Under våren så har jag byggt upp en buffert för eventuella utgifter. Målet är att den på lång sikt ska vara runt tre månadslöner, eller tillräckligt för att täcka långvariga utgifter vid eventuellt inkomstbortfall. Den fungerar också som en bra buffert för större utgifter, såsom resor och möbler osv, något som var bra nu när jag flyttade. Tanken är att bufferten på ett år ska gå jämnt ut, då jag sparar mer under vissa perioder och spenderar mer under vissa. Så nu när jag etablerat min buffert så har jag tänkt att öka mitt långsiktiga sparande till 4000 kr per månad. Det innebär att jag sparar lite mer än 20 % av min lön för framtiden och har de resterande 80 % att leva för nu. Totalt blir det nästan 50 000 kr per år som då sparas i min portfölj.
Jag räknade på olika alternativ på avkastning på kapitalet. I mitt räkneexempel antar jag att jag sparar 50 000 kr per år och olika graders avkastning. Lägst är vad jag hade fått om jag investerar allt i MSCI World de senaste 10 åren, 6 %, medan högst är en mer pessimistisk variant av konjunkturinvesteringsstrategin (14 % istället för 18 %). Så lyckas jag undvika prisfall samt effektivt investera i småbolag och effektiva marknader så kan den högre siffran vara möjlig. I sådana fall så skulle jag ha 18 miljoner om 30 år. Däremot om strategin går sämre och avkastningen är 6 %, då har jag endast 4 miljoner om 30 år. Inflationsjusterat så är det bara att ta den graf som haft 2 % mindre i avkastning, så lyckas jag få 12 % per år inflationsjusterat så ger det totalt 12 miljoner. För att komma upp i det kapital som man skulle få 20 000 kr per månad i utdelning så sker det i så fall mellan 22-30 år beroende på avkastningen. Det är långt i framtiden, men oavsett vad som sker så är det väldigt betryggande att ha ett stort finansiellt kapital. Jämfört med att investera motsvarande belopp i ett boende går vinsten alltid realisera och man behöver inte betala räntor. Men vi får se om några år, man kan bli illa tvungen att göra det.
 |
| Utveckling av sparande, 50 000 kr per år |