Kollade in uppgifterna för ungdomar som varken studerar eller arbetar och tänkte jämföra effekten av sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar. De sträcker sig tillbaka till 2007 då man införde sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar. Under dessa år har antalet personer som är varken studerar eller arbetar minskat med 1,2 %, från 10,8 % kvartal 1 2007 till 9,6 % för kvartal 1 2014. Det innebär att 8000 fler är sysselsatta. Jämför man med hur skillnaden var med arbetslösheten i övriga befolkningen så var den skillnaden 4 % under kvartal 1 2007, jämfört med 1 % under kvartal 1 2014. Om man antar att 3 % fler är arbetar nu på grund av sänkt arbetsgivaravgift så fås att 20 000 fler arbetar. Så det visar sig ha haft effekt. Reformen anses ha kostat 17 miljarder kronor per år. Det innebär en kostnad på 0,85-2 miljoner per jobb beroende på om man anser att ungdomsarbetslösheten sänkts med 1,2 eller 3 %. Kostnaden för att anställa en person är ungefär en halv miljon per år. Så 1-2 miljoner i minskade skatteintäkter för att en mer anställd inom privat sektor istället för två-fyra mer inom offentlig känns som en dålig trade-off. Bättre vore det att helt slopa arbetsgivaravgiften i ett år för ungdomar som inte har haft ett arbete, eller varit långtidsarbetslösa (mer än 12 månader). På så sätt skapas en introduktion i svenskt arbetsliv. Detsamma skulle gälla personer från annat land, allt för att skapa en så kallad introduktion i arbetslivet och det skulle minska incitament för svart arbetskraft.