Sociala medier och internet har lett till mycket bra saker för oss investerare, bland annat möjligheten att följa personer och hitta material som man aldrig tidigare hade kommit över. Jag tycker det är riktigt roligt med den lätthet till information som finns idag och det finns många små guldkorn att på Twitter och bloggar. Men det finns också en baksida med detta och det är att man lätt jämför sig själv med andra, ser hur bra det går för andra på sociala medier, vilket kan lätt leda till performance chasing och FOMO (fear-of-missing-out).
Detta har ständigt ställt till det för investerare och i en värld med sociala medier är vi mer utsatta för det än någonsin. Speciellt då det blir lätt för olika trading- och aktieproffs att regelbundet lägga ut och diskutera sina case och sin utveckling, något som vi tidigare inte ens knappt hade tillgång till. Exempelvis är bästa Sverigefonden upp med ca 25 % senaste året medan jag sett flertalet som visat avkastningar klart över detta på Twitter. Också om man använder plattformar som Shareville blir det lätt att se de med bäst avkastning. Det gör att man lätt ser andra personers höga avkastning och misstänker att det är något man gör fel eller kan göra bättre.
Men faktum är att de med riktigt hög avkastning är i minoritet. Vid årsskiftet tittade jag på antalet portföljer på Shareville med avkastning över 100 % och 50 %. Jag valde att kolla på det igen och av 28 300 svenska portföljer är det idag 140 (0,5 %) som fått över 100 % avkastning och 740 (2,5 %) över 50 % avkastning. Det vore intressant att kunna se ett snitt och jag misstänker att det kan vara i linje med börsen, likt den statistik som Avanza visar i deras årsredovisning över deras kunders avkastning.
Jag tror det är lätt att jaga avkastning och vara rädd för att missa avkastning nu när börsen har gått upp så länge, vi är i slutet av konjunkturcykeln och börsintresset är på topp. Något som är tydligt för den som ingående studerat börsen och dess historisk är att allt går i cykler. Det inkluderar strategier och faktorer, men också tillgångsslag. FOMO, fear-of-missing-out, gör att många går fullinvesterade i aktier i slutet av en börscykel och inte ser anledningar till att äga andra tillgånger eller vara diversifierad.
Exempelvis har diskussioner om varför man ens ska ha en buffert florerat på bloggar och Twitter på senare tid. Nu när vi är i slutet av en högkonjunktur är det mer anledning än någonsin att ha en buffert för ingen vet hur allvarlig nästa lågkonjunktur kommer att bli. Det enda som är säkert är att en lågkonjunktur förr eller senare kommer att komma, vilket kan leda till att man förlorar jobbet eller något annat olyckligt.
Hela kontentan av det hela är att man bör ha samma inställning till finans-Twitter och bloggar som med Facebook och andra sociala medier. Den bild som folk ger ifrån sig är den mest framgångsrika. Övriga döljer sina resultat eller väljer att bara lägga upp något när det går dåligt. Även om jag är fullt införstådd i detta och vet varför jag investerar kvantitativt har jag fortfarande lätt att bli eggad av andras avkastningsgrafer och gör att jag måste skriva inlägg som detta och övertyga mig själv om varför jag investerar som jag gör. Förstå varför du investerar i det du gör och på det sätt du gör och luras inte av kortsiktig prestation eller vad andra delar på sociala medier. Kortsiktig prestation är i stort sett bara brus, det är den långsiktiga prestationen (flera år) som avgör om du lyckas eller inte.