/EV + momentum, en liknande variant av Magic formula. Två aktier köps varje månad efter formeln och byts ut efter ett år. Denna strategin har i USA gett avkastningen på 20,81 % per år, standardavvikelsen 18,48 %, sharpekvoten 0,86 och maximal nedgång -54,5 %. Denna är alltså mer riskfylld än enkla fondportföljen men har gett en högre avkastning. Tidigare har jag tillämpat en marknadstajmande strategi på denna men efter att ha läst på t.ex. AlphaArchitect efter gårdagens inlägg så misstänker jag att den kan dra ner avkastningen. Som oftast med investeringar är enkelhet bäst och därför funderar jag på att helt enkelt skippa detta. Jag hade en mailkonversation med en läsare här på bloggen där vi kom fram till att bäst är nästan att logga in en gång per år i depån och annars glömma bort den.
Aktiva portföljen
I min aktiva portfölj har jag fria tyglar att göra vad jag vill. Här kan jag vara ”market genius” och fördela investeringarna över konjunkturen eller efter momentum. Som jag skrev tidigare så försöker jag köpa bra och billiga bolag i denna portfölj. Portföljen ska också få mig att förstå mig själv bättre som investerare. Detta kanske blir en portfölj med stabila bolag som jag håller för evigt, men just i dagsläget har det gått bra med det jag gjort. Denna portfölj är mer till för utveckling och kommer bli den jag skriver mer om här på bloggen.
Så framöver kommer ca 1/3-del vara fördelad i varje portfölj. Hittills i år så har jag själv lyckats bäst att förvalta mina pengar med en uppgång på ca 20 %, medan fondportföljen gått som index och den mekaniska strategin gått något sämre. Det ska bli intressant att se nu nästa halvår vem som det går bäst för.
Vad kul att min (och Lars) kommentar sporrade dig till ett helt nytt inlägg. När du skriver mean reversion så tänker jag omedelbart på den ultimata mean reversion, dvs att börsen alltid går upp över tid. Den riktigt intressanta frågan är, kan vi extrapolera det in i framtiden? Men om vi inte kan det, innebär inte det då att mänskligheten stagnerar eller utrotas? Och då spelar det ingen roll vilken investeringsfilosofi man har? Eller är jag för filosofisk nu…
I vart fall, så här gör jag. Istället för indexfonder som är för tråkigt försöker jag bygga min egen indexfond med direktägande i aktier. Därför struntar jag helt i allt raljerande om "diworsification". Jag skulle vara överlycklig med >100 positioner. Då spelar det ingen roll om <1% ABB eller HM inte gick som det var tänkt. Även om jag och Lars var i samma läger på förra inlägget kan jag tänka mig att han skyggar inför min investeringsfilosofi om han läser den 🙂
Ja, alltid roligt att få frågor om ens strategi, får en att tänka igenom det då.
Intressanta funderingar. Så länge ekonomin växer så växer börsen. Därefter så kommer den alltid att ge utdelningar. Vi får se nu vad som händer om allt börjar gå långsammare.
Det är faktiskt en smart strategi. Sett flera andra som gör liknande och jag tror att det kan vara en bra strategi eftersom det ger en mental spärr så att man inte säljer av vid en krasch. Att sälja en indexfond är nog mycket enklare än att sälja av >100 aktier i olika stabila bolag. Kanske hamnar där jag med.
Hej,
Jag har läst flera av dina inlägg som inspirerat mig till läsning av dual momentum och Meb Faber.
Antagligen gör jag det lite klurigt, men det är kul och jag gillar klura :). Min portfölj (som jag gradvis ska fada in är), fokuserar på dual momentum och försöka dra upp värdet med alternativa investeringar (inspirerat av Ivy portfolio strategi). Jag har inte räknat på historiken, konkret.
15 % Brummer Multi Strategy x 2 (Buy & Hold)
10% Spiltan räntefond
10 % utdelningsaktier t ex Telia
10% Reit (Letar efter en bra kanadensisk då jag ser det som riskabelt med nuvarande USD/sek värdering)
5 % råvara
50 % Dual momentum (SPP Global/ AMF småbolag)
Enskilda aktier annat än utdelningsfokuserade, tänkte jag försöka att hålla mig borta från, men eventuellt kanske något investmentbolag.
Tack för en superbra blogg!
/amatörinvesteraren
Intressant upplägg. Har också funderat på en liknande kombination. Den känns säker och utnyttjar riskspridningen. Lycka till med portföljen, maila eller hör gärna av dig om vad för portfölj du slutligen kommer att använda.