När kommer vi att se en blocköverskridande skattereform?

Innan jag gjorde ett djupdyk bland aktier här på bloggen så skrev jag om nationalekonomiska problem samt skattesystem etc. Bland annat om hur vi klart avvikit från 1991-års blocköverskridande skattereform som enligt mig var ett bra system. Mycket av det tas upp i dagens DN-debatt av SACO och LO. Det jag skulle se främst av allt är en blocköverskridande skattereform där vi kollar lite runt om oss i västvärlden och inför system som fungerar och har stöd av forskning. Tyvärr har tidigare sätt att beskatta t.ex. fastigheter och arv varit alldeles för snäva och icke-progressiva och Sverige har stuckit ut och fortfarande sticker ut som ett av de länder där man kraftigt beskattar ”vanliga människor” när man egentligen vill komma åt extremvärdena. Sverige har t.ex. bland västvärldens lägsta medianförmögenheter medan vi har mest antal dollarmiljonärer i procent av befolkningen enligt 2012:års Credit Suisse Global Wealth Report. Det är riktigt svårt att bygga upp en rikedom i Sverige via lön t.ex. men det är lätt att bibehålla eller öka en större förmögenhet. Själv hör jag och majoriteten av väljarna till de förstnämnda, de som inte är dollarmiljonärer, och som vill bygga upp en lagom stor förmögenhet. Notera att en dollarmiljon idag på 8,6 miljoner sek ger vid 4 % direktavkastning en inkomst på 20 000 kr i månaden, en nivå man kan leva på.

Så det som nämns i artikeln och som nämns bland annat på bloggen Ekonomistas så bör ett par reformer genomföras, läs gärna deras valmanifest. Följande är ett axplock där jag adderat kommentarer och några egna förslag:

  • Enhetlig moms: Flertal undersökningar har visat att olika momser på t.ex. mat etc är ett riktigt trubbigt verktyg för till exempel fördelningspolitik. Därför så finns det ingen mening med att ha olika momssatser vilket gör att det bästa är att ha enhetlig moms. Dessutom så är moms ett av de minst skadliga skattebaserna, eftersom vi behöver handla varor. Så hellre en hög moms-sats en hög skatt på arbete. Däremot så finns det forskningsresultat som visar på att en sänkt tjänstemoms skulle öka konsumtionen av tjänster markant: http://ekonomistas.se/2014/10/01/ekonomistas-valmanifest-har-ratt-om-fastighetsskatten-men-fel-om-enhetlig-moms/
  • Avskaffande av av värnskatten: SACO har länge drivit att man bör avskaffa värnskatten för att motivera folk att skaffa högre utbildningar. Sverige är ett av de länder där det lönar sig minst att utbilda sig vidare på universitetet. Enligt forskning så skulle också en avskaffad värnskatt kunna öka skatteuttaget eftersom fler skulle då vara villiga att ta ut högre lön än att istället sätta av till pension. (Vanligt bland folk som betalar värnskatt att på något sätt komma runt skatten via pensionsavsättningar eller liknande.)
  • Inför fastighetsskatt och sänk ”flytt”-skatterna: Många nationalekonomer är överens om att fastighetsskatten är ett bra medel för att beskatta kapital eftersom det inte går att flytta. T.ex. i USA och i andra delar av västvärlden så är fastighetsskatten en stor del av skattebasen. I USA så kommer ca 30 % av de lokala skatterna från fastighetsskatten. När jag bodde i Zürich så insåg jag att ägaren av huset där jag bodde fick betala mer i fastighetsskatt än vad jag skulle betala i inkomstskatt som färdig ingenjör/fysiker. Däremot bör denna vara ganska begränsad och progressiv samt ersätta ”flytt”-skatterna. Avskaffa stämpelskatterna och sänkt reavinstskatten samtidigt som fastighetsskatten ökas. Målet behöver inte vara att öka skatteuttaget, utan att öka rörligheten på bostadsmarknaden där man idag gjort tvärtom. Detta är en känslig skatt där man inte vill driva ut folk ur sina hem, men idag så fungerar systemet tvärtom där man låser fast folk i sina hem. Dessutom så har vi redan en fastighetsskatt på kommersiella fastigheter och hyreshus, så det känns lämpligt att beskatta hela bostadsbeståndet i så fall. 
  • Inför grundavdrag för kapitalinkomster: Det har diskuterats på några aktiebloggar att man bör införa grundavdrag för kapitalinkomster, likt det man har i Storbritannien. Där är grundavdraget 11 000 GBP per år vilket är ungefär 140 000 kr. Det skulle räcka med att införa ett grundavdrag liknande de som finns för arbetsinkomster på ca 20 000 kr för att kraftigt motivera ett ökat sparande. Det skulle med en ISK-skatt på ca 1 % (3,33 % statslåneränta) kunna ge ett skattefritt sparande på upp till 2 miljoner. Detsamma gäller på ett bankkonto med liknande ränta som statslåneräntan. En mycket välkommen nyhet till oss småsparare och som skulle kraftigt öka incitamenten att ha en buffert eller ett långsiktigt sparande. Detta skulle också kunnas tillämpas på fastighetsskatten, där man med 1 % skatt skulle då kunna äga en fastighet med värde upp till 2 miljoner utan att betala skatt.
Utöver dessa punkter så tycker jag att Ekonomistas valmanifest har några bra poänger med att avskaffa hyresregleringen, ersätta överskottsmålet med ett balansmål samt att införa en global koldioxidskatt. 
Alla ovan nämnda reformer är motiverade av deras effektivitet som skattereformer och lämpliga för en blocköverskridande överenskommelse. Snarare skattesatsen bör debatteras än skatten, då dessa visat sig vara effektiva. Jag tycker att det råder en allmän trångsynthet i dagens skattepolitik som ofta färgas av känsloargument etc. Vi har haft väldigt intressanta diskussioner på jobbet där de internationella forskarna många gånger inte förstår hur vi svenskar resonerar. T.ex. hur kan vi beskatta arbete så hårt när man i stort sett kan äga en 10-miljoners-villa skattefritt i Sverige? Vi svenskar har ett väldigt speciellt förhållande mellan arbetsinkomster och kapital.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *