Vad är sedan meningen med universitetsstudierna? I jämförelsen mellan svenska och amerikanska universitet visades det på att amerikanska universitet gav en bredare och mer enhetlig utbildning som är menad för studenterna att ha som grund i sitt professionella liv. Idag tar ca en tredjedel av befolkningen en utbildning som är 3 år eller längre och blir så kallade akademiker. Många av dessa tar ut antingen en kandidat eller en yrkesexamen. En stor del av denna tredjedel kommer också tillhöra de mer välbetalda samt det ledande skiktet i landet. Då är frågan vad för mening universitetsstudier ska ha. Traditionellt i Sverige brukar de leda till en examen för ett specifikt yrke. Frågan som utredarna till tidigare nämnd rapport ställer sig är om man ska blanda in allmänbildande ämnen/liberal arts för att säkerhetsställa en mer allmän högre nivå på akademikerna. Det skulle troligtvis förlänga universitetsstudierna, men också blir mer utvecklande och motiverande. Jag tror att en mer öppen inriktning in på universitetet hade varit uppskattad av ett flertal studenter. Det ska bli intressant och se hur universitetsvärlden utvecklas i framtiden, ett första steg är att skrota yrkesexamina och införa en teknisk kandidat- och masterexamen.
Meningen med högre utbildning
I och med maktskiftet kan vi nu få en obligatorisk gymnasieskola. I och med detta kan man fråga sig om vad meningen med gymnasieskola samt högskolestudier är. Enligt SCB så har idag 10 % grundskoleutbildning, 40 % gymnasieutbildning samt 47 % universitetsutbildning av personerna i åldrarna 25-34 år (3 % är okänt). Anledningen för att skaffa en gymnasieutbildning är att dagens samhälle och arbetsmarknad kräver en mer utbildad arbetskraft än förut. Idag så kan man inte bara gå ut på en åker eller ställa sig i en fabrik och arbeta, utan mycket annat krävs utav en. Arbetslösheten för personer utan gymnasieutbildning visar det, den har ökat markant senare år och ligger nu på 20 %. Tyvärr pressas denna arbetslöshet upp ännu mer av framtidens automatiseringar, vilket gör att det blir allt mer nödvändigt att utbilda alla till en miniminivå som är gymnasiekompetens. Det är också bra ur ett medborgarperspektiv då man åtminstone har fått en lång utbildning och kan på så sätt utöva sina medborgerliga rättigheter. När 80 % redan får slutbetyg så är det en bra indikation till de andra 20 %-en att en gymnasieutbildning behövs.